Is this real love? - Chapter 13 -

Jag vaknade klockan 5 på morgonen av att jag inte kunde sova. Jag hade inte sovit bra på flera nätter kändes det som. Jag vände mig om och möttes av Justins ansikte. Han var så söt när han sov. Jag satte mig upp på sängen och precis när jag skulle kliva upp, så kände jag en hand om min handled. ''Vart ska du?'' frågade Justin sömnigt med oroligt, ''På toa, och sen sätta mig vid tv:n. Kan inte sova mer'' sa jag och ryckte loss armen från Justin. Jag gick in på toan och kollade mig i spegelen. Blåtiran hade försvunnit och det var bara en liten sårskorpa kvar på läppen. Jag satte mig på toa och gjorde det jag skulle, tvättade sedan händerna och gick ut från badrummet. Precis när jag steg ut från badrummet, så blev jag tryckt till väggen. ''Hej snygging'' sa Justin och tog sin hand på min kind. Jag blev helt stel, för jag visste att vi inte kunde hålla på såhär. Precis när Justin skulle kyssa mig vände jag bort huvudet, ''Vi kan inte hålla på såhär Justin.'' sa jag sen och gick mot soffan när han hade lossat greppet. ''Vad menar du?'' sa han och satte sig brevid mig. ''Vi kan inte vara tillsammans. Jag är bara här för att spela in den videon, som vi föresten ska spela in idag och imorgon. Sen är det slut. Sen behöver du inte dras med mig längre. För jag vet att du inte vill ha mig här. Jag har bara förstört för dig hela tiden.'' sa jag ochkände hur det började brännas under ögonlocken. ''Du har rätt.. Du har bara förstört för mig. Du har bara varit ivägen hela tiden. Det ska bli skönt att du åker. Du har bara varit en äcklig börda.'' sa han surt och gick iväg till badrummet. Jag visste att allt han sa var sant. Han tyckte inte om mig, och jag var bara ivägen. Även fast jag visste allt det, så började jag gråta. Det rann floder ner för kinderna.

-

Jag vaknade till med ett ryck och tittade upp. Jag hade somnat på soffan. Tv:n var igång och allt. Jag sträckte mig efter kontrollen till tv:n och såg att det låg en lapp på. Det stog såhär: ''Jag är ledsen att jag behandlade dig sådär imorse. Jag menade inget av det. Jag hörde hur du började gråta och jag kände mig så dum. Jag visste att du skulle bli ännu argare om jag hade kommit tillbaka och sagt förlåt. Men jag ville att du skulle veta att jag är jätte ledsen för det jag sa!Och...jagälskardig. / din Justin.'' Jag kollade extra på det som han hade strykit över, jag blev helt tårögd. Jag gick in till sovrummet och kröp ner brevid Justin. Jag låg och kollade på honom en god stund innan han öppnade ögonen. Jag såg att han hade gråtit, för det var rött runt dom. ''Varför har du gråtit?'' viskade jag och smekte hans kind. ''För jag är ett svin. Jag förstår inte ens varför du är kvar. Jag är ju bara elak hela tiden.'' viskade han med morgonröst. Den rösten fick hela mig att rysa. ''Det är lugnt Justin. Du vet, jag älskar dig med!'' viskade jag och tryckte mina läppar mot hans.



Miley steg upp från sängen och drog på sig ett linne och ett par jeans, och lämnade sen rummet. Efter fem minuter hörde jag pianot spela. Jag drog på mig ett par jeans och en t-shirt och gick ner. Jag kikade på henne när hon satt vid pianot.







-



Vi var vid inspelnings stället nu och skulle spela in första scenen. Det var väldigt soligt ute och Miley hade en klänning på sig. Mark och Mariah fixade en sak med hennes klänning och sen var hon klar.



''Miley, det ska ju vara vinter, eftersom låten heter Mistletoe.. Så, om du har en vinterjacka med på dig?'' ropade Scooter och kollade på henne. ''Men det är jätte varmt.'' sa hon surt. ''Du måste!'' sa han och skrattade. Miley fick en jacka att ta på sig och sen började vi spela in.

Allt gick som det skulle och vi var klara vid halv nio på kvällen. ''Nu vill jag hem'' sa Miley samtidigt som hon gäspade, när hon kom ut från omklädningsrummet på en buss som fanns där. Jag nickade ''Det ska bli min vackra'' sa jag och log och tog henne i handen. Hon kollade på våra händer och flätade ihop våra fingrar och kollade sen på mig och log stort och skrattade sen till lite.
Vi hoppade in i bilen som skulle ta oss tillbaka till huset. Inne i bilen så la Miley sitt huvud på mig axel och jag la min arm om henne och la mitt huvud på hennes huvud.

När vi kom fram så hade Miley somnat, så jag bar in henne och bar upp henne till sängen, la henne där och då kikade hon upp. ''Sov du inte?'' frågade jag och kollade på henne med ett höjt ögonbryn. ''Nej, jag ville bara att du skulle bära upp mig'' sa hon och blinkade. Jag la mig hos henne och kollade på henne. Sen la jag mitt huvud på hennes bröst, och kunde höra hennes hjärta dunka. ''baby I hear melodies when your heart beats.'' sjöng jag och kollade henne rakt in i ögonen, och kysste henne.


JAG HAR INTE GLÖMT ER.. :)

Låt rubriken tala.

Nej, men jag har verkligen inte glömt er! Jag har haft fullt upp hela tiden, och inte förräns nu har jag haft tid att sätta mig ner och ta det lugnt.
Jag ska gå och ta en dusch, och ta på mig mys kläder, och sen ska det skrivas! :D.
Jag ska försöka att få det långt :).



Liten sidenote: Tycker ni att jag borde skaffa en gästbloggare eller så? Så det kanske blir bättre uppdatering? :). kommentera och svara på frågan :).

Jag har en sak och säg.

Jag vill bara säga hur mycket jag älskar er blogg läsare!
Ni är inte bara helt vanliga blogg läsare för mig, ni är som en familj. Ni betyder liksom så mycket! Och allt pepp ni ger mig.. Det är fan sjukt! Jag är så glad att ni läser min blogg, och att ni kommenterar!
Ni betyder så sjukt mycket!

Jag har aldrig fått några elaka kommentarer, och det är jag glad över, även fast det hade kunnat vara bra. Att ta åt sig lite grejer, om vad som ska ändras på, och sånt.
Men jag ville bara tacka alla underbara blogg läsare, som läser min blogg!

Och jag hoppas nu att alla tar till sig!

pusssss

Is this real love? - Chapter 12 -

Jag hade ringt Miley hela kvällen igår, och hela morgonen. Men hon klickade mig bara. Jag kan inte fatta att det blev såhär. ''Justin, du får iallafall komma upp och äta lite. Vi ska leta efter henne idag igen!'' kom mamma och sa samtidigt som hon satte sig på min sängkant. ''Jag fattar bara inte varför'' sa jag och kollade ut genom fönstret, och jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken, ''Fattar inte vadå, Justin?'' sa mamma och tog min hand, ''Att du aldrig sa nått. Du visste hela tiden. Att det var den Miley som jag gick i samma klass som, vi som var barndoms vänner. Varför sa du inget?'' sa jag och mamma suckade. ''För jag trodde aldrig att du skulle känna igen henne, och om du aldrig hade känt igen henne, så hade detta aldrig hänt.'' sa mamma och suckade. Jag fnös åt henne och kollade ut genom fönstret igen. ''Hörni, ni kanske borde kolla ut genom balkongen?'' ropade Kenny från trappan.
Jag flög upp ur sängen och drog på mig ett par mjukis byxor och en slö och pösig tröja. Jag gick till balkongen och kollade ut, och där satt Miley. Jag stog först och kollade på henne, för hon såg förändrad ut. Nått med ansiktet. Jag sprang ner sen och ut på uteplatsen. Hon vände snabbt huvudet och kollade på mig och ställde sig upp. Jag öppnade mina armar och omfamnade henne. ''Förlåt mig Justin, snälla förlåt mig'' viskade hon. Jag satte händerna på hennes kinder och granskade hennes ansikte, ''Vem har slagit dig?'' frågade jag och torkade bort hennes tårar.



''Vem tror du? Vem är den som vill förstöra mitt liv, och göra det till ett helvete?'' frågade hon och vände sig om och kollade bort från mig. ''Mike.'' sa jag kort.
Jag kollade på Mileys arm, och skjortan var trasig, ''Vad har du gjort med skjortan?'' frågade jag och var precis påväg att ta hennes arm när hon ryckte undan den. ''Inget'' svarade hon kort och tog sin arm om den. ''Låt mig se den'' sa jag och tog tag i hennes arm försigtigt. Hon tittade sorgset på den och kollade sen upp på mig igen med tårfyllda ögon. Jag drog försiktigt upp skjort ärmen på henne och såg 5-8 blodiga och röda ärr på hennes arm. Jag kollde upp på henne, ''Var det...'' mer hann jag inte säg innan hon nickade. ''Stick aldrig iväg såhär igen. Jag kommer inte såra dig igen. Jag är så jävla ledsen att jag gjorde det, då för några år sen. Jag är så jävla ledsen. Jag vet att det är oförlåtligt, men jag är inte sån längre. Jag ångrar allt jag gjorde'' sa jag och kände att det rann en tår ner för kinden, ''Justin, jag förlåter dig. Så snälla gråt inte!'' sa hon samtidigt som hon kramade om mig.



Jag drog in Justins doft och njöt av hans varma famn.
''Var är mamma och pappa? Och Noah?!'' frågade jag sen när vi hade kommit hem. ''Dom har åkt iväg. Till din mormor och morfar'' sa Justin mjukt, ''Men dom bor ju ändan i Ohio?'' sa jag frågande, ''Dom ville komma härifrån. Jag skulle meddela dom när du hade kommit tillbaka hit, så skulle dom hämta dig.'' det sista sa Justin väldigt tyst. ''Hämta mig? Jag kommer inte åka härifrån.'' sa jag bestämt. ''Men...'' började Justin innan jag 'shhh:ade' honom.
Vi gick in i huset och Pattie kom halvspringandes till mig. ''Men lilla hjärtat, du ser förskräcklig ut'' stannade hon upp och sa, efter henne kom Scooter springandes, ''Lite makeup på det där så är du som ny igen gumman. Skönt att du är tillbaka!'' sa han och kramade om mig hastigt. ''Förresten, inspelningen ska vara imorron. Tror du svullnaden går har gått ner tills dess?'' frågade han och blinkade. ''Om jag kan få lite is på den, så aa'' sa jag och skrattade.
Justin gick och hämtade en ispåse och jag gick upp på hans rum. Jag la mig i hans säng och kände hans mobil vibrera. Jag tog fram den och kollade på skrämen. ''Selena ringer'' ropade jag till honom, ''Svara då'' ropade han tillbaka, ''Men..'' sa jag innan jag drog på svara, ''Justins telefon'' svarade jag försiktigt, ''Vem är det här?'' frågade Selena och skrattade lite, ''M-M-M-Miley..'' stammade jag, ''Åååh, hej Miley! Justin har pratat så mycket om dig. Jag undrade bara om jag kunde få prata med honom.. Det har kinda hänt en sak, som han borde få veta.'' sa hon, ''Okej, jag ska hämta honom, vänta lite.'' sa jag. ''JUSTIN, SELENA VILL PRATA MED DIG'' ropade jag, ''AA, JAG KOMMER NUDÅ.'' ropade han tillbaka. Och efter bara en liten stund kom han med en ispåse till mig, och en kopp med varm choklad.


-



''Men Selena du förstår inte. Jag har inte tid.'' sa Justin och gick runt från fönster till fönster, fram och tillbaka hela tiden. Han hade säkert pratat med Selena i en timme nu, och sagt ungefär samma saker hela tiden. ''Så du tycker det är bäst om vi gör slut? Men fine.. Då säger vi så. Ha ett bra liv.'' skrek Justin och kastade mobilen ut från balkongen sen. Han gick in och satte sig på sängkanten. ''Vad hände precis?'' frågade han och drog händerna genom håret. ''Jag tror att du och Selena precis gjorde slut.'' sa jag försiktigt och kröp fram till Justin. Han la armen om mig. ''Du klarar det här Justin, du är stark!''.






Förlåt förlåt förlåt att jag inte har skrivit på åratal. klämde ihop ett kapitel idag. Har inte haft tid.

Nu ska jag duscha och sen ska jag fortsätta plugga.

puss

Har inte haft tid.

Hej alla söta läsare.
Det är så att jag inte har haft tid att skriva på jätte länge, och jag ber så mycket om ursäkt för det!
Men idag är kag hemma, och är sjuk, så idag kommer jag skriva ett :).

pusss


Ta kontakt med mig?

Hej alla :).

Vill ni ta kontakt med mig? Typ skicka fan bilder, eller frågor, eller tips eller nått sånt kul, så kan ni göra det Genom att trycka HÄR! Eller, genom att trycka på denna bilden :).





puss&kram

Is this real love? - Chapter 11 -



Jag vaknade upp hos Justin idag igen. Det kändes så skumt. Härom dagen kände vi knappt varann och nu sover jag över hos honom. Jag bestämde mig för att inte tänka på det mer och vände mig istället om, och möttes av Justins sovande ansikte. Jag ryggade tillbaka lite, eftersom jag inte vill ligga överdrivet nära honom. Jag tog upp mobilen för att kolla klockan, den var halv 7 på morgonen. Jag såg sen att jag hade fått ett sms, från Mike. ''Hur går det att sova sötnos? Kollar på dig varje natt.'' hela jag började skaka. Jag fomligen sprang in på toan och låste dörren. Sen sjönk jag ner på golvet och började stor gråta. ''Varför, varför händer detta mig?!'' viskade jag för mig själv. Efter att jag suttit där inne en stund och gråtit, så började det banka på dörren. Jag vågade inte öppna om det skulle ha varit Mike. ''Miley öppna, var inte fånig!'' hörde jag Justin säg, jag svarade inte. ''MILEY'' skrek han och bankade på dörren, ännu hårdare än dom förra slagen.
Jag kröp in i duschen och startade vattnet. Brydde mig inte om att ta av mig kläderna, utan jag bara satt där i duschen, i blöta kläder. Jag vred vattnet till det kallaste, och fyfan vad kallt det var. ''FAAAAAAN'' formligen vrålade jag ut, och då började Justin banka på dörren igen.

-

Jag vaknade av att jag låg i sängen, invirad i en handduk. ''Miley? Är du vaken nu?'' frågade Justin och höll i min hand. ''Nej, jag sover ser du väl?'' svarade jag bitchigt och Justin kollade undrande på mig. ''Ironi?!'' frågade jag och blinkade mot honom. Han andades ut några gånger, och la sig ner i sängen. ''Jag och Selena bråkar'' sa han sen helt plötsligt. ''Va? Varför det?'' frågade jag när jag ställde mig upp från sängen och tog av mig handduken och höll på att byta om, ''Titta bort'' sa jag och skrattade, ''Jag ska kolla bort'' sa han och skrattade, ''Och jag vet inte varför vi bråkar. Hon tycker att jag hänger för mycket med dig'' sa han och suckade. Min värld stannade upp. Jag tittade rakt fram i väggen. Det var faktist sant, jag och Justin hängde alldelsen för mycket. ''Det är sant.'' sa jag kort, ''Vad menar du?'' frågade Justin och jag hörde hur han reste sig från sängen, ''Jag sa ju att du inte fick kolla?!'' sa jag och försökte få han att glömma det jag precis sa, ''Du har bh och mjukis byxor på dig nu, det är inte så farligt'' sa han och skrattade till lite, ''Men vad menar du med 'Det är sant'?'' fortsatte han sen och ställde sig framför mig. Mina ögon tårfylldes. ''Du är som en räddare i nöden för mig. Du finns alltid för mig. Men hur är det egentligen med Selena? Hur många gånger under dessa dagarna när vi har umgåts har du faktist ringt till henne?'' frågade jag honom och blev lite irriterad. Justin svarade inte. ''Tänk på det du. Jag förstår varför hon är arg'' sa jag surt och gick ut ur rummet. ''Vad är det med dig?'' frågade Justin kaxigt, men jag bestämde mig för att inte svara.

Nere i köket stog Pattie och bakade, ''Godmorgon'' sa jag när jag kom ner, ''Godmorgon du, inte tagit fler duschar?'' sa hon och blinkade, ''Bla bla bla..'' sa jag och skrattade. Jag hörde hur Justin klampade ner för trappan, och när jag gick förbi honom slog han i sin axel i min, ''Aj?'' sa jag surt och gick sen upp igen. Jag orkade verkligen inte med det här.
Jag gick in på Justins rum igen och kröp ner under täcket. ''Du ska väl inte ligga där hela dan?'' sa Justin surt sen när han kom tillbaka upp på rummet. ''Nej, vi ska spela in videon idag, remember?'' sa jag och log nochalant, han himlade bara med ögonen, ''Förresten, så har dom ändrat, vi ska spela in den till helgen istället, så du får sova här tills dess.'' sa han sen. ''Miley, du har besök!'' ropade Pattie sen från nedanvåningen, ''Justin, kan du följa med ner? Jag menar, om det typ är Mike.'' sa jag och darrade på rösten, ''Jaja.'' sa han och gick framför mig. Jag gick ifatt honom och tog tag i hans hand. Han kollade på mig, och sen på mina läppar. Han gick upp ett trappsteg och kollade mig djupt in i ögonen. Han kom närmare med sig ansikte, och tog upp din hand på min kind och smekte den, och innan jag ens hann säga nått, så tryckte han sitt ansikte mot mitt. Där stog vi i trappan, väl medvetna om att det fanns andra som kunde se oss. Jag knuffade bort Justin och kollade chockat på honom, och han gjorde detsamma mot mig. Jag snabbade mig ner från trappan och gjorde en 'kom nu' gest till Justin. Han gick bakom mig och vi gick fram till dörren. Där stog Kenny och Mike. ''Den här killen säger att han är din kille, är det så?'' frågade Kenny och höjde ögonbrynet, ''Klart..'' mer hann jag inte säg innan Mike var framme och kysste mig, ''Försvinn din helvetes äckliga svin. Jag vill inte ha dig här. Skaffa ett liv. Jävla manshora.'' skrek jag till Mike och sprang upp.



Jag förstog inte att jag gjorde det. Jag kysste Miley. Det var fel, så otroligt fel. Nu kommer det ju bli ännu värre mellan mig och Selena, och så kanske vi aldrig blir vänner igen. Jag blev så otroligt besviken på mig själv. Jag gick upp på mitt rum efter att Kenny hade skickat iväg Mike. Jag blev så innerligt arg när han kysste henne, för hon såg ut att njuta av det.
Jag gick upp till mitt rum, och till förvåning så satt inte Miley där. Jag satte mig på säng kanten och la huvudet i händerna. Jag tittade upp efter en stund, och kollade runt i rummet, med en ledsen och besviken blick. Jag kollade mot dörren, där Miley nu steg in. Jag kollade ledsamt på henne.



''Vad har hänt?'' frågade hon, men jag var hlet stum. Jag suckade bara. ''Hallå?'' sa hon, sen suckade hon med. ''Ja, skyll inte på mig. Det var inte jag som kysste dig. Jag tog din hand för jag var rädd. Inte för att vara elak. Så skyll det inte på mig'' sa hon sen irriterat, ''Jag har inte skyllt nått på dig? Så lägg ner. Väx upp istället Miley.'' sa jag högt, ''Du är fan inte klok. Vem fan är det som ska växa upp här egentligen?! Går runt och flirtar med andra tjejer medans du är tillsammans med Selena. Fyfan. Fattar inte ens att hon vill ha dig'' sa hon sen, och denna gången hörde man på hennes röst att hon var påväg att bryta ihop. Hon gick bort till sin väska och plockade fram sin plånbok, ''Vad gör du?'' frågade jag, hon sa inget. Hon tog fram ett foto, slängde plånboken på golvet och sprang ner, och där satt jag frågandes i sängen.



Jag sprang ner till fotona på Justin när han var liten, och höll mitt foto i handen. Jag kollade igenom alla fotona, och det var pojken som var på mitt kort. Det var han. Det kunde inte vara någon annan.
Jag blev helt förkrossad, det Justin hade gjort mot mig på 6-8. Tårarna började rinna ner för mina kinder. Jag sprang upp till Justins rum igen, och såg att Justin inte var där längre. Jag drog fram min väska och slängde ner alla mina grejer där i. Jag la ner plånboken och sprang sen ner, ''Vart ska du?'' hörde jag Justin ropa från badrummet. Jag sprang ut i hallen och drog på mig mina skor och sprang ut. ''MILEY'' hörde jag Justin vråla från balkongen.
Jag sprang iväg så jag inte kunde se huset längre, och sen började jag gå. Jag gick ut på ett fält och nynnade på en låt, och tänkte på allt som hade hänt nu. Jag började gråta igen.
Jag letade efter kortet i fickan, men kunde inte hitta det. Jag hade tappat det hemma hos Justin.



Jag fick panik när jag såg att Miley sprang ut, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag gick bort från balkongen och in på mitt rum igen. Jag såg att det låg ett kort på golvet. Jag plockade upp det, och såg två barn.



Det ena var jag och det andra var.... Miley? Jag försökte tänka tillbaka till när jag gick i 6-8, och dagis. Dagis kommer jag inte ihåg en enda minut av, men högstadiet. Jag visste nu vart jag kände igen Miley. Hon var tönten på skolan, som alla mobbade, som jag mobbade. Men som jag egentligen tyckte om i hemlighet.
Jag kallade henne massa saker. Jag var ett svin.





Sådääääääääär. Lite förvirrande ? :').
Det kommer klarna upp snart :).


Is this real love? - Chapter 10 -



På morgonen när jag vaknade kände jag mig konstig. Och jag kände inte igen mig heller, var va jag egentligen? Sen kom Justin in, ''Jasså du är vaken nu?'' sa han och log och satte sig på  sängkanten. ''Dina föräldrar och din lillebror är här. Jag berättade vad som hade hänt igår. Dom hade varit iväg hos nån, kommer inte ihåg vad dom hette, men det kan ju kvitta. Dom är här, och oskadda'' sa Justin sen och log. ''Justin!'' ropade jag precis när han var på väg ut genom dörren, ''Ja?'' sa han och log sådär mjukt, ''Kom hit'' sa jag, han kom och satte sig på sängkanten igen, ''Justin, jag är så glad att jag har dig! Du är verkligen, annorlunda. När man läser om dig i tidningar och sånt, så verkar du vara bortskämd,'' sa jag och skrattade, ''Men, du är helt annorlunda. Du är snäll, och gullig, hjälpsam. Ja, jag kan rösa över dig med komplimanger. Jag vill bara att du ska veta att du betyder jätte mycket för mig. Och, du är min bästavän!'' fortsatte jag sen. Han kramade om mig, och viskade i mitt öra, ''Miley, du är annorlunda du med! Du är perfekt, för mig!'' sa han och kramade mig hårt. Sen lämnade han rummet.
Jag gick runt i rummet, kollade i garderoben, och insåg ganska snabbt att det var Justins rum. När jag kollade på väggarna var dom täckta med hockey spelare, fotbolls spelare, andra artister, och även bilder på han själv. Haha. Jag skickade iväg ett sms till Justin, ''Kan du komma upp igen? Måste fråga en sak :p. xx'' skrev jag lite snabbt. ''Är påväg ;). x'' skrev han tillbaka och rätt som det var, så stog han i dörr öppningen. ''Jo, jag undrar bara om jag kan få låna kläder? Och om jag skulle kunna få låna duschen'' sa jag och log, ''Klart du kan, men dom kanske är lite stora'' sa Justin och gick till sin garderob och plockade fram ett par mjukisbyxor och en stor pösig tröja. ''Tror du detta blir bra?'' frågade han och höll upp kläderna, ''Det blir jätte bra! Tack!'' sa jag och tog kläderna och gick in i badrummet, precis brevid hans sovrum. ''Du kommer ner sen va? Dina föräldrar vill prata med dig'' sa han plötsligt och såg lite bekymrad ut. ''Ja, jag kommer ner sen när jag har duschat'' sa jag lugnt och gick in i badrummet igen.
Jag kollade mig själv i spegelen, fyfan vad jag såg ut. Jag drog händerna genom håret, och tog sedan av mig kläderna. Jag steg in i duschen och startade den. Vattnet rann ner för min kropp och jag tvättade mig och shamponerade håret.
Jag steg ur duschen och började torka mig. Svepte in håret i en handduk och drog på mig dom pösiga kläderna jag fick låna av Justin. Jag tog av handduken från håret och hängde upp den. Jag öppnade sen toa dörren och gick in på Justins rum igen för att ta min mobil.
Påvägen ner från ovanvåningen hörde jag mamma prata, ''Nej, jag kan inte tillåta det. Förlåt både Justin och Pattie. Men jag vill att min dotter ska vara säker'', Vafan?

''Nu är jag klar'' sa jag när jag kom ner, och låtsades som jag inte hörde vad mamma hade sagt. Jag gick och satte mig brevid Justin och frågade om jag fick låna hans mobil, ''Justin sa att ni ville prata med mig'' sa jag glatt sen, och såg hur det blev svårare och svårare för mamma, ''Jo, jag, pappa och Pattie, och Scooter har pratat om det här med musik videon,'' sa hon och jag nickade, ''Och vi tänkte liksom, att det kanske vore bättre om du hoppar över den. För vi vill ju inte att det ska hända nått dumt,'' fortsatte hon, och då kokade jag över, ''Vafan sitter du och säger, 'Ja, det kanske hade varit bättre om du inte var med i musik videon'. Vad i helvete. Vafan tror du jag har suttit och väntat på dessa dagarna, jag har väntat på att dagen ska komma, då vi ska börja och spela in. Det är i fucking morgon mamma. Du krossar alltid mina drömmar, och stöttar mig aldrig. Det enda du ville ha ut från detta med den photoshooten och det, var att förstöra för mig, igen. Fyfan för dig. Jag hatar dig, ditt jävla kräk.'' skrek jag och sprang ut i hallen. Drog snabbt på mig mina skor och sprang ut, långt iväg.



Jag hade aldrig sett Miley så arg nån gång. Jag ställde mig upp från soffan och sprang ut i hallen, drog på mina skro och tog mina bil nycklar. Jag sprang ut till bilen och körde iväg. Efter att ha kört en stund, så såg jag en tjej sitta lite längre iväg. Jag körde fram till henne, och såg att det var Miley. Jag hoppade ut ur bilen och sprang mot henne, ''Miley'' ropade jag, och hon tittade upp. Hon ställde sig upp och sprang till mig. ''Spring aldrig iväg såhär igen! Fattar du inte hur rädd jag blir?'' sa jag och kramade henne hårt. ''Jag är ledsen. Men, mamma gör alltig såhär när jag är påväg att lyckas. Alltid'' sa hon och snyftade till. Vi stog där och kramades en lång stund när mamma och Miley mamma kom körandes, ''Vad har det tatt åt dig Miley? Är du helt från vettet?'' kom Miley mamma Carin, och sa. ''Frågan är egentligen, vad det är med dig? Att vara en dålig mamma. Att göra så jag misslyckas, för att du misslyckades när du var barn? Är det verkligen så illa att se sitt egna barn lyckas? Är det de?'' frågade Miley. ''Du förstår ju inte gumman. Jag vill ju inte att du ska bli skadad'', ''Mamma, jag kommer vara på en plats, med MASSOR av livvakter.'' sa Miley surt.

Hon hoppade in i min bil, och vinkade på mig, så att jag skulle komma. Samtidigt som jag började gå mot bilen, så fick jag ett sms av Selena, ''Justin, vem är den här 'Miley Miller' tjejen? Är det hon som ska vara med i din video? Jag tycker nog ni umgås lite väl mycket. Du ringer aldrig mig längre, eller nånting. Tycker du inte om mig längre? ;( xx.'' AAAA, varför var hon tvungen. ''Selena, jag älskar dig! Bara det, det är mycket som händer nu. Vi pratar med sen! xx'' skickade jag iväg lite snabbt.
Jag gick och satte mig i bilen och kollade på Miley. ''Hur är det?'' frågade jag, ''Dåligt.'' svarade hon. Jag tog hennes hand och flätade in våra fingrar. ''Det kommer bli bra!'' sa jag sen och kramade om henne. ''Kan vi åka en sväng? Vill rensa tankarna lite'' frågade hon sen och släppte mig hand. ''Ja visst!'' sa jag och startade bilen.
Vi körde en lång runda tills Miley sa till, ''Jag vill att vi går ut där'' sa hon och pekade, ''På den där bryggan!'' fortsatte hon sen. Jag parkerade bilen och vi gick ut ur bilen och begav oss till bryggan.
Vi satt på bryggan och kollade på solnedgången tillsammans. ''Justin,'', ''Ja?'' svarade jag, ''Du är.. Fin,'' sa hon sen. Jag blev helt stum. Och glad. Men jag visste inte riktigt vad jag skulle säg. ''Du är med fin!'' svarade jag och log. ''Men..'' fortsatte hon sen, och jag kollade på henne, ''Vi kommer aldrig bli något. Du har Selena. Och ja.. Vad tror du kommer hända sen?'' frågade hon och kollade ner i vattnet, ''Vi lever i nuet. Vi behöver inte bekymra oss om framtiden.'' sa jag och la armen om henne.

Is this real love? - Chapter 9 -



Jag vaknade på morgonen av att mobilen vibrerade. Jag tog den och kollade på den. Det stog 'Mike' på den. Jag klickade honom. Jag såg även att han hade skickat massor med sms. 'Vem var du ute med igår?', 'Varför svarar du inte på sms eller när jag ringer?' och jag bara skrattade. Jag gick in på kontakter och raderade hans nummer. Jag orkade verkligen inte med honom. ''Miley, du har besök!'' ropade mamma från nedanvåningen. ''Kommer'' ropade jag tillbaka, så drog jag på mig en onepiece.
Jag gick ner och mötte Justin i hallen. ''Oj, det var.. Alltså.. Jag.. Det var inte meningen att du skulle se mig såhär.'' sa jag och skrattade. ''Det gör inget, du är fin ändå'' sa Justin och log. Varför sa han så? Han raggar väl inte på mig?! ''Så, jag tänkte om vi kunde köpa en kaffe eller fika nånstans, prata lite om videon och så? Det ska du börja spelas in nästa vecka'' sa han och log. ''Ja, visst kan vi väl det.'' sa jag och kollade på mamma och hon log bara och nickade. Jag gick upp på mitt rum och skulle byta om. Jag tog fram ett par jeans och en tröja. ''Fint rum du har'' hörde jag Justin säga bakom mig. Jag vände mig om snabbt, ''Ehh, alltså.'' sa jag och kollade på väggen där jag hade bilder på Justin. Han tittade speciellt mycket på dom, ''Det är bara gulligt'' sa han och log och satte sig på min säng. ''Du vet Miley.. Du är speciell'' vad menade han med det? ''Aww'' svarade jag snabbt.

Vi gick ner och jag tog på mig mina skor och min skinn jacka. Jag tog på mig en halsduk med. ''Vi sticker nu mamma!'' ropade jag in och stängde sen dörren. Jag såg att Kenny inte var här, ''Var är Kenny?'' frågade jag nyfiket. ''Aha, ja. Jag tyckte vi skulle umgås själva lite. Men han är borta vid kafeét vi ska till'' sa han och log och startade bilen. ''Okej'' sa jag och skrattade lite.

När vi kom fram till kafeét så såg det dött ut där. Men om det verkligen var här, så var det väl det. Jag hoppade ut ur bilen och kollade in på Justin som fortfarande satt i bilen, han snackade i telefon. Jag fortsatte kolla på honom tills han visade att det skulle ta en minut till. Efter ungefär 5 minuter så steg Justin ut ur bilen och kom fram till mig, ''Det kanske tog lite längre tid.. Men nu stiger vi in på kafeét'' sa han och la armen om min midja.
Jag kände mig lite obekväm, men jag följde med. När vi kom in på kafeét, så var det tända ljus och en ros på bordet, och jag blev nervös. ''Justin, vad är det här?'' frågade jag häpet, ''Ett kafé, typ.. Men tända ljus?'' sa han och skrattade, och tände sen lampan och släckte ljusen. ''Rosen är till dig'' sa han och log och gav den till mig. ''Men, vi..'' mer hann jag inte säg innan han avbröt mig, ''Nej, det vet jag, men man kan väl vara snäll?'' frågade han och blinkade. Jag ryckte på axlarna och satte mig vid bordet. Justin satte sig mitt emot mig och vi började prata om videon, Justin började berätta om några scener. ''Ja, det kommer ju vara en scen när du sitter vid ett bord och sen kommer jag med typ kaffe eller nått sånt, och sen en scen när vi kommer kyssas, och dansa och....'', ''Vänta, vänta, vänta lite nu.. Vad sa du där?'' frågade jag och höjde ögonbrynen, ''Att vi kommer dricka kaffe, dansa..'', ''Nej, det andra?! KOMMER VI KYSSAS!?'' skrek jag och gapade, ''Ja?'' sa han frågande.
Jag fick panik och ställde mig upp. Vi kan inte. Det kommer inte betyda nått, det vet jag, men.. NEJ! Jag satte mig ner igen, ''Förlåt, det bara flög ur mig. Det var dumt av mig'' och Justin bara skrattade, ''Det är lugnt.'' sa han sen.



Miley blev helt hyper när jag berättade om kyssen, men hon tog det bra ändå. Men jag undrar om det här med denna lilla överraskningen var för mycket? ''Justin, Justin? Hallå?'' sa Miley samtidigt som hon ryckte i armen på mig, ''I vilken värld var du i?'' frågade hon och skrattade, ''Min egna'' sa jag och log, ''Jag måste iallafall åka hem. Det var kul att träffas igen.'' sa hon och log, ''Vill du ha skjuss hem?'' frågade jag sen, ''Om det är okej, så visst'', ''Klart det är okej, jag hade inte frågat annars'' sa jag och reste mig från bordet. ''Kommer du?'' frågade jag när Miley fortfarande satt kvar vid bordet. Jag gick fram till henne och drog henne lite i armen, ''Kommer du?'' frågade jag igen, och såg sen att hon kollade ner på sin mobil, ''Miley?'' frågade jag, och hon tittade upp, hon grät. ''Vad har hänt?'' frågade jag och blev nervös, ''Läs.'' sa hon kort och gav mig mobilen,

Miley Miller.
Varför gör du såhär mot mig? Varför?
Du är inte riktigt klok, för du vet vad jag är kapabel till att göra. Och du vill inte att nått sånt ska hända va? Jag kan göra vad jag vill. Jag kan misshandla dig, våldta dig, eller kanske, misshandla din familj?
Ja, du vet vad jag kan göra. Så lika bra att du berättar varför du ignorerar mig, vem killen du går ut med hela tiden är, och varför du inte älskar mig mer. I vilket fall som helst, så kommer vi vara tillsammans ändå. Annars kommer jag skada dig och din familj, uppfattat?
/ Mike.


Omg, det här var inte bra. ''Vem är Mike? Eller är det de rövhålet som gjorde slut med dig?'' frågade jag surt och irriterat, Miley bara nickade. ''Du kan ta det lugnt, han ska varken röra dig eller din familj!'' sa jag och kramade om henne. ''Men Justin, du kan inte vara min räddare i nöden. För du kommer åka på tour och liksom fortsätta ditt vanliga liv. Utan mig. Jag är inget i ditt liv, förrutom en tjej dom ska vara med i din musikvideo. Vi kommer tappa kontakten efter videon, vi kommer nog aldrig prata igen. Jag är ledsen, men Justin, we need to face the truth. Det finns inget VI. Vi är bara vänner,'' sa hon och det tog hårt på mig, ''Du är så mycket mer för mig Miley. Du betyder jätte mycket för mig. Jag tycker om dig, du vet.'' sa jag, men ångrade mig snabbt. Men sagt är sagt. ''Nej, nej, nej. Det är fel Justin.'' sa Miley och ställde sig upp. ''Miley, jag tycker om dig. Du är en bra vän. Du är snäll och speciell..'' sa jag och kramade henne, och hon kramade mig tillbaka. ''Så, vill du åka hem nu?'' frågade jag och log, ''Ja,'' sa Miley och log medans hon torkade bort sina tårar.

Vi hoppade in i bilen och körde iväg.
Väl inne i bilen, så fick Miley ett sms till, ''Vad står det?'' frågade jag, ''Det står, 'You better watch out. I'm right behind you.'. Justin, jag är jätte rädd nu'' sa hon, ''Det är ingen bil bakom oss, så han är inte bakom oss'' sa jag för att lugna henne.
''Okej, vi är framme nu'' sa jag och log, ''Jag vill inte gå till dörren själv'' sa hon och kollade bekymrat på mig, ''Jag följer dig'' sa jag och öppnade min dörr samtidigt som Miley öppnade sin. Jag gick över till Mileys sida och hon tog min hand. Vi gick upp till hennes dörr. ''Går du in själv?'' frågade jag och blinkade, ''Ja. Tack Justin, för allt! Du är en bra vän!'' sa hon och kysste mig på kinden, ''Du med!'' sa jag och log. Jag stog kvar tills hon hade gått in genom dörren och när hon stängde så gick jag mot bilen.
Precis när jag skulle hoppa in i bilen, så hörde jag att Miley skrek till. Jag sprang upp till dörren igen med Kenny hack i häl. Vi öppnade dörren, och när vi kom in så satt Miley på golvet gråtandes. Jag sprang fram till henne och kramade om henne, ''Vad är det?'' frågade jag sen, medans jag lyfte blicken från henne och kollade in i vardagsrummet. Där låg hennes hund, död. Det rann blod från munnen på den. ''Miley, du hänger med mig hem''. ''MEN VAR ÄR ISAK, OCH MAMMA, OCH PAPPA?!'' skrek hon hysteriskt. ''Jag vet inte. Men jag vill inte att du ska vara här. Följ med mig hem nu'' sa jag och lyfte upp henne i famnen. Vi gick ut till bilen och jag och Miley satte oss i baksätet och Kenny körde. Detta skulle bli en lång natt.

RSS 2.0