if we're meant to be, we will meet again! chapter 61
Tillbaka blick från förra:
När filmen var slut, så applåderade alla, och sen ställde sig alla upp och började sjunga 'Happy birthday'. Haha, det lät bra från vissa och vissa inte så bra.
- Jag vill bara säga tack till alla, som har kommit hit för att fira mig! Ni har verkligen gjort min sjutton årsdag underbar! Tusen tack! sa jag
------------------------------------------------------------------------------------------
Denna födelsedagen var den bästa jag någonsin haft! Fast det där med film grejen var kanske lite för mycket..
- NUUUU!!!!! Ska du få din present! sa Johanna efter en stund
Och då började mitt hjärta dunka i 180 km/h. Jag hade inte sakt till vad jag hade önskat mig, för denna festen var vad jag hade önskat mig!
Johanna tog fram ett litet paket, och gav det till mig.
- Grattis på födelsedagen, min alldra bästa vän! sa hon och kramade om mig
Jag öppnade sakta paketet, och där i, låg ett halsband, som det var en söt hjärt berlock på, och en nyckel. Jag älskade verkligen halsbandet och satte på mig det direkt. Men jag funderade över vad nyckeln var till. Och sen kollade jag upp på dom andra och dom stog och flinade
- Bara om jag får fråga, vad är nyckeln till? frågade jag och skrattade till lite
- Följ med här, sa Johanna, Justin och Carlos i kör
Vi gick till bilen och körde iväg till en hamn, eller vad man ska kalla det.
När jag steg ur bilen, var det ända jag såg en stor båt. Jag kunde inte fatta det, den kunde fan inte vara min.
- Sååå, här är den. ''Saken'' till din nyckel, sa Johanna och började skratta
- SERIÖST?!
- Ja, jag menar det. På fullaste allvar! Kom, vi går in i den!
När vi gick in i den, så var allting så stort. Och då menar jag, SÅÅÅÅ STORT!! Den var gigantisk, super stor. Jag fattade inte varför dom hade köpt en sån stor båt till mig?!
- Men bara om jag får fråga, varför har ni köpt en sån stor båt till mig?
- Därför... Nej, men vi tyckte du skulle ha en.
- Men, EN STOR FUCKING BÅT?
- Ja? sa Johanna och log
- Ni hade inte behövt köpa nått sånt stort. Den måste ju kostat skjortan?!
- Ja, men det var de värt! sa alla tre i kör, igen
När vi hade gått runt i hela så var jag helt mållös. Sovrummen såg underbara ut, och allting, det var så fint!
Denna båten var fan värsta drömmen. Jag hade fan kunnat på här på heltid.
Några dagar senare:
Nu hade det gått några dagar, och jag och Carlos skulle bege oss tillbaka till Ohio. Det suger ganska mycket att serien behövde flytta dit.
Vi var hemma hos Johanna och packade våra sista grejer. Efter det bar vi ner väskorna i Johannas vita Range Rover. Allting fick plats i bagaget. Vi hoppade in i bilen och åkte iväg till flygplatsen. Kenny var med oss i en bil bakom.
När vi var framme, var det fullt med folk. Hur får alla reda på saker?! Vi tog ut våra väskor från bagaget och gick in för att vänta på planet, men istället för att vänta, så var det redan där. Vårat Private Jet.
Jag kramade om Johanna länge men sen var jag tvungen att gå till Carlos som nästan redan var inne på planet. Jag små sprang ikapp honom och vinkade en sista vink till Johanna. När vi kom in i planet, placerade jag mig snabbt i en mjuk halvlång soffa, och somnade.
Jag vaknde till av att Carlos knuffade på mig, och då antog jag att vi var framme. Jag sträckte på mig och ställde mig upp. Vi gick av planet och där var det mer folk och paparazzis. SÅKLART.
Vi gick och hämtade våra väskor och sen stack vi snabbt som attan till limon som stog och väntade på oss.
Jag tror jag halvsov på hela vägen.
När vi var framme hoppade jag snabbt ur limon, tog min väska och sprang snabbt in i huset. Jag kramade om mamma och pappa och min lillasyster. Sen gick jag och la mig.
När jag la mig i sängen kom mina två hundar och där låg vi och myste. Efter ett tag kom även Carlos, men han började minsann inte mysa med mig. Han förstörde allt genom att säga att vi måste åka till inspelningen, direkt för att vi behövde ha ett krismöte.
Jag reste mig upp ur sängen och suckade. Vi gick ut till Carlos bil och körde till inspelningslokalen. In i ''mötes-rummet'' och där satt alla. Det kändes som en hel evighetsen man satt här inne.
När vi hade satt oss ner, började Stephen prata
- Jo, det är såhär, att vi kanske måste flytta serien igen
- Vart? brast jag ut
- Vi måste nog flytta den till.....
------------------------------------------------------------------------------
;ooooooo. Vart måste dom flytta den?!
Kommentera! :D.
När filmen var slut, så applåderade alla, och sen ställde sig alla upp och började sjunga 'Happy birthday'. Haha, det lät bra från vissa och vissa inte så bra.
- Jag vill bara säga tack till alla, som har kommit hit för att fira mig! Ni har verkligen gjort min sjutton årsdag underbar! Tusen tack! sa jag
------------------------------------------------------------------------------------------
Denna födelsedagen var den bästa jag någonsin haft! Fast det där med film grejen var kanske lite för mycket..
- NUUUU!!!!! Ska du få din present! sa Johanna efter en stund
Och då började mitt hjärta dunka i 180 km/h. Jag hade inte sakt till vad jag hade önskat mig, för denna festen var vad jag hade önskat mig!
Johanna tog fram ett litet paket, och gav det till mig.
- Grattis på födelsedagen, min alldra bästa vän! sa hon och kramade om mig
Jag öppnade sakta paketet, och där i, låg ett halsband, som det var en söt hjärt berlock på, och en nyckel. Jag älskade verkligen halsbandet och satte på mig det direkt. Men jag funderade över vad nyckeln var till. Och sen kollade jag upp på dom andra och dom stog och flinade
- Bara om jag får fråga, vad är nyckeln till? frågade jag och skrattade till lite
- Följ med här, sa Johanna, Justin och Carlos i kör
Vi gick till bilen och körde iväg till en hamn, eller vad man ska kalla det.
När jag steg ur bilen, var det ända jag såg en stor båt. Jag kunde inte fatta det, den kunde fan inte vara min.
- Sååå, här är den. ''Saken'' till din nyckel, sa Johanna och började skratta
- SERIÖST?!
- Ja, jag menar det. På fullaste allvar! Kom, vi går in i den!
När vi gick in i den, så var allting så stort. Och då menar jag, SÅÅÅÅ STORT!! Den var gigantisk, super stor. Jag fattade inte varför dom hade köpt en sån stor båt till mig?!
- Men bara om jag får fråga, varför har ni köpt en sån stor båt till mig?
- Därför... Nej, men vi tyckte du skulle ha en.
- Men, EN STOR FUCKING BÅT?
- Ja? sa Johanna och log
- Ni hade inte behövt köpa nått sånt stort. Den måste ju kostat skjortan?!
- Ja, men det var de värt! sa alla tre i kör, igen
När vi hade gått runt i hela så var jag helt mållös. Sovrummen såg underbara ut, och allting, det var så fint!
Denna båten var fan värsta drömmen. Jag hade fan kunnat på här på heltid.
Några dagar senare:
Nu hade det gått några dagar, och jag och Carlos skulle bege oss tillbaka till Ohio. Det suger ganska mycket att serien behövde flytta dit.
Vi var hemma hos Johanna och packade våra sista grejer. Efter det bar vi ner väskorna i Johannas vita Range Rover. Allting fick plats i bagaget. Vi hoppade in i bilen och åkte iväg till flygplatsen. Kenny var med oss i en bil bakom.
När vi var framme, var det fullt med folk. Hur får alla reda på saker?! Vi tog ut våra väskor från bagaget och gick in för att vänta på planet, men istället för att vänta, så var det redan där. Vårat Private Jet.
Jag kramade om Johanna länge men sen var jag tvungen att gå till Carlos som nästan redan var inne på planet. Jag små sprang ikapp honom och vinkade en sista vink till Johanna. När vi kom in i planet, placerade jag mig snabbt i en mjuk halvlång soffa, och somnade.
Jag vaknde till av att Carlos knuffade på mig, och då antog jag att vi var framme. Jag sträckte på mig och ställde mig upp. Vi gick av planet och där var det mer folk och paparazzis. SÅKLART.
Vi gick och hämtade våra väskor och sen stack vi snabbt som attan till limon som stog och väntade på oss.
Jag tror jag halvsov på hela vägen.
När vi var framme hoppade jag snabbt ur limon, tog min väska och sprang snabbt in i huset. Jag kramade om mamma och pappa och min lillasyster. Sen gick jag och la mig.
När jag la mig i sängen kom mina två hundar och där låg vi och myste. Efter ett tag kom även Carlos, men han började minsann inte mysa med mig. Han förstörde allt genom att säga att vi måste åka till inspelningen, direkt för att vi behövde ha ett krismöte.
Jag reste mig upp ur sängen och suckade. Vi gick ut till Carlos bil och körde till inspelningslokalen. In i ''mötes-rummet'' och där satt alla. Det kändes som en hel evighetsen man satt här inne.
När vi hade satt oss ner, började Stephen prata
- Jo, det är såhär, att vi kanske måste flytta serien igen
- Vart? brast jag ut
- Vi måste nog flytta den till.....
------------------------------------------------------------------------------
;ooooooo. Vart måste dom flytta den?!
Kommentera! :D.
Kommentarer
Trackback
