justiinbiieberstorys

Tillbaka blick från förra:


Vi satt och snackade och sen kom killarna fram till oss och började snacka med oss. Dom var trevliga.
Efter ett tag var vi tvunga att gå, för vi skulle hem igen, men vi fick deras nummer. Sen stack vi.
Hela vägen tillbaka till hotellet snackade vi om dom. Det kändes ganska konstigt att prata om någon annan än sin egna kille på det viset...



----------------------------------------------------------------------------



En liten sammanfattning på vad som händer nu.

Lina och Johanna var lite annorlunda, och lät aldrig killarna kolla på deras telefoner. Och tjejerna sa att dom skulle iväg ofta och sånt.
En dag så följde Carlos och Justin efter Lina och Johanna när dom skulle till Sebastian och Felix. När Johanna och Lina satt inne på BK så såg Justin och Carlos det, och blev genast jätte avundsjuka. Dom visste egentligen inte vad dom skulle göra. Dom hade förhastade slutsatser om att Johanna och Lina var otrogna.
När det hade gått ett tag så kunde inte Justin och Carlos hålla det inom sig längre. Dom gick rak på sak med sina slutsatser och Johanna och Lina blev självklart besvikna, både på sig själva och på dom.

Slut på sammanfattning.
Johannas perspektiv:


Jag kan fan inte fatta att dom tror att vi är otrogna? Jag menar vi är ju bara kompis med Felix och Sebastian. Alltså GAAAAAH, jag blir fan galen på det här.

- Hur fan kan ni tro att vi är otrogna? Det var det mest patetiska jag någonsin hört. sa jag och Lina instämde
- Men hur ska vi kunna veta när ni inte säger att ni skulle ut och träffa några?
- Om vi skulle sagt att vi skulle ut och träffa några hade ni blivit avundsjuka. Så sjukt patetiskt?!
- Ni kunde ju bara säg att ni skulle träffa, vad dom nu hette?! sa Justin
- Dom heter Sebastian och Felix. Vill ni att vi ska stava det till er?! sa Lina
- Nej, ta det lugnt. Det var inte meningen att ni skulle bli sura. Vi ville bara veta vad som händer?
- Ni kläcker ur er, '' Vi tror att ni är otrogna''. Ni säger något sånt patetiskt så varför skulle vi inte bli sura?
- Bara ta det lugnt. Vi kan prata ut om detta!
- Nej, det kan vi fan inte? För ni tål ju inte att vi skaffar vänner som är killar.
- Ursäkta?
- Ja, det är bara ni som kan ha tjej vänner, men vi får inte ha kill vänner. Kom Lina, vi drar

Jag och Lina gick ut från vårat hotellrum och stack ner till lobbyn. Vi sa till Kenny att vi stack ut, och han erbjöd sig att följa med, men vi insisterade att det inte behövdes.
Vi stack ut till våran bil, och som vanligt var paparazzis på plats och skulle ta foto. Great.
När vi hoppade in i bilen var det genast folk framme vid bilen, jag tutade flera gånger men dom flyttade inte på sig så jag körde bara.
Jag kollade i backspegelen och såklart så sprang dom efter. HAR DOM INGET FUCKING LIV EGENTLIGEN? SÅ ATT DOM MÅSTE LÄGGA SIG I ANDRAS LIV?! Gaah, jag blir så arg.

Linas perspektiv:


Jag var verkligen jävligt arg nu. Varför trodde dom inte på oss? Jag skulle aldrig äns få för mig att vara otrogen. Varför tänker dom så? Varför litar dom inte på oss? Varför kom dom äns och tänka på det?

- Vart ska vi? frågade jag Johanna efter en stund
- Jag vet inte. Jag menar, vi är i Sverige, i Stockholm. Jag vet inte vart det finns nått kul, eller nått lugnt ställe.
- Ja, men vi får väl åka och fråga någonstans?
- Åka och fråga någonstans? Och bli överfallna av paparazzis? Jaja, vi kan väl iallafall se om det finns något starbucks?
- Ja.

Vi körde en stund sen såg jag det och skrek till och pekade

- DÄR!!!

Vi körde dit, det var visserligen fullpackat, men vi drog på luvorna och solglasögonen och gick in.
Det var nog ingen som kände igen oss så. Vi gick fram till en kassa som var ledig och  frågade efter ett lugnt ställe.

(Jag skriver på engelska lite nu eftersom dom snackar med svenskar x'd.)

- No, I don't really know. I've just moved out here to Stockholm, sorry. But do you want to buy anything?
- Alright.. Eeh, two milkshakes.
- Which taste?
- Suprise us.

Vi fick våra milkshakes och betalade och sen gick vi ut till bilen igen, och då blåste min luva ner och folket inne på Starbucks såg oss och var påväg ut för att se om det verkligen var vi. Vi snabbade oss till bilen och hoppade in. Johanna backade ut från parkeringen och körde iväg. Vi bestämde oss för att köra tillbaka till hotellet. Även fast vi inte ville prata med Justin och Carlos.
När vi kom fram till hotellet parkerade vi bilen och gick in. Kenny stog fortfarande nere vid lobbyn.

- Ni vet att killarna är oroliga va? sa Kenny
- Ja, det är dom säkert. Men dom anklagar oss för saker som vi inte äns har gjort.
- Vadå?
- Dom trodde att vi var otrogna mot dom bara för att vi hängde med två jätte snälla killar. Men när vi berättade för dom att vi inte var tillsammans med dom utan bara var vänner. Men dom trodde inte på oss.
- Hmm.. Skumt
- Som fan, men vi sticker upp till hotellrummen nu iallafall. Kom sen om du inte orkar stå här längre, haha. Vem väntar du på förresten?
- Pattie och dom andra typ
- Var är dom då?
- Dom skulle åka och fixa en sak
- Jaha. Men vi synes sen Kenny!
- Det gör vi tjejer!

Vi fortsatte till hissen och tryckte på knappen. Hissen kom ner och vi gick in, tryckte på våningen och sen tog det en liten stund innan vi var uppe. När vi kom upp så gick vi till våra rum. Johanna gick in i sitt rum och jag gick till mitt. Jag var nästan lite nervös. Jag gick in och Carlos satt i soffan och tittade på tv. Han vände sig om och log när jag kom in, men jag ignorerade bara honom. Jag gick in och la mig i sängen istället.

- Detta kan väl ändå inte hålla på föralltid? kom han och frågade sen
- Nej, det kommer det väl antagligen inte. Men just nu så är jag ganska sur. På dig, och Justin..
- Men vi har ju sagt att det var fel av oss att tro så. Vi kan inte göra mer?
- Vadå inte göra mer? Nej, okej ni kan inte få det ogjort. Men ni kunde väl bara frågat vilka det var vi träffade?
- Ja, och det var dumt det vi gjorde.
- Ja det var det.
- Så du har förlåtit mig?
- Nej, har jag sagt det? sa jag och sen gick jag ut från hotellrummet och in till Johannas istället.

När jag öppnade dörren, så verkade som om jag kom lite olägligt. Dom hade typ värsta fighten. Eller, inte fighten för dom slogs ju inte, men dom skrek typ på varandra, och Johanna grät. Jag gick ut från rummet och blev lite orolig. Tänk så gör dom slut?

------------------------------------------------------------------------------------


Oooops :o.


Kommentera! :).