Is this real love? - Chapter 19 -
''Miley svara mig'' sa Justin och tittade med en menande blick, han drog mig i armen och kollade mig djupt in i ögonen. Jag började gråta. ''Han kysste dig, eller hur?'' sa han precis som han hade genomskådat mig. Jag kollade bort, och grät ännu mer. Justin suckade. ''Men det är bara dig jag älskar Justin, jag lovar!'' sa jag, men han suckade återigen. Jag torkade bort tårarna och tog tag i hans arm, och kollade honom djupt in i ögonen. ''Jag älskar dig! Och bara dig!'' sa jag, och flyttade händer upp till hans kinder och kysste honom, mjukt. ''Jag älskar dig också'' sa han, och jag hörde riktigt hur rösten höll på att svika honom.
Vi tackade Fredo för vi fick vara hos honom en stund, men åkte sen hem igen.
I bilen var det tyst, väldigt tyst. Jag satt och kikade på Justin ibland, och när han vände huvudet, så vände jag bort det, och han började le.
När vi kom fram till huset, så försökte vi smyga in ltie diskret. Men det gick inte riktigt som vi hade tänkt. ''VAR HAR NI VARIT? VA?'' skrek Pattie och ryckte i oss båda. ''Jag var och hämtade Miley.. Hon behövde lite ensam tid, och sen hämtade jag henne'' sa Justin och tog min hand och vi gick upp på hans rum.
Där uppe så drog jag av min tröja och mina mjukis, och där stog jag sen. I en röd bh och ett par boxer trosor, sexigt. Jag gick och la mig i sängen och myste in mig i täcket. Justin kom ut från badrummet i ett par baseboll shorts och bar överkropp. 6-pack, yummy.
Han kröp ner brevid mig och la armen om mig. ''jag vill att du ska veta hur mycket du betyder för mig, och hur mycket jag älskar dig. Jag vill leva hela mitt liv med dig, jag vill ha dina barn när vi blir äldre. Jag vill leva med dig föralltid. För jag älskar dig, så otroligt mycket. jag är din föralltid.'' viskade han, ''jag älskar dig med, otroligt mycket Justin, jag kan inte beskriva det. jag vill dela hela mitt liv med dig. det går inte en dag utan att jag tänker på våran framtid.'' sen somnade jag.
Jag låg och kollade på Miley medans hon låg där, och drog långa djupa andetag. Hon andades tungt, och såg så fridfull ut. Jag flyttade en hår slinga från hennes ansikte och la den bakom hennes öra. ''Ska du inte sova?'' viskade hon sakta medans hon smekte min hand som låg kvar på hennes kind. Hon krop närmre och la sitt huvud på mitt bröst. ''Jo, nu ska jag. Godnatt min älskade tjej'' sa jag och blundade.
''VAKNA JUSTIN! VI SKA ÅKA SNART!'' skrek mamma nere ifrån. ''Mm.'' mumlade jag och kisade med ögonen och kunde knappt hålla dom öppna. Miley var redan uppe och hade klätt på sig. Hon höll på att packa sin väska. ''Godmorgon sömntuta, som små snarkar..'' sa Miley och fnittrade och satte sig vid sängen. Hon lutade sig ner mot mitt ansikte och när hon nästan var 2 cm från mitt ansikte, så ställde hon sig upp igen. ''Dax att stiga upp.. Vi åkter snart till Cananda.'' sa hon och skrattade. ''Men.. men..'' sa jag och låtsades bli sur. ''Du kan få den sen. Stig upp nu.'' sa hon bestämt och drog med sin resväska och lämnade rummet.
Jag reste mig från sängen och sträckte på mig, drog på mig en slapp tröja som låg på fotöljen i mitt rum. Jag kollade ut, det var en solig dag. ''Nämen hej Ryan'' hörde jag mamma säga nere ifrån. Jag hörde hur Miley släppte väskan, och kom sen, nästan springandes in på mitt rum. ''FUCK MY LIFE. Detta skulle inte hända.'' sa hon och blev helt förtvivlad. ''Jag letar efter Miley.'' hörde jag han säg, ''Hon är där uppe hos Justin.. Du kan säkert smyga in.'' sa mamma och jag hörde sen hur Ryans fotsteg i trappan kom närmre. Han knackade på dörren, ''Justin? Miley?'' frågade han, ''Kom in'' sa jag medans Miley kom mot mig och tog min hand. ''Miley, där är du ju! Du bara stack igår!'' sa Ryan när han kom in i rummet. ''Jag letade överallt efter dig'' sa han och gick närmre henne. ''Du ringde ändå aldrig, så jag tror inte du brydde dig så mycket.. Eller?'' sa hon och han kollade med en förvånad blick. ''Jag hörde vad du gjorde igår..'' sa jag sen. ''Va?'' frågade han, ''Spela in Ryan.. Jag berättade att du kysste mig.'' sa Miley och gick ut ur rummet. ''Justin, det var inget stort.. Och det betydde ingenting! Jag lovar!'' sa Ryan och verkade mena det. ''Jaja.. Men om det händer en gång till, då jävlar Ryan, det ska du veta.'' sa jag och gick förbi honom och tog min väska. ''Eeey Justin.. Vart ska ni?'' sa Ryan, ''Hem till Canada.'' sa jag och gick ner för trappan.
Ryan lämnade huset och vi gick till bilen och lämnade väskorna. ''Men då syns vi i Canada sen då'' sa jag till Scooter som hoppade in i sin bil och körde iväg. ''Då åker vi'' sa Kenny och vi hoppade in i bilen.
På flygplatsen var det knappt nått folk och vi hoppade på planet. ''Påväg hem nudå.'' sa jag för mig själv och Miley tittade på mig. ''Där vi två en gång började, som vänner, blev ovänner. Och nu står vi här, tillsammans.'' sa hon och jag kramade om henne, ''Jag älskar dig, mest.'' viskade jag.
Vi tackade Fredo för vi fick vara hos honom en stund, men åkte sen hem igen.
I bilen var det tyst, väldigt tyst. Jag satt och kikade på Justin ibland, och när han vände huvudet, så vände jag bort det, och han började le.
När vi kom fram till huset, så försökte vi smyga in ltie diskret. Men det gick inte riktigt som vi hade tänkt. ''VAR HAR NI VARIT? VA?'' skrek Pattie och ryckte i oss båda. ''Jag var och hämtade Miley.. Hon behövde lite ensam tid, och sen hämtade jag henne'' sa Justin och tog min hand och vi gick upp på hans rum.
Där uppe så drog jag av min tröja och mina mjukis, och där stog jag sen. I en röd bh och ett par boxer trosor, sexigt. Jag gick och la mig i sängen och myste in mig i täcket. Justin kom ut från badrummet i ett par baseboll shorts och bar överkropp. 6-pack, yummy.
Han kröp ner brevid mig och la armen om mig. ''jag vill att du ska veta hur mycket du betyder för mig, och hur mycket jag älskar dig. Jag vill leva hela mitt liv med dig, jag vill ha dina barn när vi blir äldre. Jag vill leva med dig föralltid. För jag älskar dig, så otroligt mycket. jag är din föralltid.'' viskade han, ''jag älskar dig med, otroligt mycket Justin, jag kan inte beskriva det. jag vill dela hela mitt liv med dig. det går inte en dag utan att jag tänker på våran framtid.'' sen somnade jag.
Jag låg och kollade på Miley medans hon låg där, och drog långa djupa andetag. Hon andades tungt, och såg så fridfull ut. Jag flyttade en hår slinga från hennes ansikte och la den bakom hennes öra. ''Ska du inte sova?'' viskade hon sakta medans hon smekte min hand som låg kvar på hennes kind. Hon krop närmre och la sitt huvud på mitt bröst. ''Jo, nu ska jag. Godnatt min älskade tjej'' sa jag och blundade.
''VAKNA JUSTIN! VI SKA ÅKA SNART!'' skrek mamma nere ifrån. ''Mm.'' mumlade jag och kisade med ögonen och kunde knappt hålla dom öppna. Miley var redan uppe och hade klätt på sig. Hon höll på att packa sin väska. ''Godmorgon sömntuta, som små snarkar..'' sa Miley och fnittrade och satte sig vid sängen. Hon lutade sig ner mot mitt ansikte och när hon nästan var 2 cm från mitt ansikte, så ställde hon sig upp igen. ''Dax att stiga upp.. Vi åkter snart till Cananda.'' sa hon och skrattade. ''Men.. men..'' sa jag och låtsades bli sur. ''Du kan få den sen. Stig upp nu.'' sa hon bestämt och drog med sin resväska och lämnade rummet.
Jag reste mig från sängen och sträckte på mig, drog på mig en slapp tröja som låg på fotöljen i mitt rum. Jag kollade ut, det var en solig dag. ''Nämen hej Ryan'' hörde jag mamma säga nere ifrån. Jag hörde hur Miley släppte väskan, och kom sen, nästan springandes in på mitt rum. ''FUCK MY LIFE. Detta skulle inte hända.'' sa hon och blev helt förtvivlad. ''Jag letar efter Miley.'' hörde jag han säg, ''Hon är där uppe hos Justin.. Du kan säkert smyga in.'' sa mamma och jag hörde sen hur Ryans fotsteg i trappan kom närmre. Han knackade på dörren, ''Justin? Miley?'' frågade han, ''Kom in'' sa jag medans Miley kom mot mig och tog min hand. ''Miley, där är du ju! Du bara stack igår!'' sa Ryan när han kom in i rummet. ''Jag letade överallt efter dig'' sa han och gick närmre henne. ''Du ringde ändå aldrig, så jag tror inte du brydde dig så mycket.. Eller?'' sa hon och han kollade med en förvånad blick. ''Jag hörde vad du gjorde igår..'' sa jag sen. ''Va?'' frågade han, ''Spela in Ryan.. Jag berättade att du kysste mig.'' sa Miley och gick ut ur rummet. ''Justin, det var inget stort.. Och det betydde ingenting! Jag lovar!'' sa Ryan och verkade mena det. ''Jaja.. Men om det händer en gång till, då jävlar Ryan, det ska du veta.'' sa jag och gick förbi honom och tog min väska. ''Eeey Justin.. Vart ska ni?'' sa Ryan, ''Hem till Canada.'' sa jag och gick ner för trappan.
Ryan lämnade huset och vi gick till bilen och lämnade väskorna. ''Men då syns vi i Canada sen då'' sa jag till Scooter som hoppade in i sin bil och körde iväg. ''Då åker vi'' sa Kenny och vi hoppade in i bilen.
På flygplatsen var det knappt nått folk och vi hoppade på planet. ''Påväg hem nudå.'' sa jag för mig själv och Miley tittade på mig. ''Där vi två en gång började, som vänner, blev ovänner. Och nu står vi här, tillsammans.'' sa hon och jag kramade om henne, ''Jag älskar dig, mest.'' viskade jag.
I'M BACK!
Hej alla fina!
Jag har inte uppdaterat, på 2 veckor. Dåligt, i know, i know.
Meeeeeeeeeeeeeeen... Jag ska skriva ett nytt kapitel imorgon.. håller på att plugga just nu.. men aa.
Men det kommer ett nytt kapitel, imorgon kväll ! :).
Puss&kram
Jag har inte uppdaterat, på 2 veckor. Dåligt, i know, i know.
Meeeeeeeeeeeeeeen... Jag ska skriva ett nytt kapitel imorgon.. håller på att plugga just nu.. men aa.
Men det kommer ett nytt kapitel, imorgon kväll ! :).
Puss&kram
Is this real love? - Chapter 18 -
Jag blev nästan lite förskräckt. Men han kysste mig, och om jag ska vara ärlig, så var det en underbar känsla. Jag kysste honom tillbaka och reste mig sedan försiktigt. När jag hade ställt mig upp, så granskade han min kropp. ''Vad är det?'' sa jag sen och han tittade upp på mitt ansikte, ''Du är fin'' sa Ryan och kysste mig på halsen. ''Du Ryan.. Jag är lite trött, jag går och lägger mig'' sa jag som en ursäkt. ''Okej, jag kommer senare'' sa han och kollade dystert ner i bordet. Jag gav honom en snabb puss på munnen och gick sen in i sovrummet. Usch, jag fick rysningar av att kyssa honom. Inte för att jag inte tycker om honom, för jag tycker om honom, men inte på det sättet.
Jag kröp ner under täcket och försökte somna, men det gick inte. Efter en och en halv timme så kom Ryan och la sig. ''Är du fortfarande vaken?'' frågade han och såg häpen ut. ''Ser väl ut som det ja.'' sa jag och skrattade. Han la sig ner brevid mig och la armen om mig. ''Godnatt'' sa han. Efter en stund hörde jag djupa andningar, och då hade jag min chans att sticka. Även fast det kändes elakt, men jag kunde bara inte stanna kvar här. Jag har varit här, i en halv dag, och sticker redan, omg.
Jag reste mig sakta från sängen och ställde mig upp, och kollade på Ryan, jag kan ju inte bara sticka, jag får skriva en lapp eller nått.
Jag bestämde mig för att skriva en lapp, och detta skrev jag ''Ryan, jag kunde inte stanna.. Jag är ledsen. Men det kändes fel att du kysste mig.. Förlåt. Men vi är fortfarande vänner va? xx miley'', hoppas han tar detta bra nu.
Jag tog min väska, och stack ut från lägenheten och ringde till Alfredo. Han var den enda jag kune sova hos över natten. ''Alfredo?'' sa han sömnigt, ''Det är Miley, kan du hämta mig? Du vet var Ryan bor va?'' sa jag och försökte låta ledsen, ''Är du ledsen? Jag kommer så snabbt som det går!'' sa han och la på. Efter ungefär 15 minuter så stog han utanför.
''Hej'' sa jag när jag öppnade bildörren. ''Varför åker du ifrån honom?'' frågade Alfredo samtidigt som han körde ut från utfarten, ''Han kysste mig,'' sa jag och kollade ut från fönstret, ''Han gjorde vadå?!'' frågade han samtidigt som han tvär bromsade, ''Kysste mig'' sa jag kort, ''Snälla, säg inget till Justin.'' fortsatte jag sen, ''Jag lovar! Men, vart ska du sova nudå?'' frågade Alfredo och gäspade, ''Jag vet inte. Kan jag inte få sova hos dig, bara över natten? Så får jag försöka lösa deta med Justin imorgon'' sa jag och kände hur tårarna brände bakom ögonlocken på mig, eftersom det alltid är jag som måste säg förlåt. ''Ja visst'' sa han och körde hem till sitt hus.
Jag var så orolig, tänk så hade nått hänt Miley, för Alfredo hade sagt att han skulle hämta henne från Ryans lägenhet. Och just nu var jag hemma hos Alfredo så jag och hon skulle kunna prata.
Jag gick runt och grunnade på vad jag skulle säg, när jag hörde hur bilen parkerade utanför. Jag hörde stegen upp för trappan, och hur nyckelen vreds om i nyckelhålet. Handtaget bökdes ner, och dörren öppnade sig, och in kom Alfredo och Miley. ''Justin?'' frågade Miley, samtidigt som hon gick mot mig med raska steg, 'Snälla slå mig inte' tänkte jag, men istället kastade hon sig runt halsen på mig. ''Förlåt, förlåt, förlåt, förlåt!!! Jag älskar dig över hela mitt hjärta, och jag visste inte vad jag höll på med. Jag trodde kanske det skulle bli enklare om vi skulle tagit en paus, men det var rena mardrömmen att vara hos Ryan. FÖRLÅT MIG!'' sa hon medans hon började gråta. Jag kramade henne hårt och länge, ''Det är lugnt. Jag älskar dig med, mest i hela världen! Men varför var det en mardröm hos Ryan?'' frågade jag, ''Ååh, jag är jätte hungrig'' sa hon och gick mot köket, men jag tog tag i hennes arm, ''Miley?'' sa jag, men hon tittade bara ner i golvet.
Jag kröp ner under täcket och försökte somna, men det gick inte. Efter en och en halv timme så kom Ryan och la sig. ''Är du fortfarande vaken?'' frågade han och såg häpen ut. ''Ser väl ut som det ja.'' sa jag och skrattade. Han la sig ner brevid mig och la armen om mig. ''Godnatt'' sa han. Efter en stund hörde jag djupa andningar, och då hade jag min chans att sticka. Även fast det kändes elakt, men jag kunde bara inte stanna kvar här. Jag har varit här, i en halv dag, och sticker redan, omg.
Jag reste mig sakta från sängen och ställde mig upp, och kollade på Ryan, jag kan ju inte bara sticka, jag får skriva en lapp eller nått.
Jag bestämde mig för att skriva en lapp, och detta skrev jag ''Ryan, jag kunde inte stanna.. Jag är ledsen. Men det kändes fel att du kysste mig.. Förlåt. Men vi är fortfarande vänner va? xx miley'', hoppas han tar detta bra nu.
Jag tog min väska, och stack ut från lägenheten och ringde till Alfredo. Han var den enda jag kune sova hos över natten. ''Alfredo?'' sa han sömnigt, ''Det är Miley, kan du hämta mig? Du vet var Ryan bor va?'' sa jag och försökte låta ledsen, ''Är du ledsen? Jag kommer så snabbt som det går!'' sa han och la på. Efter ungefär 15 minuter så stog han utanför.
''Hej'' sa jag när jag öppnade bildörren. ''Varför åker du ifrån honom?'' frågade Alfredo samtidigt som han körde ut från utfarten, ''Han kysste mig,'' sa jag och kollade ut från fönstret, ''Han gjorde vadå?!'' frågade han samtidigt som han tvär bromsade, ''Kysste mig'' sa jag kort, ''Snälla, säg inget till Justin.'' fortsatte jag sen, ''Jag lovar! Men, vart ska du sova nudå?'' frågade Alfredo och gäspade, ''Jag vet inte. Kan jag inte få sova hos dig, bara över natten? Så får jag försöka lösa deta med Justin imorgon'' sa jag och kände hur tårarna brände bakom ögonlocken på mig, eftersom det alltid är jag som måste säg förlåt. ''Ja visst'' sa han och körde hem till sitt hus.
Jag var så orolig, tänk så hade nått hänt Miley, för Alfredo hade sagt att han skulle hämta henne från Ryans lägenhet. Och just nu var jag hemma hos Alfredo så jag och hon skulle kunna prata.
Jag gick runt och grunnade på vad jag skulle säg, när jag hörde hur bilen parkerade utanför. Jag hörde stegen upp för trappan, och hur nyckelen vreds om i nyckelhålet. Handtaget bökdes ner, och dörren öppnade sig, och in kom Alfredo och Miley. ''Justin?'' frågade Miley, samtidigt som hon gick mot mig med raska steg, 'Snälla slå mig inte' tänkte jag, men istället kastade hon sig runt halsen på mig. ''Förlåt, förlåt, förlåt, förlåt!!! Jag älskar dig över hela mitt hjärta, och jag visste inte vad jag höll på med. Jag trodde kanske det skulle bli enklare om vi skulle tagit en paus, men det var rena mardrömmen att vara hos Ryan. FÖRLÅT MIG!'' sa hon medans hon började gråta. Jag kramade henne hårt och länge, ''Det är lugnt. Jag älskar dig med, mest i hela världen! Men varför var det en mardröm hos Ryan?'' frågade jag, ''Ååh, jag är jätte hungrig'' sa hon och gick mot köket, men jag tog tag i hennes arm, ''Miley?'' sa jag, men hon tittade bara ner i golvet.
Is this real love? - Chapter 17 -
1 månad senare
''Men ååh, lägg ner Justin.'' röt Miley medans hon gick iväg från mig på stranden, ''Vem är det som ska lägga ner här va?'' röt jag tillbaka och sprang ifatt henne. ''Men gå till dina andra tjejer då, om dem betyder så jävla mycket. Jag kan hitta en egen lägenhet här. Eller så flyger jag helt enkelt bara hem till Ohio igen. I don't wanna be just the next girl.''
''Vem sa att jag har andra tjejer? Den enda jag älskar är du'' sa jag och skulle precis lägga armarna om henne, när hon backade. ''Rör mig inte. Du är en lögnare Justin. Jag vill inte ha med dig att göra mer.'' sa hon och sprang iväg.
Jag blev så otroligt arg på honom.
Jag stack hem till Justins hus, och sprang upp på rummet, drog fram min resväska och började slänga ner alla kläder, ''Ska du någonstans?'' jag vände mig om, och där stog Alfredo. ''Jag ska hem. Till Canada.'' sa jag snabbt och kort, ''Justin kommer bli förkrossad, han älskar dig. Varje kväll när vi sitter i soffan och kollar på tv, så berättar han alltid hur mycket han älskar dig'' sa Alfredo och kramade om mig. ''Han får fan visa den med då. Jag ringer Ryan och frågar om jag får bo hos honom, så får vi se sen om jag kommer tillbaka, när Justin har växt upp.'' sa jag och kollade ner i golvet och tog upp min telefon.
''Ryan?'' svarade han kort, ''Hej Ryan, det är Miley.'' sa jag, ''Hej du, hur är det?'' frågade han och jag kunde nästan se leéndet på hans läppar. ''Tänkte fråga om jag kan få bo hos dig.. Justin och jag kommer inte överrens. Så jag ska flyga tillbaka till Canada ikväll.. Tar första bästa planet.'' sa jag, ''Du får gärna bo hos mig... Men du behöver inte åka till Canada för det. Jag har flyttat till en lägenhet i L.A. Jag kan komma och hämta dig nu om du vill? För du är väl hemma hos Justin gissar jag?'' frågade han, ''Ja.. Jag ska bara packa ihop dem sista sakerna, jag kan messa dig sen!'' sa jag och la på snabbt, eftersom det hördes som Justin kom.
Jag slängde ner dem sista grejerna i väskan och sprang ner för trappan. Så klart, så stog hela crewet i vardagsrummet, och kollade väldigt skumt på mig, jag tog upp mobilen och messade Ryan. ''Ska du någonstans?'' frågade Justin och såg ledsen ut och tog min hand, ''Tänk för, ja, det ska jag. Jag menade det jag sa till dig.'' sa jag och ryckte handen från hans grepp. Jag sprang ut och såg nu att Ryan stog där ute. Jag slängde in väskan i baksätet och hoppade in i framsätet sen, och sen körde vi iväg.
''Tack för jag får bo hos dig.. Iallafall ett tag! Det betyder jätte mycket!'' sa jag och kollade på Ryan, han var rättså söt faktist. ''Det är lugnt du!'' sa han och drog en snabb blick på mig, men vände den snabbt mot vägen igen.
När vi kom fram till Ryans lägenhet så kollade jag upp, ''Bor du längst upp?'' frågade jag, och suckade samtidigt som jag hoppades på det. ''Yes'' sa han och log och gav mig min väska.
Vi gick in i byggnaden och gick in i hissen. När vi kom upp, så gick vi rakt fram till en dörr, och Ryan låste upp. Jag tappade verkligen hakan, för det var nog den finaste lägenheten jag sett någon gång, i hela mitt liv. ''Woow, det här är för bra för att vara sant. Ååååh, jag älskar takvåningar'' sa jag och log och gick runt i hela lägenheten.
På kvällen så satt vi i soffan och kollade på The Hangover part II. ''Har du någon filt jag kan låna?'' frågade jag sen, ''Det ligger en inne i sovrummet'' sa han och pekade mot dörren till sovrummet. Jag gick in där, och då slog en tanke mig, ''Ryan, vart ska jag sova?'', ''Antingen får du sova i soffan, eller så får du sova med mig'' sa han och skrattade, ''Jag kan sova med dig, bara jag får ett eget täcke'' svarade jag och kastade filten på honom. Han vände sig bak och så kastade jag en kudde på honom med, ''Du din'' sa han och sprang efter mig med kudden. Han kastade den på mig och samtidigt snubblade jag, och Ryan snubblade på mig, så han låg över mig och var ungefär 3 cm från mitt ansikte. Han tittade mig djupt in i ögonen...
''Men ååh, lägg ner Justin.'' röt Miley medans hon gick iväg från mig på stranden, ''Vem är det som ska lägga ner här va?'' röt jag tillbaka och sprang ifatt henne. ''Men gå till dina andra tjejer då, om dem betyder så jävla mycket. Jag kan hitta en egen lägenhet här. Eller så flyger jag helt enkelt bara hem till Ohio igen. I don't wanna be just the next girl.''
''Vem sa att jag har andra tjejer? Den enda jag älskar är du'' sa jag och skulle precis lägga armarna om henne, när hon backade. ''Rör mig inte. Du är en lögnare Justin. Jag vill inte ha med dig att göra mer.'' sa hon och sprang iväg.
Jag blev så otroligt arg på honom.
Jag stack hem till Justins hus, och sprang upp på rummet, drog fram min resväska och började slänga ner alla kläder, ''Ska du någonstans?'' jag vände mig om, och där stog Alfredo. ''Jag ska hem. Till Canada.'' sa jag snabbt och kort, ''Justin kommer bli förkrossad, han älskar dig. Varje kväll när vi sitter i soffan och kollar på tv, så berättar han alltid hur mycket han älskar dig'' sa Alfredo och kramade om mig. ''Han får fan visa den med då. Jag ringer Ryan och frågar om jag får bo hos honom, så får vi se sen om jag kommer tillbaka, när Justin har växt upp.'' sa jag och kollade ner i golvet och tog upp min telefon.
''Ryan?'' svarade han kort, ''Hej Ryan, det är Miley.'' sa jag, ''Hej du, hur är det?'' frågade han och jag kunde nästan se leéndet på hans läppar. ''Tänkte fråga om jag kan få bo hos dig.. Justin och jag kommer inte överrens. Så jag ska flyga tillbaka till Canada ikväll.. Tar första bästa planet.'' sa jag, ''Du får gärna bo hos mig... Men du behöver inte åka till Canada för det. Jag har flyttat till en lägenhet i L.A. Jag kan komma och hämta dig nu om du vill? För du är väl hemma hos Justin gissar jag?'' frågade han, ''Ja.. Jag ska bara packa ihop dem sista sakerna, jag kan messa dig sen!'' sa jag och la på snabbt, eftersom det hördes som Justin kom.
Jag slängde ner dem sista grejerna i väskan och sprang ner för trappan. Så klart, så stog hela crewet i vardagsrummet, och kollade väldigt skumt på mig, jag tog upp mobilen och messade Ryan. ''Ska du någonstans?'' frågade Justin och såg ledsen ut och tog min hand, ''Tänk för, ja, det ska jag. Jag menade det jag sa till dig.'' sa jag och ryckte handen från hans grepp. Jag sprang ut och såg nu att Ryan stog där ute. Jag slängde in väskan i baksätet och hoppade in i framsätet sen, och sen körde vi iväg.
''Tack för jag får bo hos dig.. Iallafall ett tag! Det betyder jätte mycket!'' sa jag och kollade på Ryan, han var rättså söt faktist. ''Det är lugnt du!'' sa han och drog en snabb blick på mig, men vände den snabbt mot vägen igen.
När vi kom fram till Ryans lägenhet så kollade jag upp, ''Bor du längst upp?'' frågade jag, och suckade samtidigt som jag hoppades på det. ''Yes'' sa han och log och gav mig min väska.
Vi gick in i byggnaden och gick in i hissen. När vi kom upp, så gick vi rakt fram till en dörr, och Ryan låste upp. Jag tappade verkligen hakan, för det var nog den finaste lägenheten jag sett någon gång, i hela mitt liv. ''Woow, det här är för bra för att vara sant. Ååååh, jag älskar takvåningar'' sa jag och log och gick runt i hela lägenheten.
På kvällen så satt vi i soffan och kollade på The Hangover part II. ''Har du någon filt jag kan låna?'' frågade jag sen, ''Det ligger en inne i sovrummet'' sa han och pekade mot dörren till sovrummet. Jag gick in där, och då slog en tanke mig, ''Ryan, vart ska jag sova?'', ''Antingen får du sova i soffan, eller så får du sova med mig'' sa han och skrattade, ''Jag kan sova med dig, bara jag får ett eget täcke'' svarade jag och kastade filten på honom. Han vände sig bak och så kastade jag en kudde på honom med, ''Du din'' sa han och sprang efter mig med kudden. Han kastade den på mig och samtidigt snubblade jag, och Ryan snubblade på mig, så han låg över mig och var ungefär 3 cm från mitt ansikte. Han tittade mig djupt in i ögonen...
