if we're meant to be, we will meet again! chapter 50
Tillbaka blick från förra:
- Hey, tyckte du om kyssen innan? sa han och blinkade
- Hej, ehm.. Alltså. Jag har en kille, så, det kändes obehagligt
- Jajajajaja.. Men han behöver inte veta något, sa han och kysste mig igen.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
AAAAAAAAAAAAAAH, VAD GÖR HAN?!
Jag knuffade bort honom och sen såg jag att Carlos stog och kollade. Han såg ut som en fågelholk, och jag kunde inte hålla mig så jag sprang iväg och grät.
Carlos perspektiv:
WTF? Nej men nu jävlar, vad händer här? VAFAN!?!?!
- Vad i helvete håller du på med? Kysser du min flickvän? Det är en sak när det var inspelning, även om jag inte tyckte om det då heller, men vafan, utanför hennes lough? (stavning? x'd). Du är fanimej dum i huvudet.
- Men eeyy, ta't lugnt.
- Nej, jag tänker inte ta det lugnt. Du har gjort mig besviken på min flickvän, och gjort mig jävligt förbannad på dig! Så försvinn!
Enrique stack iväg och jag började leta efter Lina. Jag letade överallt, men hittade inte henne. Var kan hon vara?
Efter ett tags letande hittade jag Johanna
- JOHANNA! ropade jag efter henne eftersom hon gick på andra hållet
- VA?! frågade hon
- Ja, vet du var Lina är?
- Nej, är hon försvunnen!?
- Ja, och jag vet inte var hon är!
- Jag hjälper dig att leta efter henne.
Vi letade överallt, jag svär! Men vi kunde inte hitta henne någonstans. Detta är fan helt sjukt. VARFÖR?!
Tillslut ringde jag henne en gång till, och hon svarade fatkist
- Det är Lina?
- Älskling! Det är Carlos, var är du vännen?
- Hej älskling, jag är hemma i våran lägenhet. Snälla kom hem!
- Jag kommer så fort som det är möjligt!
Jag vände mig om till Johanna och hon stog och kollade på mig och undrade säkert om jag fic reda på var hon var.
- Jag ska åka hem till våran lägenhet, hon är där
- Jo, ehm.. Får jag följa med, för jag har ingen annan stans att vara annars, sa Johanna
- Jodå, det går nog bra!
Vi åkte hem till lägenheten och åkte upp i hissen. Vi kom fram till dörren och öppnade, där satt Lina i soffan. I sin onepiece, som Johanna hade gett henne. Hon satt och kollade på SpongeBob SquarePants. Awwww.
När hon hörde att någon gick in från dörren vände hon sig om, hon lös upp som en sol. Hon halvsprang mot oss och kramade om oss.
Johannas perspektiv:
Tur att vi hittade Lina iallafall. Efter att vi hade stått och kramats i typ hallen, så gick vi in och satte oss i soffan och tittade på tv. The Simpson, wiiiieeee. Efter ett tag så ringde min mobil så jag gick ifrån soffan, jag kollade på skärmen och det ståg ''ÄlsklingsBiebsMan''. Det måste han ha döpt sig själv till.. Hmm... I vilket fall som helst så svarade jag
- Aaa det är Johanna?
- Johanna, var är du?
- Älskling, hej!
- Hej sötnos, men svara på min fråga, var är du?
- I Ohio... sa jag tyst
- Du är var?!
- I Ohio... sa jag en gång till tyst
- I OHIO? VAD GÖR DU I OHIO?!
- Jag träffar Carlos och Lina..
- Men, du kunde ju säg till att du skulle åka till Ohio. Johanna..
- Men du är ju ändå på din tour nu ju.
- Ja, men när du inte svarar på din hemtele, så vill jag bara veta var du är. Så du inte har försvunnit.
- Okej, förlåt
- Det är lugnt, men jag ska upp på scen nu, vi hörs sen, jag älskar dig! puss
- Älskar dig med! puss
Jag gick in i vardags rummet igen och jag tror dom satt och pratade om det med Enrique tjaffset. Bäst att inte störa kanske.
Efter ett tag frågade jag om jag kunde komma tillbaka, och det kunde jag. Haha, att stå i hallen är ju inte så kul.
Vi slog på tv:n igen och nyheterna flög igång. Vi kunde inte tro våra ögon, eller öron.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuh..
Kommentera! :D.
Kommentarer
Trackback
