if we're meant to be, we will meet again! chapter 62
Tillbaka blick från förra:
- Jo, det är såhär, att vi kanske måste flytta serien igen
- Vart? brast jag ut
- Vi måste nog flytta den till.....
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Jag avbröt Stephen
- FLYTTA DEN VART?!
- Tillbaka till L.A!
- YEEEEESSSSSS!!!!!!!! Jag ringer mamma med direkten
Jag sprang ut ifrån ''mötes-rummet'' och lyckan bara vällde över! Jag tog upp telefonen och ringde, efter några singnaler svarade hon
- Hallå?
- MAMMAAAAA!!!!
- Men gumman, vad är det?!
- VI SKA FLYTTA TILLBAKA TILL L.A!!!
- Ska vi?
- JA!! JAG FICK VETA DET PRECIS!!
- Vad bra! Men.. Du behöver inte skrika i luren! sa mamma och skrockade till lite
- Haha, oj, förlåt. Jag är bara så överlycklig!
- Jag förstår det!
- Men jag måste gå nu, vi ses sen när jag kommer hem! Hejdå
- Hej med dig!
Jag gick bort till dom andra som redan börjat att packa ihop sakerna. Jag gick bort till Carlos och ställde mig brevid han och bara kollade. Jag visste inte riktigt vilket jag skulle börja med att packa ihop, men sen tittade han upp på mig och log.
- Du kan väl hjälpa mig här?
- Ja visst kan jag väl det!
Han höll på med någon kartong, och percis när jag skulle börja hjälpa honom, så kom det någon och sa att han kunde ta lådan och att vi kunde åka hem och fixa med våra grejer där istället.
Vi gick bort till Stephen som stog och gjorde något, skrev i papper eller nått
- Jo, vi sticker hem och packar våra grejer, bara så du vet. sa Carlos
- Jaja okej. Vi sticker tillbaka redan imorgon. Så jag räknar med att allt är nerpackat härifrån imorgon. Byggarbetarna är nog snabba, va?
- Jadå, det är klart! sa jag bara för att muntra upp honom lite
Vi stack ner till bilen och körde hem.
Det tog ett tag innan allt var nerpackat i låderna och i resväskorna och allt sånt. När vi var klara med det, så satte jag mig i soffan och slumrade till. Jag var så trött efter allt städande och grejer, så tycker jag faktist att jag är förtjänad lite sömn.
Jag vaknade till lite senare av att Carlos knuffade till mig, och i samma ögonblick så ringde min mobil. Jag tog upp den och kunde inte läsa vad det stog på skärmen så jag svarade bara.
- Aaa det är Lina?!
- Hej Lina, det är mamma. Kommer ni hem och äter här eller hur gör ni?
- Vi kommer hem nu. Vi skulle faktist köra nu. Vi tar med våra väskor och sånt, så sover vi hos er.
- Det är helt okej! Kom ni bara.
- Då ses vi snart. Hejdå. Älskar dig!
- Älskar dig med, och kör försiktigt!
Jag la på, och vi bar ut våra väskor till bilen och körde hem till mamma och pappa.
Hemma hos dom åt vi lite pizza-slice.
När vi hade ätit så gick jag upp till nått rum och la mig på sängen och somnade.
Jag vaknade av att något studsade till lite. Jag tittade upp, och helt plötsligt så hade vi landat med flygplanet. Dom hade alltså burit ut mig till bilen först, och sen flygplanet. Och jag hade inte märkt nått? Hmm... Jag tror som la sömnpiller av nått slag i mina pizza-slicer. Hmm.. Oschysst..
Jag sträckte på mig och kollade lite smått surt på Carlos, men han log bara och kramade om mig.
När vi steg av planet, så kom Johanna och mötte oss. Jag hade ju inte berättat att vi skulle komma tillbaka. Eller?!
- Hej, sa hon med världens leénde
- Hej, sa jag och försökte trycka fram ett leénde i min gäsp som kom
- Du berättade inte att ni skulle komma hit. Men, Carlos smsade från din telefon, så ja. Det är därför jag är här om du undrar.
- Haha okej, sa jag och kramade om henne
Vi gick vidare till bilen och bestämde senare att vi skulle ses på kvällen.
När vi kom hem till vårat hus i L.A, så kändes allt verkligen som hemma igen. Allt var så, detsamma på något sätt.
Klockan blev sex, och jag och Carlos begedde oss hem till Johanna. Vi knackade på dörren och Johanna kom och öppnade. Hon kramade om oss och sen gick vi in i vardagsrummet, där Justin också satt. Han log och sedan tittade han ner på filmerna han hade i händerna.
- Vilken vill ni se? sa han sen när vi hade satt oss ner
- Vet inte, vilka har vi och välja på?
- Typ, bara säg någon film, sa Johanna och skrattade
- The House Of Wax. sa jag och fnissade till lite
- Keewlt, det ska bli frun, sa Johanna och gick och hämtade den
Vi satte igång den och började titta på den. Den var ganska rälig, men vi tittade igenom hela. När den var slut, så var klockan halv elva
- Vi kanske borde gå hem nu? sa jag
- Men ni kan sova här om ni vill! sa Johanna och log
- Okaj, sure. Ska bara ringa mamma
Jag gick iväg och ringde till mamma, och sen kom jag tillbaka och berättade att vi kunde sova här, så vi gick upp och la oss.
Vi låg och snackade en stund, men sen somnade vi.
------------------------------------------------------------------------------------
Detta blev väl bra? :).
Förlåt för dålig uppdatering osv, men jag har inte riktigt haft ork och sånt. Och det kommer bli dålig uppdatering denna veckan med, för jag har mycket läxor och annat.
Kommentera! :)
- Jo, det är såhär, att vi kanske måste flytta serien igen
- Vart? brast jag ut
- Vi måste nog flytta den till.....
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Jag avbröt Stephen
- FLYTTA DEN VART?!
- Tillbaka till L.A!
- YEEEEESSSSSS!!!!!!!! Jag ringer mamma med direkten
Jag sprang ut ifrån ''mötes-rummet'' och lyckan bara vällde över! Jag tog upp telefonen och ringde, efter några singnaler svarade hon
- Hallå?
- MAMMAAAAA!!!!
- Men gumman, vad är det?!
- VI SKA FLYTTA TILLBAKA TILL L.A!!!
- Ska vi?
- JA!! JAG FICK VETA DET PRECIS!!
- Vad bra! Men.. Du behöver inte skrika i luren! sa mamma och skrockade till lite
- Haha, oj, förlåt. Jag är bara så överlycklig!
- Jag förstår det!
- Men jag måste gå nu, vi ses sen när jag kommer hem! Hejdå
- Hej med dig!
Jag gick bort till dom andra som redan börjat att packa ihop sakerna. Jag gick bort till Carlos och ställde mig brevid han och bara kollade. Jag visste inte riktigt vilket jag skulle börja med att packa ihop, men sen tittade han upp på mig och log.
- Du kan väl hjälpa mig här?
- Ja visst kan jag väl det!
Han höll på med någon kartong, och percis när jag skulle börja hjälpa honom, så kom det någon och sa att han kunde ta lådan och att vi kunde åka hem och fixa med våra grejer där istället.
Vi gick bort till Stephen som stog och gjorde något, skrev i papper eller nått
- Jo, vi sticker hem och packar våra grejer, bara så du vet. sa Carlos
- Jaja okej. Vi sticker tillbaka redan imorgon. Så jag räknar med att allt är nerpackat härifrån imorgon. Byggarbetarna är nog snabba, va?
- Jadå, det är klart! sa jag bara för att muntra upp honom lite
Vi stack ner till bilen och körde hem.
Det tog ett tag innan allt var nerpackat i låderna och i resväskorna och allt sånt. När vi var klara med det, så satte jag mig i soffan och slumrade till. Jag var så trött efter allt städande och grejer, så tycker jag faktist att jag är förtjänad lite sömn.
Jag vaknade till lite senare av att Carlos knuffade till mig, och i samma ögonblick så ringde min mobil. Jag tog upp den och kunde inte läsa vad det stog på skärmen så jag svarade bara.
- Aaa det är Lina?!
- Hej Lina, det är mamma. Kommer ni hem och äter här eller hur gör ni?
- Vi kommer hem nu. Vi skulle faktist köra nu. Vi tar med våra väskor och sånt, så sover vi hos er.
- Det är helt okej! Kom ni bara.
- Då ses vi snart. Hejdå. Älskar dig!
- Älskar dig med, och kör försiktigt!
Jag la på, och vi bar ut våra väskor till bilen och körde hem till mamma och pappa.
Hemma hos dom åt vi lite pizza-slice.
När vi hade ätit så gick jag upp till nått rum och la mig på sängen och somnade.
Jag vaknade av att något studsade till lite. Jag tittade upp, och helt plötsligt så hade vi landat med flygplanet. Dom hade alltså burit ut mig till bilen först, och sen flygplanet. Och jag hade inte märkt nått? Hmm... Jag tror som la sömnpiller av nått slag i mina pizza-slicer. Hmm.. Oschysst..
Jag sträckte på mig och kollade lite smått surt på Carlos, men han log bara och kramade om mig.
När vi steg av planet, så kom Johanna och mötte oss. Jag hade ju inte berättat att vi skulle komma tillbaka. Eller?!
- Hej, sa hon med världens leénde
- Hej, sa jag och försökte trycka fram ett leénde i min gäsp som kom
- Du berättade inte att ni skulle komma hit. Men, Carlos smsade från din telefon, så ja. Det är därför jag är här om du undrar.
- Haha okej, sa jag och kramade om henne
Vi gick vidare till bilen och bestämde senare att vi skulle ses på kvällen.
När vi kom hem till vårat hus i L.A, så kändes allt verkligen som hemma igen. Allt var så, detsamma på något sätt.
Klockan blev sex, och jag och Carlos begedde oss hem till Johanna. Vi knackade på dörren och Johanna kom och öppnade. Hon kramade om oss och sen gick vi in i vardagsrummet, där Justin också satt. Han log och sedan tittade han ner på filmerna han hade i händerna.
- Vilken vill ni se? sa han sen när vi hade satt oss ner
- Vet inte, vilka har vi och välja på?
- Typ, bara säg någon film, sa Johanna och skrattade
- The House Of Wax. sa jag och fnissade till lite
- Keewlt, det ska bli frun, sa Johanna och gick och hämtade den
Vi satte igång den och började titta på den. Den var ganska rälig, men vi tittade igenom hela. När den var slut, så var klockan halv elva
- Vi kanske borde gå hem nu? sa jag
- Men ni kan sova här om ni vill! sa Johanna och log
- Okaj, sure. Ska bara ringa mamma
Jag gick iväg och ringde till mamma, och sen kom jag tillbaka och berättade att vi kunde sova här, så vi gick upp och la oss.
Vi låg och snackade en stund, men sen somnade vi.
------------------------------------------------------------------------------------
Detta blev väl bra? :).
Förlåt för dålig uppdatering osv, men jag har inte riktigt haft ork och sånt. Och det kommer bli dålig uppdatering denna veckan med, för jag har mycket läxor och annat.
Kommentera! :)
if we're meant to be, we will meet again! chapter 61
Tillbaka blick från förra:
När filmen var slut, så applåderade alla, och sen ställde sig alla upp och började sjunga 'Happy birthday'. Haha, det lät bra från vissa och vissa inte så bra.
- Jag vill bara säga tack till alla, som har kommit hit för att fira mig! Ni har verkligen gjort min sjutton årsdag underbar! Tusen tack! sa jag
------------------------------------------------------------------------------------------
Denna födelsedagen var den bästa jag någonsin haft! Fast det där med film grejen var kanske lite för mycket..
- NUUUU!!!!! Ska du få din present! sa Johanna efter en stund
Och då började mitt hjärta dunka i 180 km/h. Jag hade inte sakt till vad jag hade önskat mig, för denna festen var vad jag hade önskat mig!
Johanna tog fram ett litet paket, och gav det till mig.
- Grattis på födelsedagen, min alldra bästa vän! sa hon och kramade om mig
Jag öppnade sakta paketet, och där i, låg ett halsband, som det var en söt hjärt berlock på, och en nyckel. Jag älskade verkligen halsbandet och satte på mig det direkt. Men jag funderade över vad nyckeln var till. Och sen kollade jag upp på dom andra och dom stog och flinade
- Bara om jag får fråga, vad är nyckeln till? frågade jag och skrattade till lite
- Följ med här, sa Johanna, Justin och Carlos i kör
Vi gick till bilen och körde iväg till en hamn, eller vad man ska kalla det.
När jag steg ur bilen, var det ända jag såg en stor båt. Jag kunde inte fatta det, den kunde fan inte vara min.
- Sååå, här är den. ''Saken'' till din nyckel, sa Johanna och började skratta
- SERIÖST?!
- Ja, jag menar det. På fullaste allvar! Kom, vi går in i den!
När vi gick in i den, så var allting så stort. Och då menar jag, SÅÅÅÅ STORT!! Den var gigantisk, super stor. Jag fattade inte varför dom hade köpt en sån stor båt till mig?!
- Men bara om jag får fråga, varför har ni köpt en sån stor båt till mig?
- Därför... Nej, men vi tyckte du skulle ha en.
- Men, EN STOR FUCKING BÅT?
- Ja? sa Johanna och log
- Ni hade inte behövt köpa nått sånt stort. Den måste ju kostat skjortan?!
- Ja, men det var de värt! sa alla tre i kör, igen
När vi hade gått runt i hela så var jag helt mållös. Sovrummen såg underbara ut, och allting, det var så fint!
Denna båten var fan värsta drömmen. Jag hade fan kunnat på här på heltid.
Några dagar senare:
Nu hade det gått några dagar, och jag och Carlos skulle bege oss tillbaka till Ohio. Det suger ganska mycket att serien behövde flytta dit.
Vi var hemma hos Johanna och packade våra sista grejer. Efter det bar vi ner väskorna i Johannas vita Range Rover. Allting fick plats i bagaget. Vi hoppade in i bilen och åkte iväg till flygplatsen. Kenny var med oss i en bil bakom.
När vi var framme, var det fullt med folk. Hur får alla reda på saker?! Vi tog ut våra väskor från bagaget och gick in för att vänta på planet, men istället för att vänta, så var det redan där. Vårat Private Jet.
Jag kramade om Johanna länge men sen var jag tvungen att gå till Carlos som nästan redan var inne på planet. Jag små sprang ikapp honom och vinkade en sista vink till Johanna. När vi kom in i planet, placerade jag mig snabbt i en mjuk halvlång soffa, och somnade.
Jag vaknde till av att Carlos knuffade på mig, och då antog jag att vi var framme. Jag sträckte på mig och ställde mig upp. Vi gick av planet och där var det mer folk och paparazzis. SÅKLART.
Vi gick och hämtade våra väskor och sen stack vi snabbt som attan till limon som stog och väntade på oss.
Jag tror jag halvsov på hela vägen.
När vi var framme hoppade jag snabbt ur limon, tog min väska och sprang snabbt in i huset. Jag kramade om mamma och pappa och min lillasyster. Sen gick jag och la mig.
När jag la mig i sängen kom mina två hundar och där låg vi och myste. Efter ett tag kom även Carlos, men han började minsann inte mysa med mig. Han förstörde allt genom att säga att vi måste åka till inspelningen, direkt för att vi behövde ha ett krismöte.
Jag reste mig upp ur sängen och suckade. Vi gick ut till Carlos bil och körde till inspelningslokalen. In i ''mötes-rummet'' och där satt alla. Det kändes som en hel evighetsen man satt här inne.
När vi hade satt oss ner, började Stephen prata
- Jo, det är såhär, att vi kanske måste flytta serien igen
- Vart? brast jag ut
- Vi måste nog flytta den till.....
------------------------------------------------------------------------------
;ooooooo. Vart måste dom flytta den?!
Kommentera! :D.
När filmen var slut, så applåderade alla, och sen ställde sig alla upp och började sjunga 'Happy birthday'. Haha, det lät bra från vissa och vissa inte så bra.
- Jag vill bara säga tack till alla, som har kommit hit för att fira mig! Ni har verkligen gjort min sjutton årsdag underbar! Tusen tack! sa jag
------------------------------------------------------------------------------------------
Denna födelsedagen var den bästa jag någonsin haft! Fast det där med film grejen var kanske lite för mycket..
- NUUUU!!!!! Ska du få din present! sa Johanna efter en stund
Och då började mitt hjärta dunka i 180 km/h. Jag hade inte sakt till vad jag hade önskat mig, för denna festen var vad jag hade önskat mig!
Johanna tog fram ett litet paket, och gav det till mig.
- Grattis på födelsedagen, min alldra bästa vän! sa hon och kramade om mig
Jag öppnade sakta paketet, och där i, låg ett halsband, som det var en söt hjärt berlock på, och en nyckel. Jag älskade verkligen halsbandet och satte på mig det direkt. Men jag funderade över vad nyckeln var till. Och sen kollade jag upp på dom andra och dom stog och flinade
- Bara om jag får fråga, vad är nyckeln till? frågade jag och skrattade till lite
- Följ med här, sa Johanna, Justin och Carlos i kör
Vi gick till bilen och körde iväg till en hamn, eller vad man ska kalla det.
När jag steg ur bilen, var det ända jag såg en stor båt. Jag kunde inte fatta det, den kunde fan inte vara min.
- Sååå, här är den. ''Saken'' till din nyckel, sa Johanna och började skratta
- SERIÖST?!
- Ja, jag menar det. På fullaste allvar! Kom, vi går in i den!
När vi gick in i den, så var allting så stort. Och då menar jag, SÅÅÅÅ STORT!! Den var gigantisk, super stor. Jag fattade inte varför dom hade köpt en sån stor båt till mig?!
- Men bara om jag får fråga, varför har ni köpt en sån stor båt till mig?
- Därför... Nej, men vi tyckte du skulle ha en.
- Men, EN STOR FUCKING BÅT?
- Ja? sa Johanna och log
- Ni hade inte behövt köpa nått sånt stort. Den måste ju kostat skjortan?!
- Ja, men det var de värt! sa alla tre i kör, igen
När vi hade gått runt i hela så var jag helt mållös. Sovrummen såg underbara ut, och allting, det var så fint!
Denna båten var fan värsta drömmen. Jag hade fan kunnat på här på heltid.
Några dagar senare:
Nu hade det gått några dagar, och jag och Carlos skulle bege oss tillbaka till Ohio. Det suger ganska mycket att serien behövde flytta dit.
Vi var hemma hos Johanna och packade våra sista grejer. Efter det bar vi ner väskorna i Johannas vita Range Rover. Allting fick plats i bagaget. Vi hoppade in i bilen och åkte iväg till flygplatsen. Kenny var med oss i en bil bakom.
När vi var framme, var det fullt med folk. Hur får alla reda på saker?! Vi tog ut våra väskor från bagaget och gick in för att vänta på planet, men istället för att vänta, så var det redan där. Vårat Private Jet.
Jag kramade om Johanna länge men sen var jag tvungen att gå till Carlos som nästan redan var inne på planet. Jag små sprang ikapp honom och vinkade en sista vink till Johanna. När vi kom in i planet, placerade jag mig snabbt i en mjuk halvlång soffa, och somnade.
Jag vaknde till av att Carlos knuffade på mig, och då antog jag att vi var framme. Jag sträckte på mig och ställde mig upp. Vi gick av planet och där var det mer folk och paparazzis. SÅKLART.
Vi gick och hämtade våra väskor och sen stack vi snabbt som attan till limon som stog och väntade på oss.
Jag tror jag halvsov på hela vägen.
När vi var framme hoppade jag snabbt ur limon, tog min väska och sprang snabbt in i huset. Jag kramade om mamma och pappa och min lillasyster. Sen gick jag och la mig.
När jag la mig i sängen kom mina två hundar och där låg vi och myste. Efter ett tag kom även Carlos, men han började minsann inte mysa med mig. Han förstörde allt genom att säga att vi måste åka till inspelningen, direkt för att vi behövde ha ett krismöte.
Jag reste mig upp ur sängen och suckade. Vi gick ut till Carlos bil och körde till inspelningslokalen. In i ''mötes-rummet'' och där satt alla. Det kändes som en hel evighetsen man satt här inne.
När vi hade satt oss ner, började Stephen prata
- Jo, det är såhär, att vi kanske måste flytta serien igen
- Vart? brast jag ut
- Vi måste nog flytta den till.....
------------------------------------------------------------------------------
;ooooooo. Vart måste dom flytta den?!
Kommentera! :D.
if we're meant to be, we will meet again! chapter 60
Tillbaka blick från förra:
- Gjorde ni allt detta bara för att jag fyller år?
- JAAAAA. skrek alla
- Aaaw, jag älskar er!
Kvällen gick och nu var vi ute på stranden med godis och grejer.
När läsken tog slut gick jag in till trädgården igen och skulle hämta mer, men då möttes jag av en syn, som jag blev lovad att aldrig se igen.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Där stog dom. Justin lovade mig. Men han ser inte så glad ut över det heller.
Jag hostade till lite, men Justin hörde nog inte mig. Men Selena gjorde, hon tittade över axeln på Justin och gjorde en riktigt elak grimas. Då gick min stubin. Jag gick fram till Selena och drog tag henne i armen och sedan tittade jag på Justin som stog och såg orolig men samtidigt lite underhållen, sen vände jag mig mot Selena igen och kollade henne rätt in i ögonen, och bitch slappa henne. Hon tog sig på kinden och jag såg hur en tår föll från hennes kind. Hon gick iväg till sin bil och körde. Och jag vände mig mot Justin igen, och han stog och halv log lite.
- Haha, that's my girl! sa han och kysste mig
- Haha, INGEN, och då menar jag INGEN, rör min kille! För då jävlar! sa jag och kysste han tillbaka
Efter ett tag när vi hade stått och kramats om, så kom Sean och skrämde oss.
- Eeey, skulle du inte fixa dricka och sånt? frågade han och skrattade till
- Ooops, be right back! sa jag och gick in
När jag stog i köket hörde jag hur ' Eenie Meenie ' började spelas och kollade ut från fönstret och då gick Sean och Justin tillbaka till stranden och sjöng samtidigt. HAHA, awwww.
Jag tog läsken och fyllde på skålarna och gick tillbaka till stranden. Jag ställde allt på bordet vi bar ut och sen kom jag på att jag skulle gå och ta skivan som vi skulle visa.
- JUSTIN!!!!! skrek jag
- JA?! skrek han så jag hoppade till, för han stog tydligen bakom mig
- Jo, fixa till film duken så vi kan visa filmen!
- Ska bli min sköna! sa han och kysste mig
Jag sprang in och hämtade filmen och när jag kom tillbaka så satt alla på varsin stol, och Lina satt längst fram hand i hand med Carlos.
Jag satte i skivan i film grejen och sen började jag prata lite.
- Jo, allihopa, det är så att Lina fyller hela sjutton år idag, och jag.. eller rättare sagt vi som har anordnat denna festen för henne, hade tänkt att visa en liten film, om Lina!
Alla började applådera och jag satte igång filmen och satte mig bervid Lina, och sen kom Justin och satte sig brevid mig.
Filmen gick och det började med några bilder från när hon var liten.
Linas perspektiv:
ÅÅÅÅÅÅÅHNEJ!! Dom visade bilder från när jag var 1-5 år gammal, men fan vad snällt då.
Just då ville jag bara försvinna från min stol.
Jag kände att Carlos satt och tittade på mig och sen la han armen om mig, samtidigt som det kom en bild på när jag står i badkaret, helt naken med en skål på huvudet. Då flinade alla till lite, Carlos gjorde det, Johanna, Justin, Sean, Christian, Caitlin, Jasmine. I stort sätt alla.
Jag vände bara på huvudet och alla tittade på mig och jag blev röd. Great.
Vi fortsatte titta på filmen och sen kom en film jag och Johanna hade filmat in, den väckte så många minnen.
När filmen var slut, så applåderade alla, och sen ställde sig alla upp och började sjunga 'Happy birthday'. Haha, det lät bra från vissa och vissa inte så bra.
- Jag vill bara säga tack till alla, som har kommit hit för att fira mig! Ni har verkligen gjort min sjutton årsdag underbar! Tusen tack! sa jag
----------------------------------------------------------------------------------------
Wiiieee :D. Lyckat och bra :D.
Kommentera! :D.
- Gjorde ni allt detta bara för att jag fyller år?
- JAAAAA. skrek alla
- Aaaw, jag älskar er!
Kvällen gick och nu var vi ute på stranden med godis och grejer.
När läsken tog slut gick jag in till trädgården igen och skulle hämta mer, men då möttes jag av en syn, som jag blev lovad att aldrig se igen.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Där stog dom. Justin lovade mig. Men han ser inte så glad ut över det heller.
Jag hostade till lite, men Justin hörde nog inte mig. Men Selena gjorde, hon tittade över axeln på Justin och gjorde en riktigt elak grimas. Då gick min stubin. Jag gick fram till Selena och drog tag henne i armen och sedan tittade jag på Justin som stog och såg orolig men samtidigt lite underhållen, sen vände jag mig mot Selena igen och kollade henne rätt in i ögonen, och bitch slappa henne. Hon tog sig på kinden och jag såg hur en tår föll från hennes kind. Hon gick iväg till sin bil och körde. Och jag vände mig mot Justin igen, och han stog och halv log lite.
- Haha, that's my girl! sa han och kysste mig
- Haha, INGEN, och då menar jag INGEN, rör min kille! För då jävlar! sa jag och kysste han tillbaka
Efter ett tag när vi hade stått och kramats om, så kom Sean och skrämde oss.
- Eeey, skulle du inte fixa dricka och sånt? frågade han och skrattade till
- Ooops, be right back! sa jag och gick in
När jag stog i köket hörde jag hur ' Eenie Meenie ' började spelas och kollade ut från fönstret och då gick Sean och Justin tillbaka till stranden och sjöng samtidigt. HAHA, awwww.
Jag tog läsken och fyllde på skålarna och gick tillbaka till stranden. Jag ställde allt på bordet vi bar ut och sen kom jag på att jag skulle gå och ta skivan som vi skulle visa.
- JUSTIN!!!!! skrek jag
- JA?! skrek han så jag hoppade till, för han stog tydligen bakom mig
- Jo, fixa till film duken så vi kan visa filmen!
- Ska bli min sköna! sa han och kysste mig
Jag sprang in och hämtade filmen och när jag kom tillbaka så satt alla på varsin stol, och Lina satt längst fram hand i hand med Carlos.
Jag satte i skivan i film grejen och sen började jag prata lite.
- Jo, allihopa, det är så att Lina fyller hela sjutton år idag, och jag.. eller rättare sagt vi som har anordnat denna festen för henne, hade tänkt att visa en liten film, om Lina!
Alla började applådera och jag satte igång filmen och satte mig bervid Lina, och sen kom Justin och satte sig brevid mig.
Filmen gick och det började med några bilder från när hon var liten.
Linas perspektiv:
ÅÅÅÅÅÅÅHNEJ!! Dom visade bilder från när jag var 1-5 år gammal, men fan vad snällt då.
Just då ville jag bara försvinna från min stol.
Jag kände att Carlos satt och tittade på mig och sen la han armen om mig, samtidigt som det kom en bild på när jag står i badkaret, helt naken med en skål på huvudet. Då flinade alla till lite, Carlos gjorde det, Johanna, Justin, Sean, Christian, Caitlin, Jasmine. I stort sätt alla.
Jag vände bara på huvudet och alla tittade på mig och jag blev röd. Great.
Vi fortsatte titta på filmen och sen kom en film jag och Johanna hade filmat in, den väckte så många minnen.
När filmen var slut, så applåderade alla, och sen ställde sig alla upp och började sjunga 'Happy birthday'. Haha, det lät bra från vissa och vissa inte så bra.
- Jag vill bara säga tack till alla, som har kommit hit för att fira mig! Ni har verkligen gjort min sjutton årsdag underbar! Tusen tack! sa jag
----------------------------------------------------------------------------------------
Wiiieee :D. Lyckat och bra :D.
Kommentera! :D.
if we're meant to be, we will meet again! chapter 59
Tillbaka blick från förra:
Jag reste mig upp från sätet och sedan gick vi ut från planet. Den första jag såg när vi hade stigit av..
Var mamma.
--------------------------------------------------------------------------------------------
MAMMA!!!
Jag sprang rätt fram i hennes famn och kramade om henne.
- Mamma!! Jag har saknat dig så sjukt mycket! sa jag till henne när vi gick till våran stora buss
- Jag har saknat dig med gumman!
När vi kom fram till bussen så stog Lina och kramade om sina föräldrar. Aaaaw.
Vi gick in i bussen och jag slängde mig i en av sängarna direkt. Jag tog fram datorn och satte mig och började twittra lite. Men det hände inget kul där så jag började spela lite COD istället. Justin kom och satte sig brevid mig och började kolla på spelet. Han var fan mer inne i spelet än vad jag var.
- DÄR!! DÖDA HAN! skrek han
Men istället för att jag dödade honom, dödade han mig. Jag kollade mot Justin och gav honom en killerblick, och han tittade bort och började vissla, såklart.
När vi kom fram till mitt hus hoppade jag, Justin och mamma av och tog våra grejer.
- Jag ringer sen mamma! skrek Justin till Pattie
- Bra. Då hörs vi sen!
När vi kom innanför dörren tog jag med mina väskor upp på mitt rum och Justin kom efter med sina väskor. Vi la dom på golvet och sen satte vi oss i sängen. Och sen började vi snacka om festen vi skulle ha ikväll.
- Duuuuuuuuuu, vi borde kanske börja med festen nu?! frågade Justin
- Jo du, det är kanske en bra idé.
Vi gick ner till mamma och började snacka med henne.
- Mamma, vi ska ju ha festen här på baksidan, och sen ska vi öppna staket dörren till stranden med ju. Men, kan vi använda trädgårdsmöblerna och terassen? För vi måste börja och fixa allt nu.
- Ja, det går väl bra. Vill ni ha hjälp med något?
- Ja, du skulle kunna få åka iväg och köpa massvis med godis, läsk, ja allt sånt fest grejs.
- Okej, då kör jag nu!
Mamma åkte iväg och vi började fixa med alla stolar och bord. På baksidan hade vi en fontän som vi fixade till lite med blommor och sånt.
När allt med borden, stolarna och fontänen var klar, gick jag iväg och ringde till tårtbagaren.
- Hey.. Du, jag tänkte bara höra om tårtan är klar?
- Jodå, den står här och är klar. Ni kan hämta den när ni vill!
- Bra, vi kommer senare då.
Jag gick tillbaka ut till Justin och där stog mamma med nu, men sju papperskassar med läsk, chips, godis, balonger.. Ja, allt möjligt som passar när det ska vara fest.
Jag tog upp serpentiner, ballonger och ljusen som låg i kassen. Jag blåste upp ballongerna och blåste ut några av serpentiner men sen kom Justin och ville blåsa ut resten.
Nu var alla ballonger och serpentiner uppblåste och fixade.
Vi ställde läsken i läskfrysen som vi tog ut från garaget. Vi gick in och fixade godiset och chipsen och allt sånt.
- Du Justin, jag sticker och hämtar tårtan nu. Men jag kommer strax igen! sa jag till honom och gav honom en kyss
- Kör försiktigt! sa han och kysste mig en gång till
Jag gick in och tog mina bilnycklar och gick sedan ut till bilen. Jag hoppade in och körde till bagaren.
När jag hade betalat tårtan gick jag ut med den och ställde den försiktigt i baksätet. Sedan satte jag mig i förarsätet och körde hem igen.
Justin kom och mötte mig vid bilen. Jag klev ur och han gick bak och tog tårtan. Vi gick till baksidan igen och han ställde tårtan.
Vi fixade till 'Grattis-skylten' och hängde upp den. Nu väntade vi bara på alla gäster.
Efter ungefär tjugo minuter började folket välla in. Dom jag såg komma igenom dörren var typ Christian, Caitlin, Sean, Big Time Rush (förrutom Carlos då), Pattie, Jasmine. Ja, jätte många. Men Lina har inte kommit än.
- Justin, ring Carlos och fråga vart dom håller hus! sa jag till honom
- Sure!
Han gick iväg och sen kom han tillbaka
- Dom är påväg, och Lina har sin ögonbindel
- Bra! sa jag och vände mig sen mot dom andra. Okej allihopa, ställ er nu på rad så kommer Lina nu!!!!!
Jag hörde hur bilen svängde in på uppfarten och vi startade musiken på låg nivå.
Dom gick in genom gårdsdörren och alla stog knäpptysta, och samtidigt som Carlos drog bort ögonbindelen så skrek alla
- GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN LINA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hon stog bara där med en tom blick och sen fick hon en liten glädjetår.
- Gjorde ni allt detta bara för att jag fyller år?
- JAAAAA. skrek alla
- Aaaw, jag älskar er!
Kvällen gick och nu var vi ute på stranden med godis och grejer.
När läsken tog slut gick jag in till trädgården igen och skulle hämta mer, men då möttes jag av en syn, som jag blev lovad att aldrig se igen.
---------------------------------------------------------------------------------------
WHATA?!
KOMMENTERA! :D.
Jag reste mig upp från sätet och sedan gick vi ut från planet. Den första jag såg när vi hade stigit av..
Var mamma.
--------------------------------------------------------------------------------------------
MAMMA!!!
Jag sprang rätt fram i hennes famn och kramade om henne.
- Mamma!! Jag har saknat dig så sjukt mycket! sa jag till henne när vi gick till våran stora buss
- Jag har saknat dig med gumman!
När vi kom fram till bussen så stog Lina och kramade om sina föräldrar. Aaaaw.
Vi gick in i bussen och jag slängde mig i en av sängarna direkt. Jag tog fram datorn och satte mig och började twittra lite. Men det hände inget kul där så jag började spela lite COD istället. Justin kom och satte sig brevid mig och började kolla på spelet. Han var fan mer inne i spelet än vad jag var.
- DÄR!! DÖDA HAN! skrek han
Men istället för att jag dödade honom, dödade han mig. Jag kollade mot Justin och gav honom en killerblick, och han tittade bort och började vissla, såklart.
När vi kom fram till mitt hus hoppade jag, Justin och mamma av och tog våra grejer.
- Jag ringer sen mamma! skrek Justin till Pattie
- Bra. Då hörs vi sen!
När vi kom innanför dörren tog jag med mina väskor upp på mitt rum och Justin kom efter med sina väskor. Vi la dom på golvet och sen satte vi oss i sängen. Och sen började vi snacka om festen vi skulle ha ikväll.
- Duuuuuuuuuu, vi borde kanske börja med festen nu?! frågade Justin
- Jo du, det är kanske en bra idé.
Vi gick ner till mamma och började snacka med henne.
- Mamma, vi ska ju ha festen här på baksidan, och sen ska vi öppna staket dörren till stranden med ju. Men, kan vi använda trädgårdsmöblerna och terassen? För vi måste börja och fixa allt nu.
- Ja, det går väl bra. Vill ni ha hjälp med något?
- Ja, du skulle kunna få åka iväg och köpa massvis med godis, läsk, ja allt sånt fest grejs.
- Okej, då kör jag nu!
Mamma åkte iväg och vi började fixa med alla stolar och bord. På baksidan hade vi en fontän som vi fixade till lite med blommor och sånt.
När allt med borden, stolarna och fontänen var klar, gick jag iväg och ringde till tårtbagaren.
- Hey.. Du, jag tänkte bara höra om tårtan är klar?
- Jodå, den står här och är klar. Ni kan hämta den när ni vill!
- Bra, vi kommer senare då.
Jag gick tillbaka ut till Justin och där stog mamma med nu, men sju papperskassar med läsk, chips, godis, balonger.. Ja, allt möjligt som passar när det ska vara fest.
Jag tog upp serpentiner, ballonger och ljusen som låg i kassen. Jag blåste upp ballongerna och blåste ut några av serpentiner men sen kom Justin och ville blåsa ut resten.
Nu var alla ballonger och serpentiner uppblåste och fixade.
Vi ställde läsken i läskfrysen som vi tog ut från garaget. Vi gick in och fixade godiset och chipsen och allt sånt.
- Du Justin, jag sticker och hämtar tårtan nu. Men jag kommer strax igen! sa jag till honom och gav honom en kyss
- Kör försiktigt! sa han och kysste mig en gång till
Jag gick in och tog mina bilnycklar och gick sedan ut till bilen. Jag hoppade in och körde till bagaren.
När jag hade betalat tårtan gick jag ut med den och ställde den försiktigt i baksätet. Sedan satte jag mig i förarsätet och körde hem igen.
Justin kom och mötte mig vid bilen. Jag klev ur och han gick bak och tog tårtan. Vi gick till baksidan igen och han ställde tårtan.
Vi fixade till 'Grattis-skylten' och hängde upp den. Nu väntade vi bara på alla gäster.
Efter ungefär tjugo minuter började folket välla in. Dom jag såg komma igenom dörren var typ Christian, Caitlin, Sean, Big Time Rush (förrutom Carlos då), Pattie, Jasmine. Ja, jätte många. Men Lina har inte kommit än.
- Justin, ring Carlos och fråga vart dom håller hus! sa jag till honom
- Sure!
Han gick iväg och sen kom han tillbaka
- Dom är påväg, och Lina har sin ögonbindel
- Bra! sa jag och vände mig sen mot dom andra. Okej allihopa, ställ er nu på rad så kommer Lina nu!!!!!
Jag hörde hur bilen svängde in på uppfarten och vi startade musiken på låg nivå.
Dom gick in genom gårdsdörren och alla stog knäpptysta, och samtidigt som Carlos drog bort ögonbindelen så skrek alla
- GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN LINA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hon stog bara där med en tom blick och sen fick hon en liten glädjetår.
- Gjorde ni allt detta bara för att jag fyller år?
- JAAAAA. skrek alla
- Aaaw, jag älskar er!
Kvällen gick och nu var vi ute på stranden med godis och grejer.
När läsken tog slut gick jag in till trädgården igen och skulle hämta mer, men då möttes jag av en syn, som jag blev lovad att aldrig se igen.
---------------------------------------------------------------------------------------
WHATA?!
KOMMENTERA! :D.
if we're meant to be, we will meet again! chapter 58
Tillbaka blick från förra:
- Johanna?
- Hey, det är Soulja, när kommer ni hem från Sverige?
- Imorgon
- Bra, då kommer du till studion, så ska vi fixa lite musik och annat
- Det låter bra!
- Bra, seeya!
- Bye
Jag gick tillbaka till soffan till dom andra igen och satte mig och tittade på tv igen.
Nu var allt som det skulle vara!
--------------------------------------------------------------------------------------------
Nästa dag!
Idag är det den 19de april, och Lina fyller år. Allting är planerat och klart för festen när vi kommer hem till L.A.
Både Carlos och Lina följer med till L.A.
Jag steg upp klockan 10 för att börja packa ihop alla grejer, vi skulle sticka till flygplatsen klockan 8 för planet gick någon gång då.
- Justin, vi måste gå upp nu om vi ska hinna packa klart allt, och sen hinna med allt idag. viskade jag till honom
- Mhmm, mumlade han bara och vände på sig
- Ja, så stig upp nu!
- Nej.
- Jo Justin, du stiger upp nu! kom Pattie in och sa
- Nej mamma, jag vill inte.
Pattie gick fram till Justin och tag tog i fotändan av täcke och drog bort det från honom
- Justin Drew Bieber, nu stiger du upp! sa Pattie med bestäms röst men tjuv kikade på mig och små log lite
- Men mamma..
- Inga men unge herrn, nu går du upp!
- Jajajajajajaja. sa Justin och tittade upp på mig och gav mig en killerblick men jag skrattade bara
Han gick in på toaletten och och kom ut efter några minuter igen. Han hade dragit på sig lite kläder och hade fixat frillan, ytterst pytte lite.
- Jaha, ska vi packa ihop allting nudå? sa han, men han kollade fortfarande surt på mig
- Ja, det ska vi.. Bara om du slutar glo surt!
- Åååh, okej då! sa han och kom fram och kysste mig
- Okej, nu kan vi packa, sa jag sen
När vi hade packat klart allting så tog jag upp min iPhone och messade till Lina
* Har ni packat och grejat klart än? Vi har packat klart och är klara för bussresan till flygplatsen x'd. xoxo. *
Det tog inte lång tid innan hon svarade
* Vi är klara nu, vi skulle precis gå utanför dörren x'd. Men vi synes antingen utanför dörrarna nu, eller nere i lobbyn! xoxo :) *
Jag la ner mobilen i fickan och gick ut ur rummet. Justin kom efter mig och sist kom Pattie som låste.
Justin tog min hand och sen gick vi ner i lobbyn. Där stog alla och väntade på oss. Kenny, Scooter, Carin, Ryan (Good), Alfredo, Lina och Carlos. Vi gick fram till dom med våra väskor och ställde oss och snackade ett tag. Sen gick vi ut till bussen och slängde in dom i luckorna.
Vi hoppade in i bussen och satte oss och spelade Fifa, jag och Lina vann överlägset.
Sen var vi framme vid flygplatsen och vi lämnade in väskorna och sen hoppade vi på planet. Jag somnade ganska kvickt och vaknade inte förräns vi var framme i L.A igen.
- Älskling, vi är hemma nu. sa Justin och kysste mig på pannan
Jag reste mig upp från sätet och sedan gick vi ut från planet. Den första jag såg när vi hade stigit av.. Var mamma
-------------------------------------------------------------------------------------
:)
Förlåt för bad update och sådant. Men det är lov och jag vill helst ta det ganska lugnt och sånt dårå. Men jag kommer såklart skriva, men det kanske kommer vara lite dålig uppdatering och sånt.
Men kommentera ! :D
- Johanna?
- Hey, det är Soulja, när kommer ni hem från Sverige?
- Imorgon
- Bra, då kommer du till studion, så ska vi fixa lite musik och annat
- Det låter bra!
- Bra, seeya!
- Bye
Jag gick tillbaka till soffan till dom andra igen och satte mig och tittade på tv igen.
Nu var allt som det skulle vara!
--------------------------------------------------------------------------------------------
Nästa dag!
Idag är det den 19de april, och Lina fyller år. Allting är planerat och klart för festen när vi kommer hem till L.A.
Både Carlos och Lina följer med till L.A.
Jag steg upp klockan 10 för att börja packa ihop alla grejer, vi skulle sticka till flygplatsen klockan 8 för planet gick någon gång då.
- Justin, vi måste gå upp nu om vi ska hinna packa klart allt, och sen hinna med allt idag. viskade jag till honom
- Mhmm, mumlade han bara och vände på sig
- Ja, så stig upp nu!
- Nej.
- Jo Justin, du stiger upp nu! kom Pattie in och sa
- Nej mamma, jag vill inte.
Pattie gick fram till Justin och tag tog i fotändan av täcke och drog bort det från honom
- Justin Drew Bieber, nu stiger du upp! sa Pattie med bestäms röst men tjuv kikade på mig och små log lite
- Men mamma..
- Inga men unge herrn, nu går du upp!
- Jajajajajajaja. sa Justin och tittade upp på mig och gav mig en killerblick men jag skrattade bara
Han gick in på toaletten och och kom ut efter några minuter igen. Han hade dragit på sig lite kläder och hade fixat frillan, ytterst pytte lite.
- Jaha, ska vi packa ihop allting nudå? sa han, men han kollade fortfarande surt på mig
- Ja, det ska vi.. Bara om du slutar glo surt!
- Åååh, okej då! sa han och kom fram och kysste mig
- Okej, nu kan vi packa, sa jag sen
När vi hade packat klart allting så tog jag upp min iPhone och messade till Lina
* Har ni packat och grejat klart än? Vi har packat klart och är klara för bussresan till flygplatsen x'd. xoxo. *
Det tog inte lång tid innan hon svarade
* Vi är klara nu, vi skulle precis gå utanför dörren x'd. Men vi synes antingen utanför dörrarna nu, eller nere i lobbyn! xoxo :) *
Jag la ner mobilen i fickan och gick ut ur rummet. Justin kom efter mig och sist kom Pattie som låste.
Justin tog min hand och sen gick vi ner i lobbyn. Där stog alla och väntade på oss. Kenny, Scooter, Carin, Ryan (Good), Alfredo, Lina och Carlos. Vi gick fram till dom med våra väskor och ställde oss och snackade ett tag. Sen gick vi ut till bussen och slängde in dom i luckorna.
Vi hoppade in i bussen och satte oss och spelade Fifa, jag och Lina vann överlägset.
Sen var vi framme vid flygplatsen och vi lämnade in väskorna och sen hoppade vi på planet. Jag somnade ganska kvickt och vaknade inte förräns vi var framme i L.A igen.
- Älskling, vi är hemma nu. sa Justin och kysste mig på pannan
Jag reste mig upp från sätet och sedan gick vi ut från planet. Den första jag såg när vi hade stigit av.. Var mamma
-------------------------------------------------------------------------------------
:)
Förlåt för bad update och sådant. Men det är lov och jag vill helst ta det ganska lugnt och sånt dårå. Men jag kommer såklart skriva, men det kanske kommer vara lite dålig uppdatering och sånt.
Men kommentera ! :D
if we're meant to be, we will meet again! chapter 57
Tillbaka blick från förra:
- Kommer detta hålla på föralltid? För det verkar ju nästan så.
- Ja du. Detta kommer nog hålla på föralltid. Eller iallfall tills du lärt dig riktigt att inte dra förhastade slutsatser. Kunde ni inte bara fråga vilka det var vi var ute med? Istället för detta? Om ni hade frågat vilka det var, så hade detta aldrig hänt. Right? Så tekniskt sätt så är det erat fel.
- Ni kunde sagt att ni var ute med några killar?
- Ni hade aldrig accepterat det isåfall. Det kanske är som Johanna säger, detta kapitlet är från och med nu, avslutat.
-------------------------------------------------------------------------------------
Jag gick därifrån och ut i bilen. Jag förstog nog inte riktigt vad som hade hänt.
Jag körde iväg till stranden. Jag kände hela tiden hur mobilen ringde i min ficka men jag struntade i att svara. Vi var fortfarande i Sverige, och jag visste ju ingenting om detta, så jag bestämde mig för att ringa Sebastian.
- Sebbe?
- Hey, Sebbe. It's Lina. Can I come over?
- Oh, hey Lina, yeah sure. Why not? You can come now
- I'm on my way
Jag körde till Sebastians hus och och parkerade bilen utanför. Jag gick mot dörren och knackade och det tog inte lång tid innan han öppnade dörren.
- Hey!
- Hey! Why are your eyes teary?
- 'cause I've cried
- Why?
- It happend a thing before. I don't really want to talk about it
- Okey, I'm always here for you! I promise!
Det sista han sa, det var så gulligt och så snällt. Sebastian är verkligen jätte snäll.
Vi gick in och satte oss i soffan och började titta på tv. Vi tittade på According to Jim. Jag fattade inte vad det stog i texten under, så jag lyssnade bara och tittade.
Efter det så hade vi inget att göra så vi började prata. Vi pratade om allt möjligt.
Efter ett tag igen så fick jag ett sms av Johanna
* Var är du? Kom hem nu, jag är helt ensam, killarna är i ''deras'' hotellrum nu. Kom hem ;( <3. xoxo *
Jag svarade lite snabbt
* Sure jag kommer nu, / Lina <3*
Jag tittade upp mot Sebastian igen, han var faktist söt. Men nej, jag kan inte börja gilla en ny kille, när min älskade precis svek mig. Skärp dig nu Lina.
Jag gick mot dörren och Sebastian följde med mig till dörren, jag satte mig i hans trappa och drog på mig mina skor, och när jag ställde mig upp så var han ungefär två centimeter ifrån mitt ansikte. Jag visste inte vad jag skulle göra, skulle jag ta ett steg framåt eller bakåt? Jag fick panik
- Eh, I gotta go now. Follow me to the door? sa jag och log lite snett
- Ohh yeah, sure.
Han såg ledsen ut men jag ville verkligen inte.
Vi gick till dörren och jag sa hejdå. Sen stack jag ut till bilen och körde till hotellet igen. Idag var sista dagen i Sverige, men jag sa aldrig något till Sebastian, det hade känts så bad. Även fast det kanske inte kändes så bra nu heller eftersom jag inte sa något till honom alls.
När jag kom till hotellet var det full smockat med folk och jag fick lite smått panik. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till så jag ringde Kenny
- KENNY, HJÄLP MIG HÄRIFRÅN, JAG KOMMER INTE IN I BYGGNADEN FÖR DET ÄR MASSOR MED MÄNNISKOR UTANFÖR. VAD SKA JAG GÖRA?!!?! halvskrek jag till honom
- Lugna dig. Jag kommer ut och hämtar dig!
Jag satt och väntade i tio minuter och sen såg jag honom komma ut från folkmassan. Han kom fram till bilen och jag gick ur bilen. Vi gick in i folkmassan igen och trängde oss emellan alla. Det var allt från fans till paps och sådant.
Vi gick in och åkte upp med hissen, men idag hade dom iallfall hissmusik, så det behövdes inget visslande.
Jag hissen hade kommit upp till rätt våning, jag jag ut, och jag mötte Carlos direkt. Underbart ju.. Han tittade på mig och log, men jag tittade bara bort och kände hur tårarna höll på att komma tillbaka, men jag tryckte tillbaka dom.
Jag gick in till hotellrummet och där satt Johanna i soffan. Jag gick fram till henne
- Johanna, jag vill inte vara ovänn med dom längre..
- Nej, jag vet. Jag och Justin har pratat lite, och ska försöka igen. Så det blir nog bra. Men du, du kan ju ringa hit Carlos så kan ni prata, så går jag till Justins?
- Okej, men vänta här tills jag kommer tillbaka!
- Jadå!
Jag gick iväg och ringde, och jag var faktist nervös
- Carlos?
- Det är Lina, du... mer hann jag inte säg
- Lina, jag älskar dig så sjukt mycket, snälla du måste förlåta mig!!
- Jag ringde för att fråga om du ville komma över så kan vi snacka lite
- Ja, jag kommer direkt!
- Då ses vi strax, puss!
- Puss!
Jag gick tillbaka in till Johanna och berättade att Carlos skulle komma hit nu, så hon gick över till Justins.
Efter tjugo minuter knackade det på dörren och jag gick och öppnade, där stog Carlos
- Hej, sa han lite blygt
- Hej, asså, förlåt mig, och jag förlåter dig. Sålänge du inte gör om det!
- Jag lovar! sa han och kysste mig
Det kändes precis som våran första kyss måste jag erkänna. Jag hade lika många fjärilar i magen och sånt. Det var faktist helt underbart. Jag hade saknat hans mjuka läppar. Nu var det som det skulle
Johannas perspektiv:
Jag gick bort till Justin och knackade på och öppnade sen. Inne på hans hotellrum så satt Kenny, Ryan (Good), Scooter, Pattie, Alfredo, ja typ nästan hela hans team. Jag gick fram och satte mig brevid Justin och han tittade på dom andra med blicken * Gå nu snälla, vi behöver prata *. Dom lämnade hotellrummet och jag satte mig på snedden i soffan för att jag skulle kunna titta på honom.
- Jo, alltså, jag förlåter ju dig, sålänge du inte gör om det. Jag tog det jätte hårt
- Ja, jag förstår det, och det var inte meningen! Snälla, jag älskar dig!
- Jag älskar dig med! sa jag och gav honom en bamsekram.
Jag andades in hans doft, och sedan kysste jag honom. Jag hade saknat det, så mycket.
Vi började prata lite om allt möjligt, sen kom det och knackade på dörren igen. Lina och Carlos kom.
Jag förstog att allt var bra mellan dom nu, för dom kom hand i hand in hit.
Dom satte sig med i soffan, och eftersom det var sista dagen i Sverige, så hade vi ledigt. Efter ett tag när vi tittat på tv så ringde min telefon.
- Johanna?
- Hey, det är Soulja, när kommer ni hem från Sverige?
- Imorgon
- Bra, då kommer du till studion, så ska vi fixa lite musik och annat
- Det låter bra!
- Bra, seeya!
- Bye
Jag gick tillbaka till soffan till dom andra igen och satte mig och tittade på tv igen.
Nu var allt som det skulle vara!
----------------------------------------------------------------------------------------------
Wiie, nu är allt som det ska vara!! :).
Kommentera! :D.
- Kommer detta hålla på föralltid? För det verkar ju nästan så.
- Ja du. Detta kommer nog hålla på föralltid. Eller iallfall tills du lärt dig riktigt att inte dra förhastade slutsatser. Kunde ni inte bara fråga vilka det var vi var ute med? Istället för detta? Om ni hade frågat vilka det var, så hade detta aldrig hänt. Right? Så tekniskt sätt så är det erat fel.
- Ni kunde sagt att ni var ute med några killar?
- Ni hade aldrig accepterat det isåfall. Det kanske är som Johanna säger, detta kapitlet är från och med nu, avslutat.
-------------------------------------------------------------------------------------
Jag gick därifrån och ut i bilen. Jag förstog nog inte riktigt vad som hade hänt.
Jag körde iväg till stranden. Jag kände hela tiden hur mobilen ringde i min ficka men jag struntade i att svara. Vi var fortfarande i Sverige, och jag visste ju ingenting om detta, så jag bestämde mig för att ringa Sebastian.
- Sebbe?
- Hey, Sebbe. It's Lina. Can I come over?
- Oh, hey Lina, yeah sure. Why not? You can come now
- I'm on my way
Jag körde till Sebastians hus och och parkerade bilen utanför. Jag gick mot dörren och knackade och det tog inte lång tid innan han öppnade dörren.
- Hey!
- Hey! Why are your eyes teary?
- 'cause I've cried
- Why?
- It happend a thing before. I don't really want to talk about it
- Okey, I'm always here for you! I promise!
Det sista han sa, det var så gulligt och så snällt. Sebastian är verkligen jätte snäll.
Vi gick in och satte oss i soffan och började titta på tv. Vi tittade på According to Jim. Jag fattade inte vad det stog i texten under, så jag lyssnade bara och tittade.
Efter det så hade vi inget att göra så vi började prata. Vi pratade om allt möjligt.
Efter ett tag igen så fick jag ett sms av Johanna
* Var är du? Kom hem nu, jag är helt ensam, killarna är i ''deras'' hotellrum nu. Kom hem ;( <3. xoxo *
Jag svarade lite snabbt
* Sure jag kommer nu, / Lina <3*
Jag tittade upp mot Sebastian igen, han var faktist söt. Men nej, jag kan inte börja gilla en ny kille, när min älskade precis svek mig. Skärp dig nu Lina.
Jag gick mot dörren och Sebastian följde med mig till dörren, jag satte mig i hans trappa och drog på mig mina skor, och när jag ställde mig upp så var han ungefär två centimeter ifrån mitt ansikte. Jag visste inte vad jag skulle göra, skulle jag ta ett steg framåt eller bakåt? Jag fick panik
- Eh, I gotta go now. Follow me to the door? sa jag och log lite snett
- Ohh yeah, sure.
Han såg ledsen ut men jag ville verkligen inte.
Vi gick till dörren och jag sa hejdå. Sen stack jag ut till bilen och körde till hotellet igen. Idag var sista dagen i Sverige, men jag sa aldrig något till Sebastian, det hade känts så bad. Även fast det kanske inte kändes så bra nu heller eftersom jag inte sa något till honom alls.
När jag kom till hotellet var det full smockat med folk och jag fick lite smått panik. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till så jag ringde Kenny
- KENNY, HJÄLP MIG HÄRIFRÅN, JAG KOMMER INTE IN I BYGGNADEN FÖR DET ÄR MASSOR MED MÄNNISKOR UTANFÖR. VAD SKA JAG GÖRA?!!?! halvskrek jag till honom
- Lugna dig. Jag kommer ut och hämtar dig!
Jag satt och väntade i tio minuter och sen såg jag honom komma ut från folkmassan. Han kom fram till bilen och jag gick ur bilen. Vi gick in i folkmassan igen och trängde oss emellan alla. Det var allt från fans till paps och sådant.
Vi gick in och åkte upp med hissen, men idag hade dom iallfall hissmusik, så det behövdes inget visslande.
Jag hissen hade kommit upp till rätt våning, jag jag ut, och jag mötte Carlos direkt. Underbart ju.. Han tittade på mig och log, men jag tittade bara bort och kände hur tårarna höll på att komma tillbaka, men jag tryckte tillbaka dom.
Jag gick in till hotellrummet och där satt Johanna i soffan. Jag gick fram till henne
- Johanna, jag vill inte vara ovänn med dom längre..
- Nej, jag vet. Jag och Justin har pratat lite, och ska försöka igen. Så det blir nog bra. Men du, du kan ju ringa hit Carlos så kan ni prata, så går jag till Justins?
- Okej, men vänta här tills jag kommer tillbaka!
- Jadå!
Jag gick iväg och ringde, och jag var faktist nervös
- Carlos?
- Det är Lina, du... mer hann jag inte säg
- Lina, jag älskar dig så sjukt mycket, snälla du måste förlåta mig!!
- Jag ringde för att fråga om du ville komma över så kan vi snacka lite
- Ja, jag kommer direkt!
- Då ses vi strax, puss!
- Puss!
Jag gick tillbaka in till Johanna och berättade att Carlos skulle komma hit nu, så hon gick över till Justins.
Efter tjugo minuter knackade det på dörren och jag gick och öppnade, där stog Carlos
- Hej, sa han lite blygt
- Hej, asså, förlåt mig, och jag förlåter dig. Sålänge du inte gör om det!
- Jag lovar! sa han och kysste mig
Det kändes precis som våran första kyss måste jag erkänna. Jag hade lika många fjärilar i magen och sånt. Det var faktist helt underbart. Jag hade saknat hans mjuka läppar. Nu var det som det skulle
Johannas perspektiv:
Jag gick bort till Justin och knackade på och öppnade sen. Inne på hans hotellrum så satt Kenny, Ryan (Good), Scooter, Pattie, Alfredo, ja typ nästan hela hans team. Jag gick fram och satte mig brevid Justin och han tittade på dom andra med blicken * Gå nu snälla, vi behöver prata *. Dom lämnade hotellrummet och jag satte mig på snedden i soffan för att jag skulle kunna titta på honom.
- Jo, alltså, jag förlåter ju dig, sålänge du inte gör om det. Jag tog det jätte hårt
- Ja, jag förstår det, och det var inte meningen! Snälla, jag älskar dig!
- Jag älskar dig med! sa jag och gav honom en bamsekram.
Jag andades in hans doft, och sedan kysste jag honom. Jag hade saknat det, så mycket.
Vi började prata lite om allt möjligt, sen kom det och knackade på dörren igen. Lina och Carlos kom.
Jag förstog att allt var bra mellan dom nu, för dom kom hand i hand in hit.
Dom satte sig med i soffan, och eftersom det var sista dagen i Sverige, så hade vi ledigt. Efter ett tag när vi tittat på tv så ringde min telefon.
- Johanna?
- Hey, det är Soulja, när kommer ni hem från Sverige?
- Imorgon
- Bra, då kommer du till studion, så ska vi fixa lite musik och annat
- Det låter bra!
- Bra, seeya!
- Bye
Jag gick tillbaka till soffan till dom andra igen och satte mig och tittade på tv igen.
Nu var allt som det skulle vara!
----------------------------------------------------------------------------------------------
Wiie, nu är allt som det ska vara!! :).
Kommentera! :D.
if we're meant to be, we will meet again! chapter 56
Tillbaka blick från förra:
När jag öppnade dörren, så verkade som om jag kom lite olägligt. Dom hade typ värsta fighten. Eller, inte fighten för dom slogs ju inte, men dom skrek typ på varandra, och Johanna grät. Jag gick ut från rummet och blev lite orolig. Tänk så gör dom slut?
------------------------------------------------------------------------------------
Tänk så gör dom helt seriöst slut? Nej, det får dom inte.
Jag väntade utanför deras dörr och tillslut kom Johanna ut med tårarna ner för kinderna och Justin kom efter henne och försökte prata med henne, men hon sprang bara bort till hissen.
Justin vände sig om mot mig och gick bort och satte sig brevid mig
- Hon kommer hata mig föralltid nu va? frågade han efter en stund
- Alltså, kanske inte föralltid. Men Justin, varför kom ni äns på att tänka om att vi skulle vara otrogna?
- Jag vet inte, det kändes bara som det. Eftersom det verkade som om ni träffades i hemlighet, så ja, det var därför vi trodde det med. Och när jag försökte tala om det för Johanna, så ville hon inte lyssna så jag tog tag i hennes arm och försökte få henne att lyssna, men hon tittade inte äns på mig Lina, inte en ända blick fick jag
- Alltså, ja.. Det kanske verkade som om vi träffades i hemlighet, men sanningen var faktist att vi ville ha vanliga vänner, som behandlar oss som vanliga människor. Dom ända andra vänner vi har, är kändisar av alla olika slag.
- Jo, ja.. Men så är det när man är känd. Men Lina, är vi vänner då? frågade han och sträckte fram handen
- Vänner! svarade jag och skakade den
Jag gick mot hissen och han gick in i sitt rum. Nu måste jag hitta Johanna.
Jag åkte ner med hissen, ner till lobbyn och där stog Kenny och Johanna satt i fotöljen. Hon tittade upp lite grann och fick syn på mig och vinkade dit mig. Jag gick dit och satte mig och vi började snacka om allt skit som hade hänt. Kenny satt med oss men sen kom Pattie och c/o och då ville Pattie fråga vad som hade hänt och vi berättade. Hon satt med hakan nere vid tårna när vi hade berättat klart.
- Jag går upp och snackar med honom nu, på direkten! sa Pattie och Scooter hängde på
Nu satt jag och Johanna, Kenny, Alfredo och Ryan (Good) och snackade om allt möjligt. Med dom kunde jag faktist prata om allt med. För det kändes bra att ha någon att lita på.
Efter ett tag när vi sittut där nere, hörde vi hissen plinga till och ut kommer Pattie, Justin och Carlos. Jag vill inte prata med Carlos. Justin gör väl inget sådär, men Carlos. Nej tack.
Johanna kollade oroligt på mig och jag såg att hon var nära på att bryta ihop. Men hon gjorde det aldrig. Istället var hon påväg att gå när jag tog tag i hennes arm och tittade på henne med en menande blick. Hon satte sig igen och nu kom Pattie med Justin och Carlos.
- Tjejer, dom vill prata med er, sa hon och kollade på oss och sedan på Justin och Carlos
- Jaha.. sa Johanna
- Nu behöver vi inte vara kaxiga, gå bara och prata med dom nu
- Jag vill inte, jag ska inte, och jag tänker inte. Tror du att jag tänker prata med en som påstår att jag är otrogen? Nähä du, aldrig, sa Johanna
- Johanna, jag älskar fortfarande dig Johanna! sa Justin och jag visste att han verkligen menade det
- Jaha, men jag älskar inte dig, inte alls lika mycket. Förstår du hur mycket du sårade mig med detta?! Nej, det fattar du inte. Det kanske bara är bäst om vi avslutar vårat kapitell.. sa Johanna igen och sedan gick hon iväg in på toan som fanns nere i lobbyn
- Oooops, sa Alfredo
Justin stog bara där med en tom blick, precis som om han inte fattat vad som hade hänt.
Carlos satte sig brevid mig i en annan fotölj men jag flyttade bara längre ifrån och tillslut så sa han
- Kommer detta hålla på föralltid? För det verkar ju nästan så.
- Ja du. Detta kommer nog hålla på föralltid. Eller iallfall tills du lärt dig riktigt att inte dra förhastade slutsatser. Kunde ni inte bara fråga vilka det var vi var ute med? Istället för detta? Om ni hade frågat vilka det var, så hade detta aldrig hänt. Right? Så tekniskt sätt så är det erat fel.
- Ni kunde sagt att ni var ute med några killar?
- Ni hade aldrig accepterat det isåfall. Det kanske är som Johanna säger, detta kapitlet är från och med nu, avslutat.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Oj oj.. Detta var ju.. inte så bra.
( det blev ett jätte litet kapitell.. Men jag är jätte trött x'd )
Kommentera! :).
När jag öppnade dörren, så verkade som om jag kom lite olägligt. Dom hade typ värsta fighten. Eller, inte fighten för dom slogs ju inte, men dom skrek typ på varandra, och Johanna grät. Jag gick ut från rummet och blev lite orolig. Tänk så gör dom slut?
------------------------------------------------------------------------------------
Tänk så gör dom helt seriöst slut? Nej, det får dom inte.
Jag väntade utanför deras dörr och tillslut kom Johanna ut med tårarna ner för kinderna och Justin kom efter henne och försökte prata med henne, men hon sprang bara bort till hissen.
Justin vände sig om mot mig och gick bort och satte sig brevid mig
- Hon kommer hata mig föralltid nu va? frågade han efter en stund
- Alltså, kanske inte föralltid. Men Justin, varför kom ni äns på att tänka om att vi skulle vara otrogna?
- Jag vet inte, det kändes bara som det. Eftersom det verkade som om ni träffades i hemlighet, så ja, det var därför vi trodde det med. Och när jag försökte tala om det för Johanna, så ville hon inte lyssna så jag tog tag i hennes arm och försökte få henne att lyssna, men hon tittade inte äns på mig Lina, inte en ända blick fick jag
- Alltså, ja.. Det kanske verkade som om vi träffades i hemlighet, men sanningen var faktist att vi ville ha vanliga vänner, som behandlar oss som vanliga människor. Dom ända andra vänner vi har, är kändisar av alla olika slag.
- Jo, ja.. Men så är det när man är känd. Men Lina, är vi vänner då? frågade han och sträckte fram handen
- Vänner! svarade jag och skakade den
Jag gick mot hissen och han gick in i sitt rum. Nu måste jag hitta Johanna.
Jag åkte ner med hissen, ner till lobbyn och där stog Kenny och Johanna satt i fotöljen. Hon tittade upp lite grann och fick syn på mig och vinkade dit mig. Jag gick dit och satte mig och vi började snacka om allt skit som hade hänt. Kenny satt med oss men sen kom Pattie och c/o och då ville Pattie fråga vad som hade hänt och vi berättade. Hon satt med hakan nere vid tårna när vi hade berättat klart.
- Jag går upp och snackar med honom nu, på direkten! sa Pattie och Scooter hängde på
Nu satt jag och Johanna, Kenny, Alfredo och Ryan (Good) och snackade om allt möjligt. Med dom kunde jag faktist prata om allt med. För det kändes bra att ha någon att lita på.
Efter ett tag när vi sittut där nere, hörde vi hissen plinga till och ut kommer Pattie, Justin och Carlos. Jag vill inte prata med Carlos. Justin gör väl inget sådär, men Carlos. Nej tack.
Johanna kollade oroligt på mig och jag såg att hon var nära på att bryta ihop. Men hon gjorde det aldrig. Istället var hon påväg att gå när jag tog tag i hennes arm och tittade på henne med en menande blick. Hon satte sig igen och nu kom Pattie med Justin och Carlos.
- Tjejer, dom vill prata med er, sa hon och kollade på oss och sedan på Justin och Carlos
- Jaha.. sa Johanna
- Nu behöver vi inte vara kaxiga, gå bara och prata med dom nu
- Jag vill inte, jag ska inte, och jag tänker inte. Tror du att jag tänker prata med en som påstår att jag är otrogen? Nähä du, aldrig, sa Johanna
- Johanna, jag älskar fortfarande dig Johanna! sa Justin och jag visste att han verkligen menade det
- Jaha, men jag älskar inte dig, inte alls lika mycket. Förstår du hur mycket du sårade mig med detta?! Nej, det fattar du inte. Det kanske bara är bäst om vi avslutar vårat kapitell.. sa Johanna igen och sedan gick hon iväg in på toan som fanns nere i lobbyn
- Oooops, sa Alfredo
Justin stog bara där med en tom blick, precis som om han inte fattat vad som hade hänt.
Carlos satte sig brevid mig i en annan fotölj men jag flyttade bara längre ifrån och tillslut så sa han
- Kommer detta hålla på föralltid? För det verkar ju nästan så.
- Ja du. Detta kommer nog hålla på föralltid. Eller iallfall tills du lärt dig riktigt att inte dra förhastade slutsatser. Kunde ni inte bara fråga vilka det var vi var ute med? Istället för detta? Om ni hade frågat vilka det var, så hade detta aldrig hänt. Right? Så tekniskt sätt så är det erat fel.
- Ni kunde sagt att ni var ute med några killar?
- Ni hade aldrig accepterat det isåfall. Det kanske är som Johanna säger, detta kapitlet är från och med nu, avslutat.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Oj oj.. Detta var ju.. inte så bra.
( det blev ett jätte litet kapitell.. Men jag är jätte trött x'd )
Kommentera! :).
if we're meant to be, we will meet again! chapter 55
Tillbaka blick från förra:
Vi satt och snackade och sen kom killarna fram till oss och började snacka med oss. Dom var trevliga.
Efter ett tag var vi tvunga att gå, för vi skulle hem igen, men vi fick deras nummer. Sen stack vi.
Hela vägen tillbaka till hotellet snackade vi om dom. Det kändes ganska konstigt att prata om någon annan än sin egna kille på det viset...
----------------------------------------------------------------------------
En liten sammanfattning på vad som händer nu.
Lina och Johanna var lite annorlunda, och lät aldrig killarna kolla på deras telefoner. Och tjejerna sa att dom skulle iväg ofta och sånt.
En dag så följde Carlos och Justin efter Lina och Johanna när dom skulle till Sebastian och Felix. När Johanna och Lina satt inne på BK så såg Justin och Carlos det, och blev genast jätte avundsjuka. Dom visste egentligen inte vad dom skulle göra. Dom hade förhastade slutsatser om att Johanna och Lina var otrogna.
När det hade gått ett tag så kunde inte Justin och Carlos hålla det inom sig längre. Dom gick rak på sak med sina slutsatser och Johanna och Lina blev självklart besvikna, både på sig själva och på dom.
Slut på sammanfattning.
Johannas perspektiv:
Jag kan fan inte fatta att dom tror att vi är otrogna? Jag menar vi är ju bara kompis med Felix och Sebastian. Alltså GAAAAAH, jag blir fan galen på det här.
- Hur fan kan ni tro att vi är otrogna? Det var det mest patetiska jag någonsin hört. sa jag och Lina instämde
- Men hur ska vi kunna veta när ni inte säger att ni skulle ut och träffa några?
- Om vi skulle sagt att vi skulle ut och träffa några hade ni blivit avundsjuka. Så sjukt patetiskt?!
- Ni kunde ju bara säg att ni skulle träffa, vad dom nu hette?! sa Justin
- Dom heter Sebastian och Felix. Vill ni att vi ska stava det till er?! sa Lina
- Nej, ta det lugnt. Det var inte meningen att ni skulle bli sura. Vi ville bara veta vad som händer?
- Ni kläcker ur er, '' Vi tror att ni är otrogna''. Ni säger något sånt patetiskt så varför skulle vi inte bli sura?
- Bara ta det lugnt. Vi kan prata ut om detta!
- Nej, det kan vi fan inte? För ni tål ju inte att vi skaffar vänner som är killar.
- Ursäkta?
- Ja, det är bara ni som kan ha tjej vänner, men vi får inte ha kill vänner. Kom Lina, vi drar
Jag och Lina gick ut från vårat hotellrum och stack ner till lobbyn. Vi sa till Kenny att vi stack ut, och han erbjöd sig att följa med, men vi insisterade att det inte behövdes.
Vi stack ut till våran bil, och som vanligt var paparazzis på plats och skulle ta foto. Great.
När vi hoppade in i bilen var det genast folk framme vid bilen, jag tutade flera gånger men dom flyttade inte på sig så jag körde bara.
Jag kollade i backspegelen och såklart så sprang dom efter. HAR DOM INGET FUCKING LIV EGENTLIGEN? SÅ ATT DOM MÅSTE LÄGGA SIG I ANDRAS LIV?! Gaah, jag blir så arg.
Linas perspektiv:
Jag var verkligen jävligt arg nu. Varför trodde dom inte på oss? Jag skulle aldrig äns få för mig att vara otrogen. Varför tänker dom så? Varför litar dom inte på oss? Varför kom dom äns och tänka på det?
- Vart ska vi? frågade jag Johanna efter en stund
- Jag vet inte. Jag menar, vi är i Sverige, i Stockholm. Jag vet inte vart det finns nått kul, eller nått lugnt ställe.
- Ja, men vi får väl åka och fråga någonstans?
- Åka och fråga någonstans? Och bli överfallna av paparazzis? Jaja, vi kan väl iallafall se om det finns något starbucks?
- Ja.
Vi körde en stund sen såg jag det och skrek till och pekade
- DÄR!!!
Vi körde dit, det var visserligen fullpackat, men vi drog på luvorna och solglasögonen och gick in.
Det var nog ingen som kände igen oss så. Vi gick fram till en kassa som var ledig och frågade efter ett lugnt ställe.
(Jag skriver på engelska lite nu eftersom dom snackar med svenskar x'd.)
- No, I don't really know. I've just moved out here to Stockholm, sorry. But do you want to buy anything?
- Alright.. Eeh, two milkshakes.
- Which taste?
- Suprise us.
Vi fick våra milkshakes och betalade och sen gick vi ut till bilen igen, och då blåste min luva ner och folket inne på Starbucks såg oss och var påväg ut för att se om det verkligen var vi. Vi snabbade oss till bilen och hoppade in. Johanna backade ut från parkeringen och körde iväg. Vi bestämde oss för att köra tillbaka till hotellet. Även fast vi inte ville prata med Justin och Carlos.
När vi kom fram till hotellet parkerade vi bilen och gick in. Kenny stog fortfarande nere vid lobbyn.
- Ni vet att killarna är oroliga va? sa Kenny
- Ja, det är dom säkert. Men dom anklagar oss för saker som vi inte äns har gjort.
- Vadå?
- Dom trodde att vi var otrogna mot dom bara för att vi hängde med två jätte snälla killar. Men när vi berättade för dom att vi inte var tillsammans med dom utan bara var vänner. Men dom trodde inte på oss.
- Hmm.. Skumt
- Som fan, men vi sticker upp till hotellrummen nu iallafall. Kom sen om du inte orkar stå här längre, haha. Vem väntar du på förresten?
- Pattie och dom andra typ
- Var är dom då?
- Dom skulle åka och fixa en sak
- Jaha. Men vi synes sen Kenny!
- Det gör vi tjejer!
Vi fortsatte till hissen och tryckte på knappen. Hissen kom ner och vi gick in, tryckte på våningen och sen tog det en liten stund innan vi var uppe. När vi kom upp så gick vi till våra rum. Johanna gick in i sitt rum och jag gick till mitt. Jag var nästan lite nervös. Jag gick in och Carlos satt i soffan och tittade på tv. Han vände sig om och log när jag kom in, men jag ignorerade bara honom. Jag gick in och la mig i sängen istället.
- Detta kan väl ändå inte hålla på föralltid? kom han och frågade sen
- Nej, det kommer det väl antagligen inte. Men just nu så är jag ganska sur. På dig, och Justin..
- Men vi har ju sagt att det var fel av oss att tro så. Vi kan inte göra mer?
- Vadå inte göra mer? Nej, okej ni kan inte få det ogjort. Men ni kunde väl bara frågat vilka det var vi träffade?
- Ja, och det var dumt det vi gjorde.
- Ja det var det.
- Så du har förlåtit mig?
- Nej, har jag sagt det? sa jag och sen gick jag ut från hotellrummet och in till Johannas istället.
När jag öppnade dörren, så verkade som om jag kom lite olägligt. Dom hade typ värsta fighten. Eller, inte fighten för dom slogs ju inte, men dom skrek typ på varandra, och Johanna grät. Jag gick ut från rummet och blev lite orolig. Tänk så gör dom slut?
------------------------------------------------------------------------------------
Oooops :o.
Kommentera! :).
if we're meant to be, we will meet again! chapter 54
Tillbaka blick från förra:
Johanna bad Justin komma över, så jag bad Carlos med att komma över.
Efter tjugo minuter kom båda två och vi tittade på film. Och allting var som det var meningen att det skulle vara.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Allting är verkligen som det ska vara nu. Även fast jag fortfarande är lite besviken, så kan jag inte rå för att jag är en lyckligaste personen i hela världen! Jag har verkligen allt.
Efter typ halva filmen ringde Justins mobil och han gick iväg och svarade. Sen kom han tillbaka
- Jo, Johanna, vi skulle egentligen åkt hem till L.A imorgon igen. Men Scooter ringde och sa att vi skulle åka med Big Time Rush till Sverige,
- Okaj, sure. Men skulle du inte ha en konsert i Sverige snart då?
- Jo, men vi åker dit då med!
- Jajajajajajaja
Jag och Carlos bara satt och kollade på dom, för dom lät verkligen som ett gammalt par. HAHA
När filmen var slut så ringde Carlos till resten av Big Time Rush och frågade när vi skulle åka till Sverige.
Carlos kom tillbaka och berättade att vi skulle åka klockan sex imorgon bitti, så vi skulle packa nu.
När vi hade packat klart så gick vi och la oss. Men jag kunde inte somna. Jag var lite nervös. Jag menar, tänk så missar vi flyget typ. Och jag har aldrig varit i Europa innan. Är det kallt där? Borde man ha med vinterkläder?! GUD, det var så mycket jag tänkte på.
Efter ett tag somnade jag nog för jag vaknade sen igen utav att Carlos började snacka med mig
- Älskling, dax att gå upp nu
- Meeeeh
- Ja, annars missar vi flyget
Jag spärrade upp ögonen och tittade rätt upp i taket. Sen ställde jag mig upp och gick in i badrummet där Johanna stog och borsta tänderna. Antagligen stog hon i sin egna lilla värld för när jag öppnade dörren pch sa godmorgon så körde hon tandborsten över kinden
- FAN VAD DU SKRÄMS KVINNA
- Haha, godmorgon på dig med!
- HA-HA
Hon spottade ut tandkrämen och sen torkade hon bort det hon fick på kinden. Precis innan hon stängde dörren påvägen ut från badrummet gav hon mig en killerblick. HAHAHAHAH
Jag borstade tänderna och satte upp mitt hår en en tott och tvättade av ansiktet. Sen tog jag på lite smink och sen gick jag ut från badrummet. Tydligen var jag sist att ta mig väska för dom andra stog redan vid dörren men sina. Jag snabbade mig och tog min väska och min mobil och sen gick jag med bort till dörren. Vi gick ut från lägnheten och gick ner till limon som stog och väntade på oss.
När vi kom fram till flygplatsen var det massor med fans och paparazzis där. Alltså hur lyckas dom få reda på vart dom ska, egentligen?!
Jag hoppade ut först och sen kom Carlos och tog min hand, sen kom Johanna, Justin och resten av Big Time Rush ut också. Egentligen visste jag att grabbarna ville skriva lite autografer, och jag och Johanna ville också det. Men vi hann inte. Och att se ledsna fans är inte alld kul, men i detta tillfället var det tvunget.
Vi gick in i planet och satte oss tillrätta. Privat plan är nästan det bästa som finns. Iallafall just nu.
Jag satt mitt emot Johanna och snett mitt emot Justin. Carlos satte brevid mig och dom andra i Big Time Rush, satt helt enkelt någon annan stans.
Jag lutade mig mot Carlos axel och han la armen om mig. Jag små kisade mot Johanna och hon hade somnat med huvudet i Justins knä. Men vad naaaaawigt.
Efter ett tag somnade jag med och sen vaknade jag av att planet gick ner för landning. Jag tittade ut genom fönstret och det var massor med folk där. Jag tror nog aldrig jag sett så mycket folk på en flygplats någon gång.
Planet landade och våra livvakter gick ut först. Big Time Rush och Justin hittade två megafoner, och sen gick vi ut från planet.
(Nu kommer jag skriva på engelska när Big Time Rush, Justin, Lina och Johanna säger hej till Sverige. Men när dom snackar med varandra så skriver jag på svenska och så. Om ni fattar ;p )
- HELLO SWEDEN!!!!!
skrek dom i mun på varandra. Och alla tjejer och det var faktist några killar där med, skrek bara. Vi gick mot fansen för att skriva några autografer.
Dom började snacka med oss och vi svarade på deras frågor och massa sånt.
Efter en tid på flygplatsen begav vi oss till limon som stog och väntade på oss. Vi åkte till hotellet och även där var det fullt med fans.
Jag fattar fortfarande inte hur dom kan få reda på vart man ska på vilken tidpunkt.
Justins perspektiv:
Sverige var faktist inte så dumt. Det är inte för varmt och inte för kallt. Alltså helt lagom.
Ikväll skulle vi ha konserten och det skulle bli perfekt. Johanna skulle sjunga Overboard med mig eftersom jag inte har med Jasmine eller Jessica här. Men det kommer bli bra ändå.
När jag och Johanna kom upp på vårat hotellrum så gick Johanna raka vägen till sängen. Jag antar att hon var trött.
- Aaaw putte då, är du trött?
- Men vad tror du? Vi var uppe klockan tre inatt och åkte klockan sex. Det är jätte tidigt, så ja. Jag är faktist jätte trött
Jag gick och la mig brevid henne och tittade bara på henne medans hon blundade. Så sött.
- Du, jag är med jätte trött. Nästan varje dag, men det gör ingenting, för jag lever min dröm och det är det som betyder allt för mig. Så det är värt att vara trött. Och du, du ska sjunga Overboard med mig ikväll sen va?
- VA?
- Ja, det sa vi ju för tre veckor sen?
- Jaha, jaja. Jag blev bara lite shockad
- Okaj, men det kommer bli bra.
Klockan tickade sakta framåt och det blev dax att åka till arenan, eller Globen som den hette.
Vi gick ner till lobbyn och ut till limon, utan några bekymmer. Sen åkte vi till Globen då och sen gick vi in. Vi fixade allting. Soundchecken och allt var på sin plats. Nu var det bara att vänta tills klockan blev sju på kvällen då konserten skulle börja. Efter ungefär en timme senare började det välla in folk, och alla ställde sig till plats.
Det var väldigt mycket mummel där men ändå så var allting helt underbart.
Johannas perspektiv:
Justin skulle börja med att gå ut på scenen och göra sina uppträdande. När han gick ut började alla skrika
- HELLO SWEDEN. MAKE SOME NOISE!!!
Och då började alla skrika ännu mer, och sen började han med Favorite Girl. Efter blev det Baby, sen blev det One Less Lonely Girl och då var det en jätte söt tjej som var helt uppspelt över att få vara där uppe med honom. Riktigt gulligt. Efter One Less Lonely Girl, var det dax för Overboard. Nu var jag jätte nervös. Jag gick upp på scenen och började sjunga och nerositeten gick ner igen. Efter där så var Justins ''del'' av konserten klar. Nu var det dax för Big Time Rush. Dom gick upp och allting gick jätte bra för dom med!
Efter konserten var det dax för Meet and Greet och alla människor var jätte gulliga. Och jag såg verkligen världens sötaste kille. AH MAH GAAAAAAAWHD alltså. Haha.
Efter Meet and Greet åkte vi tillbaka till hotellet och gick till sängs.
Jag vaknade av att Justin låg och tittade mig.
- Unge sluta glo på mig, sa jag och gjorde en sur blick
- Nej, jag och är äldre än dig
- ETT ÅR JA!?!? skrek jag och kastade en kudde på honom och sen sprang jag ut till tv rummet och gömde mig bakom soffan
- Johannaaaaaaa? sa Justin men jag satt tyst hela tiden, och jag kände riktigt hur han smög. Tillslut tittade han över kanten till soffan
- AAAAAAAAAAAAAAAAAH, skrek jag
- GOTCHA!
Jag kom fram bakom soffan och kramade om Justin och sedan kysste jag honom. Sen gick jag in till sovrummet och tog min mobil och tittade om jag hade fått något sms och det hade jag, det var från Lina, jag öppnade det och det stog såhär
* heeeeeeeeeeey Johanna. Skulle bara säg att du var sjukt duktig igår. Och sen tänkte jag faktist också fråga om vi skulle kunna åka in till staden idag? xoxo Lina =)) *
Jag var faktist sugen på att åka in till stan, så jag knappade in ett svar lite snabbt
* Haha tack <3. Sure, varför inte? Var faktist sugen på att åka in och tänkte faktist fråga dig ;). kram sålänge/ Johanna*
Jag gick och tog på mig ett par jeans och ett linne, sen tog jag en hoodie över det och tog min väska.
- Justin, jag sticker ut till staden med Lina. Bara så du vet! skrek jag till honom
- JAJAJAJJA, svarade han.
Jag gick ut från vårat hotellrum och spatserade bort till Linas och precis när jag skulle knacka öppnade hon.
- Nämen hej! Jag skulle precis gå till dig, sa hon och skrattade
- Haha, jag skulle precis knacka.
Vi gick från dörren och gick ner till bilen. Vi körde in till stan och gick i jätte många affärer.
Efter ett tag gick vi in i en mobil affär för vi ville ha nya skal till våra iphones. Vi hittade två stycken som faktist var jätte söta. Sen åkte vi till BK och åt lite.
När vi var klara så satt vi och pratade en stund och sen kom den där killen jag tyckte var jätte söt in. Med en kompis.
- Lina, det är den där killen som jag tyckte var söt. Som jag såg på Meet and Greet. Och han har en kompis med sig.
- Hans kompis var med as söt ju?!
- Jajaja.
Vi satt och snackade och sen kom killarna fram till oss och började snacka med oss. Dom var trevliga.
Efter ett tag var vi tvunga att gå, för vi skulle hem igen, men vi fick deras nummer. Sen stack vi.
Hela vägen tillbaka till hotellet snackade vi om dom. Det kändes ganska konstigt att prata om någon annan än sin egna kille på det viset...
----------------------------------------------------------------------------------------------
Wohoo.. Eller?!
Kommentera! =)).
Johanna bad Justin komma över, så jag bad Carlos med att komma över.
Efter tjugo minuter kom båda två och vi tittade på film. Och allting var som det var meningen att det skulle vara.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Allting är verkligen som det ska vara nu. Även fast jag fortfarande är lite besviken, så kan jag inte rå för att jag är en lyckligaste personen i hela världen! Jag har verkligen allt.
Efter typ halva filmen ringde Justins mobil och han gick iväg och svarade. Sen kom han tillbaka
- Jo, Johanna, vi skulle egentligen åkt hem till L.A imorgon igen. Men Scooter ringde och sa att vi skulle åka med Big Time Rush till Sverige,
- Okaj, sure. Men skulle du inte ha en konsert i Sverige snart då?
- Jo, men vi åker dit då med!
- Jajajajajajaja
Jag och Carlos bara satt och kollade på dom, för dom lät verkligen som ett gammalt par. HAHA
När filmen var slut så ringde Carlos till resten av Big Time Rush och frågade när vi skulle åka till Sverige.
Carlos kom tillbaka och berättade att vi skulle åka klockan sex imorgon bitti, så vi skulle packa nu.
När vi hade packat klart så gick vi och la oss. Men jag kunde inte somna. Jag var lite nervös. Jag menar, tänk så missar vi flyget typ. Och jag har aldrig varit i Europa innan. Är det kallt där? Borde man ha med vinterkläder?! GUD, det var så mycket jag tänkte på.
Efter ett tag somnade jag nog för jag vaknade sen igen utav att Carlos började snacka med mig
- Älskling, dax att gå upp nu
- Meeeeh
- Ja, annars missar vi flyget
Jag spärrade upp ögonen och tittade rätt upp i taket. Sen ställde jag mig upp och gick in i badrummet där Johanna stog och borsta tänderna. Antagligen stog hon i sin egna lilla värld för när jag öppnade dörren pch sa godmorgon så körde hon tandborsten över kinden
- FAN VAD DU SKRÄMS KVINNA
- Haha, godmorgon på dig med!
- HA-HA
Hon spottade ut tandkrämen och sen torkade hon bort det hon fick på kinden. Precis innan hon stängde dörren påvägen ut från badrummet gav hon mig en killerblick. HAHAHAHAH
Jag borstade tänderna och satte upp mitt hår en en tott och tvättade av ansiktet. Sen tog jag på lite smink och sen gick jag ut från badrummet. Tydligen var jag sist att ta mig väska för dom andra stog redan vid dörren men sina. Jag snabbade mig och tog min väska och min mobil och sen gick jag med bort till dörren. Vi gick ut från lägnheten och gick ner till limon som stog och väntade på oss.
När vi kom fram till flygplatsen var det massor med fans och paparazzis där. Alltså hur lyckas dom få reda på vart dom ska, egentligen?!
Jag hoppade ut först och sen kom Carlos och tog min hand, sen kom Johanna, Justin och resten av Big Time Rush ut också. Egentligen visste jag att grabbarna ville skriva lite autografer, och jag och Johanna ville också det. Men vi hann inte. Och att se ledsna fans är inte alld kul, men i detta tillfället var det tvunget.
Vi gick in i planet och satte oss tillrätta. Privat plan är nästan det bästa som finns. Iallafall just nu.
Jag satt mitt emot Johanna och snett mitt emot Justin. Carlos satte brevid mig och dom andra i Big Time Rush, satt helt enkelt någon annan stans.
Jag lutade mig mot Carlos axel och han la armen om mig. Jag små kisade mot Johanna och hon hade somnat med huvudet i Justins knä. Men vad naaaaawigt.
Efter ett tag somnade jag med och sen vaknade jag av att planet gick ner för landning. Jag tittade ut genom fönstret och det var massor med folk där. Jag tror nog aldrig jag sett så mycket folk på en flygplats någon gång.
Planet landade och våra livvakter gick ut först. Big Time Rush och Justin hittade två megafoner, och sen gick vi ut från planet.
(Nu kommer jag skriva på engelska när Big Time Rush, Justin, Lina och Johanna säger hej till Sverige. Men när dom snackar med varandra så skriver jag på svenska och så. Om ni fattar ;p )
- HELLO SWEDEN!!!!!
skrek dom i mun på varandra. Och alla tjejer och det var faktist några killar där med, skrek bara. Vi gick mot fansen för att skriva några autografer.
Dom började snacka med oss och vi svarade på deras frågor och massa sånt.
Efter en tid på flygplatsen begav vi oss till limon som stog och väntade på oss. Vi åkte till hotellet och även där var det fullt med fans.
Jag fattar fortfarande inte hur dom kan få reda på vart man ska på vilken tidpunkt.
Justins perspektiv:
Sverige var faktist inte så dumt. Det är inte för varmt och inte för kallt. Alltså helt lagom.
Ikväll skulle vi ha konserten och det skulle bli perfekt. Johanna skulle sjunga Overboard med mig eftersom jag inte har med Jasmine eller Jessica här. Men det kommer bli bra ändå.
När jag och Johanna kom upp på vårat hotellrum så gick Johanna raka vägen till sängen. Jag antar att hon var trött.
- Aaaw putte då, är du trött?
- Men vad tror du? Vi var uppe klockan tre inatt och åkte klockan sex. Det är jätte tidigt, så ja. Jag är faktist jätte trött
Jag gick och la mig brevid henne och tittade bara på henne medans hon blundade. Så sött.
- Du, jag är med jätte trött. Nästan varje dag, men det gör ingenting, för jag lever min dröm och det är det som betyder allt för mig. Så det är värt att vara trött. Och du, du ska sjunga Overboard med mig ikväll sen va?
- VA?
- Ja, det sa vi ju för tre veckor sen?
- Jaha, jaja. Jag blev bara lite shockad
- Okaj, men det kommer bli bra.
Klockan tickade sakta framåt och det blev dax att åka till arenan, eller Globen som den hette.
Vi gick ner till lobbyn och ut till limon, utan några bekymmer. Sen åkte vi till Globen då och sen gick vi in. Vi fixade allting. Soundchecken och allt var på sin plats. Nu var det bara att vänta tills klockan blev sju på kvällen då konserten skulle börja. Efter ungefär en timme senare började det välla in folk, och alla ställde sig till plats.
Det var väldigt mycket mummel där men ändå så var allting helt underbart.
Johannas perspektiv:
Justin skulle börja med att gå ut på scenen och göra sina uppträdande. När han gick ut började alla skrika
- HELLO SWEDEN. MAKE SOME NOISE!!!
Och då började alla skrika ännu mer, och sen började han med Favorite Girl. Efter blev det Baby, sen blev det One Less Lonely Girl och då var det en jätte söt tjej som var helt uppspelt över att få vara där uppe med honom. Riktigt gulligt. Efter One Less Lonely Girl, var det dax för Overboard. Nu var jag jätte nervös. Jag gick upp på scenen och började sjunga och nerositeten gick ner igen. Efter där så var Justins ''del'' av konserten klar. Nu var det dax för Big Time Rush. Dom gick upp och allting gick jätte bra för dom med!
Efter konserten var det dax för Meet and Greet och alla människor var jätte gulliga. Och jag såg verkligen världens sötaste kille. AH MAH GAAAAAAAWHD alltså. Haha.
Efter Meet and Greet åkte vi tillbaka till hotellet och gick till sängs.
Jag vaknade av att Justin låg och tittade mig.
- Unge sluta glo på mig, sa jag och gjorde en sur blick
- Nej, jag och är äldre än dig
- ETT ÅR JA!?!? skrek jag och kastade en kudde på honom och sen sprang jag ut till tv rummet och gömde mig bakom soffan
- Johannaaaaaaa? sa Justin men jag satt tyst hela tiden, och jag kände riktigt hur han smög. Tillslut tittade han över kanten till soffan
- AAAAAAAAAAAAAAAAAH, skrek jag
- GOTCHA!
Jag kom fram bakom soffan och kramade om Justin och sedan kysste jag honom. Sen gick jag in till sovrummet och tog min mobil och tittade om jag hade fått något sms och det hade jag, det var från Lina, jag öppnade det och det stog såhär
* heeeeeeeeeeey Johanna. Skulle bara säg att du var sjukt duktig igår. Och sen tänkte jag faktist också fråga om vi skulle kunna åka in till staden idag? xoxo Lina =)) *
Jag var faktist sugen på att åka in till stan, så jag knappade in ett svar lite snabbt
* Haha tack <3. Sure, varför inte? Var faktist sugen på att åka in och tänkte faktist fråga dig ;). kram sålänge/ Johanna*
Jag gick och tog på mig ett par jeans och ett linne, sen tog jag en hoodie över det och tog min väska.
- Justin, jag sticker ut till staden med Lina. Bara så du vet! skrek jag till honom
- JAJAJAJJA, svarade han.
Jag gick ut från vårat hotellrum och spatserade bort till Linas och precis när jag skulle knacka öppnade hon.
- Nämen hej! Jag skulle precis gå till dig, sa hon och skrattade
- Haha, jag skulle precis knacka.
Vi gick från dörren och gick ner till bilen. Vi körde in till stan och gick i jätte många affärer.
Efter ett tag gick vi in i en mobil affär för vi ville ha nya skal till våra iphones. Vi hittade två stycken som faktist var jätte söta. Sen åkte vi till BK och åt lite.
När vi var klara så satt vi och pratade en stund och sen kom den där killen jag tyckte var jätte söt in. Med en kompis.
- Lina, det är den där killen som jag tyckte var söt. Som jag såg på Meet and Greet. Och han har en kompis med sig.
- Hans kompis var med as söt ju?!
- Jajaja.
Vi satt och snackade och sen kom killarna fram till oss och började snacka med oss. Dom var trevliga.
Efter ett tag var vi tvunga att gå, för vi skulle hem igen, men vi fick deras nummer. Sen stack vi.
Hela vägen tillbaka till hotellet snackade vi om dom. Det kändes ganska konstigt att prata om någon annan än sin egna kille på det viset...
----------------------------------------------------------------------------------------------
Wohoo.. Eller?!
Kommentera! =)).
if we're meant to be, we will meet again! chapter 53
Tillbaka blick från förra:
Efter ett tag skrev jag att vi skulle träffas och att dom skulle komma till Justins hotell.
Det kom någon och knackade på dörren, vi ropade att det var öppet. Det var Carlos och Johanna.
När dom kom in i vardagsrummet, så gjorde jag och Justin som vi hade bestämt. Vi kysste varann....
------------------------------------------------------------------------------------------
Vi kysste verkligen varandra. Och efter ett tags tystnad hörde jag bara hur påsar dunstade till golvet och sen att Johanna sprang ut från hotell rummet. Jag vände mig om och där stog Carlos med ögon stora som meloner.
Efter ett tag öppnade han munnen men tystnade snabbt igen och sen började han prata
- Ä-ä-är ni tillsammans?
- Alltså... mer hann jag inte säga
- Ni behöver inte berätta något om det, jag vill helst inte veta. sa han och sen så gick han
Blev dom verkligen så arga, eller sura eller hur man ska säg? Men dom skulle få kännas hur det kändes. Även om jag saknar Carlos kyssar.
Okej, men vad ska vi göra nudå? Detta blir ju lite pinsamt att bara sitta här med Justin.
- Det gick ju bra! sa han och skrattade och flyttade armen, men han såg fortfarande lite bekymrad ut
- Ja, det gjorde det väl. Men det kändes ändå inte bra, sa jag och kände mig helt hemsk
Justins perspektiv:
Det kändes egentligen inte bra alls detta. Det kändes liksom hemskt att kyssa min bästavän, medans det är Johanna jag älskar. Även fast jag blev besviken på henne, så kändes det inte rätt att göra samma sak mot dom.
Och nu vet jag inte vad jag ska göra!
- Lina, detta kanske inte var rätt sak att göra, vi hade ju bara kunnat prata med dom om det?
- Men då hade dom inte fått känna på vad dom gjorde mot oss ju?!
- Men ändå
- Strunt samma
Detta kändes inte bra, och jag saknar Johanna. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag får snart panik.
Jag har ringt henne flera gånger, men hon svarar inte.
Vad ska jag göra? Jag kan ju inte åka hem nu när jag är i Ohio. HJÄLP MIG GUD!!
Carlos perspektiv:
Allting som skulle bli så bra. Varför gjorde dom det äns? För att ge igen, hämnd då.
Men vad ska jag göra åt detta nudå? Varför blev det som det blev? Varför kysste jag Johanna? VARFÖR?!
Jag tänkte på det hela tiden, jag gick och satte mig vid datan och hade nästan precis glömt det för en stund när jag går in på The News Paper Ohio, så stog det såhär
* Jaha, verkar som Big Time Rush stjärnornas förhållande är över kanske, eller? *
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH NEJ, detta är ju inte äns sant?
Jag läste resten av artikeln och allt som stog var bara lögn. Inget annat än en stor fet lögn. Varför måste media överdriva så?
Johannas perspektiv:
Jag fattar inte att detta nyss hände? Jag hade nästan precis hämtat mig från förra dåliga saken, nu händer en till. Jag vet inte vad jag ska ta mig till?!
Jag älskar både Justin och Lina, mest. Och antagligen gjorde dom bara detta för att ge tillbaka. Men jag saknar Justin så inerligt mycket.
Nu hade det gått några dagar och jag står inte ut längre, jag måste ringa Lina!
Det tog några singnaler, men sen svarade hon
- Det är Lina?
- Lina, det är Johanna. Alltså förlåt. Jag vill inte att det ska vara såhär
- Inte jag heller. Jag saknar dig!
- Jag saknar dig med!
- Kan vi inte träffas eller nått och prata ut om det?
- Jo, kom hit till mig. Jag vill inte gå ut.
- Kommer direkt.
Vi la på och sen efter en halvtimma så kom hon.
Vi satt i soffan och snackade i alla fall en timme om bara det som hade hänt. Och jag fick reda på att dom kysste varann flr att göra oss avundsjuka. Vilket jag kunde förstå.
Efter typ tre timmar av pratande, så ringde bådas telefoner, och vi svarade.
Det var Justin i min lur, och jag tror det var Carlos i Linas.
Justin berättade hur mycket han saknade mig och att han var ledsen han var och att han ville ha tillbaka mig. Jag var först osäker, men gav honom en chans till.
Linas perspektiv:
Det var Carlos som ringde. Han berättade att han var ledsen på alla sätt och vis och att han älskade mig mest i hela världen. Jag kunde inte mer än att förlåta honom eftersom han är den bästa någon någonsin kan önska sig.
Johanna bad Justin komma över, så jag bad Carlos med att komma över.
Efter tjugo minuter kom båda två och vi tittade på film. Och allting var som det var meningen att det skulle vara.
------------------------------------------------------------------------------------
Wiiiiiiiiiiieeee, nu blev det ju riktigt bra med alla. Dom blev vänner, och inga missförstånd.
Kommentera! :D
Efter ett tag skrev jag att vi skulle träffas och att dom skulle komma till Justins hotell.
Det kom någon och knackade på dörren, vi ropade att det var öppet. Det var Carlos och Johanna.
När dom kom in i vardagsrummet, så gjorde jag och Justin som vi hade bestämt. Vi kysste varann....
------------------------------------------------------------------------------------------
Vi kysste verkligen varandra. Och efter ett tags tystnad hörde jag bara hur påsar dunstade till golvet och sen att Johanna sprang ut från hotell rummet. Jag vände mig om och där stog Carlos med ögon stora som meloner.
Efter ett tag öppnade han munnen men tystnade snabbt igen och sen började han prata
- Ä-ä-är ni tillsammans?
- Alltså... mer hann jag inte säga
- Ni behöver inte berätta något om det, jag vill helst inte veta. sa han och sen så gick han
Blev dom verkligen så arga, eller sura eller hur man ska säg? Men dom skulle få kännas hur det kändes. Även om jag saknar Carlos kyssar.
Okej, men vad ska vi göra nudå? Detta blir ju lite pinsamt att bara sitta här med Justin.
- Det gick ju bra! sa han och skrattade och flyttade armen, men han såg fortfarande lite bekymrad ut
- Ja, det gjorde det väl. Men det kändes ändå inte bra, sa jag och kände mig helt hemsk
Justins perspektiv:
Det kändes egentligen inte bra alls detta. Det kändes liksom hemskt att kyssa min bästavän, medans det är Johanna jag älskar. Även fast jag blev besviken på henne, så kändes det inte rätt att göra samma sak mot dom.
Och nu vet jag inte vad jag ska göra!
- Lina, detta kanske inte var rätt sak att göra, vi hade ju bara kunnat prata med dom om det?
- Men då hade dom inte fått känna på vad dom gjorde mot oss ju?!
- Men ändå
- Strunt samma
Detta kändes inte bra, och jag saknar Johanna. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag får snart panik.
Jag har ringt henne flera gånger, men hon svarar inte.
Vad ska jag göra? Jag kan ju inte åka hem nu när jag är i Ohio. HJÄLP MIG GUD!!
Carlos perspektiv:
Allting som skulle bli så bra. Varför gjorde dom det äns? För att ge igen, hämnd då.
Men vad ska jag göra åt detta nudå? Varför blev det som det blev? Varför kysste jag Johanna? VARFÖR?!
Jag tänkte på det hela tiden, jag gick och satte mig vid datan och hade nästan precis glömt det för en stund när jag går in på The News Paper Ohio, så stog det såhär
* Jaha, verkar som Big Time Rush stjärnornas förhållande är över kanske, eller? *
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH NEJ, detta är ju inte äns sant?
Jag läste resten av artikeln och allt som stog var bara lögn. Inget annat än en stor fet lögn. Varför måste media överdriva så?
Johannas perspektiv:
Jag fattar inte att detta nyss hände? Jag hade nästan precis hämtat mig från förra dåliga saken, nu händer en till. Jag vet inte vad jag ska ta mig till?!
Jag älskar både Justin och Lina, mest. Och antagligen gjorde dom bara detta för att ge tillbaka. Men jag saknar Justin så inerligt mycket.
Nu hade det gått några dagar och jag står inte ut längre, jag måste ringa Lina!
Det tog några singnaler, men sen svarade hon
- Det är Lina?
- Lina, det är Johanna. Alltså förlåt. Jag vill inte att det ska vara såhär
- Inte jag heller. Jag saknar dig!
- Jag saknar dig med!
- Kan vi inte träffas eller nått och prata ut om det?
- Jo, kom hit till mig. Jag vill inte gå ut.
- Kommer direkt.
Vi la på och sen efter en halvtimma så kom hon.
Vi satt i soffan och snackade i alla fall en timme om bara det som hade hänt. Och jag fick reda på att dom kysste varann flr att göra oss avundsjuka. Vilket jag kunde förstå.
Efter typ tre timmar av pratande, så ringde bådas telefoner, och vi svarade.
Det var Justin i min lur, och jag tror det var Carlos i Linas.
Justin berättade hur mycket han saknade mig och att han var ledsen han var och att han ville ha tillbaka mig. Jag var först osäker, men gav honom en chans till.
Linas perspektiv:
Det var Carlos som ringde. Han berättade att han var ledsen på alla sätt och vis och att han älskade mig mest i hela världen. Jag kunde inte mer än att förlåta honom eftersom han är den bästa någon någonsin kan önska sig.
Johanna bad Justin komma över, så jag bad Carlos med att komma över.
Efter tjugo minuter kom båda två och vi tittade på film. Och allting var som det var meningen att det skulle vara.
------------------------------------------------------------------------------------
Wiiiiiiiiiiieeee, nu blev det ju riktigt bra med alla. Dom blev vänner, och inga missförstånd.
Kommentera! :D
if we're meant to be, we will meet again! chapter 52
Tillbaka blick från förra:
Precis efter att han hade gått ut i hallen så reste jag mig upp och lutade mig över bordet och sen vände jag mig om, och där stog Carlos och bara tittade på mig. Han kom närmare med huvudet, och *BÄAOUHM* fan, jag kysste honom. Jag vände mig bort och tittade ut mot hallen.
Lina och Justin hade sett det, fan..
Lina stog där och tittade, och sen brast hon ut i gråt. NEJ!
- Det är inte som du tror, snälla. Det var fan han som kysste mig, snälla Lina, du måste fan tro mig! Du med Justin, snälla!
- Visst är det great att ha en flickvän som går runt och kysser en av sina bästavänner. Det är väl jävla fint det.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
- Men lyssna på mig nån gång! små skrek jag efter dom eftersom dom hade stuckit ut ur lägenheten. VAFAN.
- Du har rätt. Det var mitt fel
- Ja, det var det. Och se, nu står båda utan sin bästavän + sin flick/pojkvän. GAAH LIVET SUGER RIGHT NOW.
Jag gick också ut från lägenheten och försökte gå efter Lina för jag såg henne gå på trotoaren. Jag sprang ikapp henne och började prata med henne
- Lina, du måste tro på mig. Det var han som kysste mig, inte tvärtom. Varför skulle jag göra det mot min bästavän?
- Varför skulle min kille kyssa min bästavän då?
- Lina, du har fan känt mig längst, du borde lita på mig!
- Jag litade på dig, innan. Men vet fan inte om jag kan göra det längre.
Sen gick hon iväg, och jag stog där och kände mig helt värdelös. Varför blev det såhär? Jag vände mig om där hoppade Justin in i sin bil, han hade gråtit. Fuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuck. Jag måste prata med honom
- Justin?
- Men vad?
- Du måste tro mig, snälla! Det var han som kysste mig, snälla du måste tro mig! Ring honom och fråga eller nått, han kommer erkänna det! Snälla Justin, du måste tro mig
- Hur, hur tycker du att jag ska kunna lita på min flickvän, som har kysst en av mina bästa vänner. Eller rättare sagt, lita på min före detta flickvän, sa han och sen hoppade han in i sin bil
Dom sista orden, ''Eller rättare sagt, lita på min före detta flickvän'', dom sved, så långt in i själen så det inte var sant. Nu är mitt liv över.
Jag gick upp till lägenheten igen med tårarna forsande ner för mina kinder. Jag kunde inte se Carlos uppe i lägenheten så jag gick in i köket och tog en kniv och sen gick jag in på toan.
Jag tänkte göra det, jag skulle göra det! Jag är riktigt rädd, men jag tänker göra det.
Jag gjorde det, det gjorde ont, men det var värt det. Nu satt jag där men blodet rinnande på armen men jag bryr mig inte, för det finns ändå inget värt att leva för längre.
Linas perspektiv:
Gud, jag vet inte vad jag ska göra. Jag kan inte fatta att dom gjorde såhär. Hur, varför?
Jag vet inte vad jag ska göra, fast jag kanske ska ringa Justin, och höra hur det är med han.
Det tog några singnaler och sen svarade han
- Det är Justin..
- Hej Justin, det är Lina. Skulle bara höra hur det var?
- Det har varit mycket bättre. Själv?
- Samma. Ska vi träffas så vi kan snacka lite?
- Sure, kom hem till mig, på hotellet jag bor på, för jag vill inte gå ut.
- Okay, kommer på direkten
Jag torkade mig under ögonen men tröjarmen och sen gick jag vidare till Justin. Jag kom till hotellet men jag fick aldrig veta vilket nummer han bodde på så jag fick ringa honom. Men precis när jag slog på grön lur så kom Kenny.
- Lina, kom här!
- Kommer!
Kenny var verkligen jätte snäll. En riktig räddare i nöden.
Vi gick bort till hissen, och när vi kom in i den så fanns det ingen hiss musik, så Kenny började vissla. HAHA.
När vi kom upp på rätt våning så gick vi ur hissen och Kenny visade mig till vilket rum vi skulle till. Jag sa tack till Kenny, som begav sig till ett annat rum, och sen gick jag in till Justin. Han satt och spelade tv spel och när jag kom in genom dörren så vände han sig om och tittade på mig
- Hej! sa han
- Hej du, vad spelar du?
- Call of Duty, men nu när du är här, så skulle vi ju prata.
- Aaa.
Vi pratade om vad som hade hänt, och vad vi skulle göra åt saken, men kom inte på ett dugg. Vi satt och funderade och sen kom jag på världens bästa grej
- Du, vi kan ju bli såhär ''vänner'' med dom igen, sen gör vi två dom avundsjuka
- Och hur menar du då?
- Jo, dom kommer typ hit och vi låtsas att vi är vänner, och sen när dom kommer innanför dörren, sitter du typ med armen om mig, och sen, ja du vet.. Så kysser vi varann..
- Jo, det blir säkert bra. Men jag vill ju liksom inte fortsätta vara ovänn med någon av dom?
- Nej, inte jag heller. Men dom ska få smaka på sin egna medicin.
- Jaja.. Men hur ska vi berätta för dom att vi ska vara vänner igen då?
- Det fixar vi.
Jag gick ut till min jacka och tog min mobil och sedan skickade jag ett sms till Carlos som det stog i
* Hej Carlos, alltså förlåt för innan. Jag bara kunde inte fatta att detta hände, men vi kan väl försöka bygga upp våran relation igen genom att börja med vänner? Kram Lina *
Och ett liknande till Johanna
* Hej Johanna, jo alltså. Du är min bästavän och jag behöver dig vid min sida, så kan vi inte försöka att bygga upp vår relation igen? Big Hug/ Lina *
Nu är det bara till att vänta.
Efter ett tag fick jag svar från Johanna
* Hej Lina. Alltså förlåt, jag fattar verkligen inte vad det var som hände. Och om du har Justin där, snälla säg förlåt. För han svarar inte på mina sms. Och Lina, jag behöver dig, i alla lägen! Kram Johanna. *
Aaaw,
- Justin, Johanna säger förlåt igen, och hon säger att du inte svarar henne på sms. Is that true? frågade jag och skrattade
- Ja, det är sant.. Och jag vet fakist inte om jag kan förlåta henne riktigt ännu. sa han och gjorde ett snett och ledset ansiktsuttryck.
Efter ett tag skrev jag att vi skulle träffas och att dom skulle komma till Justins hotell.
Det kom någon och knackade på dörren, vi ropade att det var öppet. Det var Carlos och Johanna.
När dom kom in i vardagsrummet, så gjorde jag och Justin som vi hade bestämt. Vi kysste varann....
---------------------------------------------------------------------------------------------
;oooo
Hur kommer detta att gå?
Kommentera! :).
if we're meant to be, we will meet again! chapter 51
Tillbaka blick från förra:
Efter ett tag frågade jag om jag kunde komma tillbaka, och det kunde jag. Haha, att stå i hallen är ju inte så kul.
Vi slog på tv:n igen och nyheterna flög igång. Vi kunde inte tro våra ögon, eller öron.
------------------------------------------------------------------------------------------
Seriöst? NEJJJ!!!
Vi satt och lyssnade på vad dom sa, och dom sa såhär :
* BREAKING NEWS!!
Den kända Big Time Rush skådespelerskan Lina som har ett förhållande med den andra kända Big Time Rush skådespelaren Carlos Pena har fångats på bild en bild en med Enrique Iglesias kyssandes. Är hon otrogen mot Carlos, eller har dom helt enkelt bara gjort slut? Det finns inga beslut eller några svar i det här ännu. *
Åååh nej.
- Älskling det gör inget att det kommer på nyheterna, jag vet ju ändå att det inte är sant! sa Carlos
- Ja, du vet att det inte är sant, och Johanna och Justin vet att det inte är sant, men DOM, DINA fans vet INTE att det inte är sant, och om dom nu tror på detta, kommer dom ju döda mig om dom ser mig.
- Men, det kommer gå bra! Jag och resten av bandet kommer förklara att det inte är på detta viset! Jag lovar!
- Tack, jag älskar dig! sa Lina och kysste Carlos och sedan vände hon sig mot mig och sa. Du, när kommer Justin förresten?
- Har faktist ingen aning. Jag har berättat att jag är här i Ohio för han var ganska orolig. Men jag tror att han kommer hit på en konsert typ.. Hm... Jo, imorgon. Eller ja, han kommer nu sent ikväll!
- Okej, men klockan är ju nio, så han kommer typ vid?
- Halv ett, kanske halv tre. Jag vet inte
Just då så plingade det på dörren och Lina gick och öppnade, där stog... JUSTIN!!!
Jag sprang fram och kramade honom riktigt hårt eftersom jag hade saknat honom sjukt mycket.
- Det är helt sjukt vad jag har saknat dig alltså! sa jag och kollade upp på honom
- Jag har saknat dig med som fan! sa han och pussade mig i pannan
Vi gick in till soffan och satte oss och började prata och Justin satt bara och glodde. Han visste nog inte riktigt vad han skulle säg. Han satt bara där helt mållös. Efter ett tag när vi berättat allt, inklusive det med Enrique. Vi tyckte att det blev dålig stäming så vi satte på en film och det blev I Am Legend. Efter halva somnade jag.
Vid typ halv tre vaknade jag, låg helt själv på soffan så jag gick in till sängarna och la mig brevid Justin.
Nästa morgon vaknade jag vid halv tio. Jag steg upp och drog på mig min OnePiece. Jag gick in i vardagsrummet och satte mig framför tv:n, men där fanns ingenting att kolla på. Det var bara dom helsikes *Breaking news* som kom hela tiden, gånger om. Har dom inget liv eller?!
Jag hörde steg bakom mig och jag vände mig om, och där gick Justin
- Men, jag skulle ju skrämma dig ju. sa ha och tittade sorgset
- Mehh, jag tycker inte om när du skräms och det vet du. Kom och sätt dig istället
Han kom och satte sig brevid mig och jag lutade huvudet mot han axel. Vi satt och tittade på något helt random ändan tills Carlos och Lina kom ner från deras sovrum. Dom kom och satte sig i soffan och vi började prata om vad vi skulle göra idag. Vi kom på massor med saker, men sen kom Carlos på att Big Time Rush skulle ha en konsert ikväll och det skulle Justin med ha. Så istället för att göra något speciellt, gick jag och Lina upp till hennes sovrum och så tog hon med på sig sin OnePiece och sen gick vi ner och sen körde vi till arenan där dom skulle vara. Vi var ju alldeles för tidiga för dom höll på med att rigga upp scenen nu. Efter ungefär två timmar så var scenen klar, och alla gick upp på den. Jag och Lina gick bakom scenen och började snacka. Killarna stog uppe på scenen och snackade. Antagligen drog dom dåliga vitsar för dom stog och skrattade, och dessutom hade ingen av dom särskilt bra humor.
Det började dra sig mot kvällningen och Big Time Rush stack in i sin lough (stavning? x'd) och fixade allting. Sen hörde vi hur alla fansen började skrika där ute. Det kändes som miljontals skrik. Innan Big Time Rush började spela så började Carlos prata
- Det här ryktet som går med att jag och Lina har gjort slut, är inte sant. Och allt det här i media är inte heller sant. Jo, ja dom kysstes, men vi har redat ut det och allting blev bra!
Men, nu ska vi inte prata mer om detta, Nu ska vi rocka loss!!!!
Så började dom sjunga och spela. Alla ute i publiken hängde med och sjöng med hela tiden. Dom skrek med som in i. Sen när Big Time Rush var klara så var det Justins tur. Han steg upp på scen och alla började skrika igen.
Han började sjunga och allting gick bra.
Efter konserten så åkte vi hem. Vi gick in i lobbyn eller vad man kallar det i ett lägenhetshus och sen gick vi in i hissen och såklart så var det ingen hissmusik så Carlos började vissla. Gaah. När vi kom fram, så gick alla in och satte oss i soffan. Alla var helt slut.
Efter ett tag plingade det på dörren och Lina gick och öppnade, det var alla vattenflaskor som vi hade beställt. Hon bad någon att komma och hjälpa till så Justin gick dit. Precis efter att han hade gått ut i hallen så reste jag mig upp och lutade mig över bordet och sen vände jag mig om, och där stog Carlos och bara tittade på mig. Han kom närmare med huvudet, och *BÄAOUHM* fan, jag kysste honom. Jag vände mig bort och tittade ut mot hallen.
Lina och Justin hade sett det, fan..
Lina stog där och tittade, och sen brast hon ut i gråt. NEJ!
- Det är inte som du tror, snälla. Det var fan han som kysste mig, snälla Lina, du måste fan tro mig! Du med Justin, snälla!
- Visst är det great att ha en flickvän som går runt och kysser en av sina bästavänner. Det är väl jävla fint det.
-----------------------------------------------------------------------------------
Uh ohhh.....
kommentera! :).
------------------------------------------------------------------------------------------
Seriöst? NEJJJ!!!
Vi satt och lyssnade på vad dom sa, och dom sa såhär :
* BREAKING NEWS!!
Den kända Big Time Rush skådespelerskan Lina som har ett förhållande med den andra kända Big Time Rush skådespelaren Carlos Pena har fångats på bild en bild en med Enrique Iglesias kyssandes. Är hon otrogen mot Carlos, eller har dom helt enkelt bara gjort slut? Det finns inga beslut eller några svar i det här ännu. *
Åååh nej.
- Älskling det gör inget att det kommer på nyheterna, jag vet ju ändå att det inte är sant! sa Carlos
- Ja, du vet att det inte är sant, och Johanna och Justin vet att det inte är sant, men DOM, DINA fans vet INTE att det inte är sant, och om dom nu tror på detta, kommer dom ju döda mig om dom ser mig.
- Men, det kommer gå bra! Jag och resten av bandet kommer förklara att det inte är på detta viset! Jag lovar!
- Tack, jag älskar dig! sa Lina och kysste Carlos och sedan vände hon sig mot mig och sa. Du, när kommer Justin förresten?
- Har faktist ingen aning. Jag har berättat att jag är här i Ohio för han var ganska orolig. Men jag tror att han kommer hit på en konsert typ.. Hm... Jo, imorgon. Eller ja, han kommer nu sent ikväll!
- Okej, men klockan är ju nio, så han kommer typ vid?
- Halv ett, kanske halv tre. Jag vet inte
Just då så plingade det på dörren och Lina gick och öppnade, där stog... JUSTIN!!!
Jag sprang fram och kramade honom riktigt hårt eftersom jag hade saknat honom sjukt mycket.
- Det är helt sjukt vad jag har saknat dig alltså! sa jag och kollade upp på honom
- Jag har saknat dig med som fan! sa han och pussade mig i pannan
Vi gick in till soffan och satte oss och började prata och Justin satt bara och glodde. Han visste nog inte riktigt vad han skulle säg. Han satt bara där helt mållös. Efter ett tag när vi berättat allt, inklusive det med Enrique. Vi tyckte att det blev dålig stäming så vi satte på en film och det blev I Am Legend. Efter halva somnade jag.
Vid typ halv tre vaknade jag, låg helt själv på soffan så jag gick in till sängarna och la mig brevid Justin.
Nästa morgon vaknade jag vid halv tio. Jag steg upp och drog på mig min OnePiece. Jag gick in i vardagsrummet och satte mig framför tv:n, men där fanns ingenting att kolla på. Det var bara dom helsikes *Breaking news* som kom hela tiden, gånger om. Har dom inget liv eller?!
Jag hörde steg bakom mig och jag vände mig om, och där gick Justin
- Men, jag skulle ju skrämma dig ju. sa ha och tittade sorgset
- Mehh, jag tycker inte om när du skräms och det vet du. Kom och sätt dig istället
Han kom och satte sig brevid mig och jag lutade huvudet mot han axel. Vi satt och tittade på något helt random ändan tills Carlos och Lina kom ner från deras sovrum. Dom kom och satte sig i soffan och vi började prata om vad vi skulle göra idag. Vi kom på massor med saker, men sen kom Carlos på att Big Time Rush skulle ha en konsert ikväll och det skulle Justin med ha. Så istället för att göra något speciellt, gick jag och Lina upp till hennes sovrum och så tog hon med på sig sin OnePiece och sen gick vi ner och sen körde vi till arenan där dom skulle vara. Vi var ju alldeles för tidiga för dom höll på med att rigga upp scenen nu. Efter ungefär två timmar så var scenen klar, och alla gick upp på den. Jag och Lina gick bakom scenen och började snacka. Killarna stog uppe på scenen och snackade. Antagligen drog dom dåliga vitsar för dom stog och skrattade, och dessutom hade ingen av dom särskilt bra humor.
Det började dra sig mot kvällningen och Big Time Rush stack in i sin lough (stavning? x'd) och fixade allting. Sen hörde vi hur alla fansen började skrika där ute. Det kändes som miljontals skrik. Innan Big Time Rush började spela så började Carlos prata
- Det här ryktet som går med att jag och Lina har gjort slut, är inte sant. Och allt det här i media är inte heller sant. Jo, ja dom kysstes, men vi har redat ut det och allting blev bra!
Men, nu ska vi inte prata mer om detta, Nu ska vi rocka loss!!!!
Så började dom sjunga och spela. Alla ute i publiken hängde med och sjöng med hela tiden. Dom skrek med som in i. Sen när Big Time Rush var klara så var det Justins tur. Han steg upp på scen och alla började skrika igen.
Han började sjunga och allting gick bra.
Efter konserten så åkte vi hem. Vi gick in i lobbyn eller vad man kallar det i ett lägenhetshus och sen gick vi in i hissen och såklart så var det ingen hissmusik så Carlos började vissla. Gaah. När vi kom fram, så gick alla in och satte oss i soffan. Alla var helt slut.
Efter ett tag plingade det på dörren och Lina gick och öppnade, det var alla vattenflaskor som vi hade beställt. Hon bad någon att komma och hjälpa till så Justin gick dit. Precis efter att han hade gått ut i hallen så reste jag mig upp och lutade mig över bordet och sen vände jag mig om, och där stog Carlos och bara tittade på mig. Han kom närmare med huvudet, och *BÄAOUHM* fan, jag kysste honom. Jag vände mig bort och tittade ut mot hallen.
Lina och Justin hade sett det, fan..
Lina stog där och tittade, och sen brast hon ut i gråt. NEJ!
- Det är inte som du tror, snälla. Det var fan han som kysste mig, snälla Lina, du måste fan tro mig! Du med Justin, snälla!
- Visst är det great att ha en flickvän som går runt och kysser en av sina bästavänner. Det är väl jävla fint det.
-----------------------------------------------------------------------------------
Uh ohhh.....
kommentera! :).
if we're meant to be, we will meet again! chapter 50
Tillbaka blick från förra:
- Hey, tyckte du om kyssen innan? sa han och blinkade
- Hej, ehm.. Alltså. Jag har en kille, så, det kändes obehagligt
- Jajajajaja.. Men han behöver inte veta något, sa han och kysste mig igen.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
AAAAAAAAAAAAAAH, VAD GÖR HAN?!
Jag knuffade bort honom och sen såg jag att Carlos stog och kollade. Han såg ut som en fågelholk, och jag kunde inte hålla mig så jag sprang iväg och grät.
Carlos perspektiv:
WTF? Nej men nu jävlar, vad händer här? VAFAN!?!?!
- Vad i helvete håller du på med? Kysser du min flickvän? Det är en sak när det var inspelning, även om jag inte tyckte om det då heller, men vafan, utanför hennes lough? (stavning? x'd). Du är fanimej dum i huvudet.
- Men eeyy, ta't lugnt.
- Nej, jag tänker inte ta det lugnt. Du har gjort mig besviken på min flickvän, och gjort mig jävligt förbannad på dig! Så försvinn!
Enrique stack iväg och jag började leta efter Lina. Jag letade överallt, men hittade inte henne. Var kan hon vara?
Efter ett tags letande hittade jag Johanna
- JOHANNA! ropade jag efter henne eftersom hon gick på andra hållet
- VA?! frågade hon
- Ja, vet du var Lina är?
- Nej, är hon försvunnen!?
- Ja, och jag vet inte var hon är!
- Jag hjälper dig att leta efter henne.
Vi letade överallt, jag svär! Men vi kunde inte hitta henne någonstans. Detta är fan helt sjukt. VARFÖR?!
Tillslut ringde jag henne en gång till, och hon svarade fatkist
- Det är Lina?
- Älskling! Det är Carlos, var är du vännen?
- Hej älskling, jag är hemma i våran lägenhet. Snälla kom hem!
- Jag kommer så fort som det är möjligt!
Jag vände mig om till Johanna och hon stog och kollade på mig och undrade säkert om jag fic reda på var hon var.
- Jag ska åka hem till våran lägenhet, hon är där
- Jo, ehm.. Får jag följa med, för jag har ingen annan stans att vara annars, sa Johanna
- Jodå, det går nog bra!
Vi åkte hem till lägenheten och åkte upp i hissen. Vi kom fram till dörren och öppnade, där satt Lina i soffan. I sin onepiece, som Johanna hade gett henne. Hon satt och kollade på SpongeBob SquarePants. Awwww.
När hon hörde att någon gick in från dörren vände hon sig om, hon lös upp som en sol. Hon halvsprang mot oss och kramade om oss.
Johannas perspektiv:
Tur att vi hittade Lina iallafall. Efter att vi hade stått och kramats i typ hallen, så gick vi in och satte oss i soffan och tittade på tv. The Simpson, wiiiieeee. Efter ett tag så ringde min mobil så jag gick ifrån soffan, jag kollade på skärmen och det ståg ''ÄlsklingsBiebsMan''. Det måste han ha döpt sig själv till.. Hmm... I vilket fall som helst så svarade jag
- Aaa det är Johanna?
- Johanna, var är du?
- Älskling, hej!
- Hej sötnos, men svara på min fråga, var är du?
- I Ohio... sa jag tyst
- Du är var?!
- I Ohio... sa jag en gång till tyst
- I OHIO? VAD GÖR DU I OHIO?!
- Jag träffar Carlos och Lina..
- Men, du kunde ju säg till att du skulle åka till Ohio. Johanna..
- Men du är ju ändå på din tour nu ju.
- Ja, men när du inte svarar på din hemtele, så vill jag bara veta var du är. Så du inte har försvunnit.
- Okej, förlåt
- Det är lugnt, men jag ska upp på scen nu, vi hörs sen, jag älskar dig! puss
- Älskar dig med! puss
Jag gick in i vardags rummet igen och jag tror dom satt och pratade om det med Enrique tjaffset. Bäst att inte störa kanske.
Efter ett tag frågade jag om jag kunde komma tillbaka, och det kunde jag. Haha, att stå i hallen är ju inte så kul.
Vi slog på tv:n igen och nyheterna flög igång. Vi kunde inte tro våra ögon, eller öron.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuh..
Kommentera! :D.
if we're meant to be, we will meet again! chapter 49
Tillbaka blick från förra:
Jag ringde henne, det var jobbigt men skönt att höra att allt är bra med henne iallafall.
Nu blev det kväll och jag gick ner till Carlos och sa till honom att jag gick och la mig. Han följde med mig upp och sen la vi oss. Jag låg innerst och låg med ryggen mot Carlos sen kände jag hans varma bröst mot min rygg. Jag var trygg.
På morgonen vaknade jag av att solen lös in i fönstret. Jag sträckte på mig och gick upp ur sängen.
Denna dagen kommer bli toppen!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vände mig om och tittade på Carlos, han låg och kisade eftersom solen lös i ögonen på honom. Han var så söt, och han var min, min egna.
- Goodmorning sunshine! sa han och gäspade
- Godmorgon sötaste, hur är det idag? frågade jag
- Helt okej faktist, ska bli kul på inspelningen. sa han och skrattade. Hur är det med dig då?
- Jodå, är lite trött bara. Jag går ner och gör lite frukost, kommer du sen?
- Du behöver inte göra till mig, jag gör det själv sen! sa han
- Well, okay då, sa jag och skrattade
Jag gick ner och ut i köket och sen tittade jag ut genom fönstret, det var riktigt fint väder.
Vi bodde såhär i en tvåvåningslägenhet i ett höghus. Jag vet, det lät krångligt, men ändå. Vi bor högst upp även om ''ovanvåningen'' bara har ett sovrum och en toa så kallar jag det ändå tvåvåningslägenhet. Haha.
När jag stog ute i köket kunde jag inte bestämma mig vad jag skulle äta, så jag tog ner en skål och tog lite nesquik. Jag gick in och satte mig i soffan men jag tyckte att soffan var kall, för vi hade en skinnsoffa. Så jag stack och tog min onepiece och sen satte jag mig i soffan igen. Efter ett tag kom Carlos med ner. Han hade klätt på sig sina ''riktiga'' kläder.
- Hej sunshine, igen! sa han och log och kysste mig
- Hej sötaste, igen! sa jag och skrattade lite och kysste honom tillbaka
- Sååå, har du ätit klart, så kan du sticka upp och ta din mobil så kör vi till inspelningen!
- Men, jag har ju bara min onepiece och ett linne här under?
- Ja, du har ju lixom inspelnings kläderna på platsen, right?
- Ja.. Okej, men jag sticker upp och hämtar min telefon så ställer du ut min skål? Bra! sa jag och ställde skålen på bordet och sprang upp och hämtade min mobil
- Men.. sen hörde jag inte mer
När jag kom ner så körde vi. På plats var alla. BTR gänget, Enrique, alla. Men, varför var fortfarande Enrique där? Jag gick till regissören bara för att fråga.
- Bara om jag får fråga, vad gör Enrique här fortfarande?
- Jo, alltså.. Han kommer tillbaka och vill ha tillbaka dig och sen träffas ni för att ni ska prata om det och sen vill du bara vara vän med honom men sen kysser han dig lixom.
- Han gör vadå sa du att du sa sa du?
- Han kysser dig.
OH MY FREAKING GOD! Vad ska jag göra? Är det därför Enrique tittar på mig så? Får jag säg detta till Carlos? OMG, jag måste ha friskluft.
Jag gick ut och ställde mig och tittade över alla som sprang över parkeringen. Sen såg jag en bil komma och ställa sig lite längre bort på parkeringen. Ur bilen steg... Eller det såg iallafall ut som.. Men nej det kan det ju inte vara.. Eller kan det? Kan det vara Johanna?! Hon kom närmare, och det var Johanna. JAAAAAAAAAAAAAA
- JOHANNA, ÄR DET DU? skrek jag
- JAAAAA!! LINA, JAG HAR SAKNAT DIG! skrek hon tillbaka
- JAG HAR SAKNAT DIG MED! SOMFAN!
Jag sprang mot henne och kramade om henne. Jag berättade lite vad som skulle hända på inspelningen och hon bara gapade.
- Men nej, det går inte riktigt ihop
- Nej jag vet, men jag kan lixom inte riktigt säga imot heller.
- Vet Carlos om det?
- Nej, och jag vet inte om jag får berätta heller
I samma sekund kom Carlos springande mot oss.
- Hallå, Lina, Enrique ska kyssa dig, det är fan helt sjukt?! Och hej Johanna!
- Jag vet...
- Hej Carlos, sa Johanna med ett leénde
- Vadå, visste du om det? frågade han besviket
- Alltså ja. Men jag visste inte om jag fick säg det, så jag kunde inte.
- Jaha, men då gör det inget, sålänge du inte gick med på det! sa han och pustade ut
Vi gick in i inspelningsstudion och alla hälsade på Johanna. Sen fortsatte vi och sen skulle vi börja spela in.
1 timme senare:
Okej, nu är det dax för ''kyss-scenen''. Wäääh, jag vill inte. Okej, ta dig samman nu Lina.
Jag gick ut och satte mig på bänken, och vi pratade och sen hände det. Men det värsta var att dom regisören tyckte inte den var tillräckligt bra, så vi fick göra det igen. Carlos såg inte glad ut.
Okej, nu var scenen inspelad och vi behövde inte göra det igen. Jag stog utanför min lough (stavning?x'd) och sen kände jag en hand på min axel, jag vände mig om och där stog Enrique.
- Hey, tyckte du om kyssen innan? sa han och blinkade
- Hej, ehm.. Alltså. Jag har en kille, så, det kändes obehagligt
- Jajajajaja.. Men han behöver inte veta något, sa han och kysste mig igen.
----------------------------------------------------------------------------------------------
OH MAH GAAAAAAAAHD. Detta kommer inte bli bra, right?
Kommentera! :)<3.
if we're meant to be, we will meet again! chapter 48
Tillbaka blick från förra:
När vi var klara så sprang Lina upp och tog sin telefon och sen stack vi till inspelningen. Vi gick in och sen vidare in i fika rummet. Där stog Enrique.
-------------------------------------------------------------------------------
OMG, kan detta vara sant? HELT SERIÖST?!
- Hey, är det du som är Lina? Hörde att du tyckte om mig. kom han fram och sa till mig och blinkade med ena ögat
- Ehm, alltså.. eh, asså, ja, sa jag och log och blev generad
Enrique bara skrattade till och blinkade en kom till, och jag vände mig mot Carlos och han såg avundsjuk ut. Snälla.
Vi gick till inspelnings platsen och började spela in. Enrique och Carlos skulle tävla om mig, varför egentligen? Haha, nåväl, inspelningen gick jätte bra och alla var väldigt väl bemötande mot Enrique, allting var jätte bra!
I den här tävlingen med vem som skulle vinna mig, vann Carlos, för jag hade inte velat spela in nått med en annan kille när min ordinarie kille tittar på. Usch nej.
Efter inspelningen åkte vi hem. När vi kom innanför dörren så kändes det verkligen som hemma.
Jag gick upp till rummet och la mig i sängen, sen kom Carlos
- Jag är nere och tittar på tv om det är nått
- Okej
- Och du?
- Ja?
- Jag älskar dig!
- Jag älskar dig med, du är finast i hela världen!
- Ja, jag är finast.. Men du är finare än finast!
Carlos gick ner och jag tog fram min mobil och började titta på bilder. Massor med bilder med mig och Johanna. Gud vad jag saknar henne. Gud Lina tänk på nått annat, snälla! Men nej, det gick inte. Jag började stor tjuta och jag visste inte vad jag skulle göra. SLUTA RINN DUMMA TÅRAR, SLUTA!!! Men det gick inte. Jag måste ringa henne!
Det tog några singnaler sen svarade hon
- Aa det är Johanna?
- Johanna, jag saknar dig så sjukt så det inte är sant!
- L-L-Lina? Är det du?
- Ja!
- FAN VAD JAG SAKNAR DIG! FÖRLÅT ATT JAG INTE HAR RINGT DIG, SNÄLLA FÖRLÅT MIG!
- Vadå förlåt? Det är väl lika mycket mitt fel? Jag ville iallafall att du skulle veta att jag saknar dig som fan!
- Jag saknar dig med, som in i. Jag saknar oss.
- Jag saknar oss med, alla minnen, allt. Kommer du ihåg i början av förra sommarlovet, när jag ringde dig och sen kom jag hem till dig? När vi träffade Justin för första gången, När du fixade hit Big Time Rush. Allt vi har gjort tillsammans kommer alltid leva kvar, aldrig bli glömt eller något sånt. För när vi säger föralltid, så menar vi det med!
- Lina, jag älskar dig!
- Jag älskar dig med!
- Men jag måste verkligen gå nu, men vi får höras snart igen!
- Ja, hejdå
Jag ringde henne, det var jobbigt men skönt att höra att allt är bra med henne iallafall.
Nu blev det kväll och jag gick ner till Carlos och sa till honom att jag gick och la mig. Han följde med mig upp och sen la vi oss. Jag låg innerst och låg med ryggen mot Carlos sen kände jag hans varma bröst mot min rygg. Jag var trygg.
På morgonen vaknade jag av att solen lös in i fönstret. Jag sträckte på mig och gick upp ur sängen.
Denna dagen kommer bli toppen!
----------------------------------------------------------------------------
Jahapp..
Mycket litet, I know.. men kommentera anyway! :D <3.
