....
Alltså, detta svider att säg.. men jag funderar på att sluta blogga. alltså, sluta skriva novellen.
det är så irriterande att från ena dagen ha massor med läsare och kommentarer, till nästa dag inte ha nått alls.
nu har varit bra läsare, och har alltid skrivit fina kommentarer.
jag ber om ursäkt att jag har uppdaterat dåligt. men ni vet inte hur det känns att ha lagt upp ett kapitel, som man har jobbat med i en halv timme till kanske en, en och en halvtimme. jag lägger ner mycket av min tid när jag skriver kapitel, för jag vill att dom ska bli bra. men tydligen blir dem inte det.
jag ska inte lägga ner bloggen, inte än iallafall, och jag kommer fundera ett litet tag på om jag ska sluta blogga. Men om jag ska fortsätta, så vill jag ha läsare, som kommenterar och så.
Erat val.
det är så irriterande att från ena dagen ha massor med läsare och kommentarer, till nästa dag inte ha nått alls.
nu har varit bra läsare, och har alltid skrivit fina kommentarer.
jag ber om ursäkt att jag har uppdaterat dåligt. men ni vet inte hur det känns att ha lagt upp ett kapitel, som man har jobbat med i en halv timme till kanske en, en och en halvtimme. jag lägger ner mycket av min tid när jag skriver kapitel, för jag vill att dom ska bli bra. men tydligen blir dem inte det.
jag ska inte lägga ner bloggen, inte än iallafall, och jag kommer fundera ett litet tag på om jag ska sluta blogga. Men om jag ska fortsätta, så vill jag ha läsare, som kommenterar och så.
Erat val.
Is this real love? - Chapter 16 -
''Tror du hon sover?'' hörde jag någon viska, ''Jag är nästan 100% säker'' hörde jag Justin säg, ''Gör det nudå?'' sa den väldigt bekanta rösten. Jag kikade med ena ögat, och såg Justin och Selena, kyssas. Han sa ju att det inte var så. Jag kände hur tårarna började rinna, och jag började skrika.
-
''Älskling? Älskling?'' hörde jag Justin säga svagt medans han skakade försiktigt på mig. Jag vaknade med ett hastigt andetag. ''Jag drömde en hemsk dröm.'' sa jag när jag kröp upp i hans famn, ''Vadå?'' sa han medans han smekte min panna. Han la en hårslinga bakom mitt öra. ''Att du och Selena kysste varann. Även fast båda ni två är mina bästavänner. Det bara, var hemskt'' sa jag och drog täcket över mig. Jag kände hur Justin stelnade till lite, ''Det är inte så. Jag älskar dig, och bara dig!'' sa han och smekte mig på ryggen. ''Jag älskar dig med!'' sa jag och lutade mig mot hans bara bröst. Jag hörde hans hjärta slå.
''Borde du inte ringa dina föräldrar? Dem är kanske oroliga?'' frågade jag när vi satt och åt frukost, ''Nej.. Rätt åt dem. Du vet inte ens varför jag åkte hit?'' sa hon och kollade på mig med en ledsam blick, ''Det var inte bara för att träffa mig, va?'' frågade jag medans jag sträckte mig efter hennes hand över bordet, ''Nej. Det var det inte.'' sa hon och kollade ner i sin skål med cornflakes, ''Vill du berätta?'' frågade jag och smekte hennes hand med tummen, ''Det var så, att när jag kom hem, så var jag så sur, och elak. Jag mådde inte alls bra i Ohio. Jag menar, först bodde vi i Stratford, sen flyttade vi till L.A, och nu flyttade dem till Ohio. För att jag inte skulle bli skadad? Pff, in my ass. Dem berättade att det var för att dem inte ville att jag skulle vara i närheten av dig. Att det var du som hade gjort allt sämre. Men screw dem, för så vart det inte alls.. Jag blev jätte arg och började skrika åt dem, när dem sa att Mike var en bra kille. Men dem vet ingenting.'' sa hon tillslut.
Vi gick och satte oss i soffan och kollade på tv, 'Ett päron till farsa firar jul' var på. Jag höll Miley tätt intill mig hela tiden. ''jag älskar dig'' sa jag och kysste henne i nacken. Hon vände sig om och kollade mig djupt in i ögonen, ''Jag älskar dig med! Mest av allt'' sa hon och gav mig en stor och blöt kyss mitt på munnen. När hon skulle ta bort huvuet, så höll jag kvar det, och vi kysstes läääääääänge. ''Hejsan turturduvor'' kom Alfredo och sa. Miley slängde sig i armarna på honom, ''Jag har saknat dig!'' sa hon och kramade honom hårt och länge.
Dem var som syskon, Miley och Alfredo. Bättre vänner än vad jag visste, och ibland gjorde det mig avundsjuk. Men jag fick ju stå ut med det.
Is this real love? - Chapter 15 -
''How could I be, so silly, so silly, so silly, so silly'' sjöng jag medans jag höll på att packa ihop mina saker. Vi hade spelat in videon helt klart nu, och det var dax för mig att åka hem. ''Vill du ha hjälp?'' frågade Justin och ställde sig i dörr hålet. ''Nja, jag är snart klar'' sa jag och log snabbt mot honom men kollade sen ner på väskan igen. Jag kände hur det brände bakom ögonlocken och att tårarna var påväg ut. Men nej, jag skulle inte gråta. Jag skulle inte visa honom hur sårbar jag var. ''Hur är det?'' frågade han, ''Det är bra'' svarade jag kort, rösten höll på att svika mig.
Jag gick in på toan och plockade ihop mina grejer i en necessär, och då kände jag att tårarna började rinna. Jag torkade bort en efter en, men dom bara fortsatte komma. Jag satte mig ner på golvet och tog händerna framför ansiktet. ''Är du säker på att allt är bra?'' sa Justin och satte sig brevid mig. Han la armen om mig och kramade mig hårt och länge. ''Justin, jag vill inte åka'' snyftade jag, ''Du behöver inte, inte om du inte vill'' sa han. ''Men mamma och pappa kommer aldrig gå med på det'' sa jag och kollade ner i golvet. ''Ska vi inte bara försöka hålla kontakten?'' frågade han sen. ''Jo, det är väl en bra idé.
Vi var på flyplatsen nu, och jag var påväg att lämna den jag älskar. ''Justin, jag klarar inte detta. Ohio är alldeles för långt bort. Jag vill inte. Jag vet att mamma och pappa har sålt huset här i L.A, men jag tänker inte flytta till Ohio. Jag vill bo kvar med dig'' sa jag och stannade. Jag tänkte inte gå ett enda steg närmre den där gaten.
''Du måste'' sa Justin och såg ledsen ut. Han försökte dra mig i handen för att jag skulle följa med, men jag gick inte med på det. ''Jag ringer mamma och säger att jag stannar'' sa jag och tog upp telefonen, men rätt som det var, så lyfte någon upp mig. ''KENNY, SLÄPP NER MIG'' skrek jag hysteriskt. ''Du måste åka'' sa Justin och bad Kenny ställa ner mig igen. ''Du vill inte ha mig här, eller hur? Du vill aldrig se mig igen. Fint. Ha ett bra liv då, Bieber.'' sa jag och tog min väska och sprang fram till damen så hon fick klicka av biljetten. Jag vände mig om och kollade på Justins håll, han stog där, med sorgsna ögon och kollade på mig. Han mimade på läpparna, 'I love you'. Jag kollade bort från honom och tårkade bort en tår. Sen steg jag på planet.
Jag följde henne med blicken till jag inte kunde se henne mer. Jag kände hur det brände bakom ögonlocken, och hur det rann en tår ner för kinden. Tjejen jag älskar åkte iväg. Och vi är mer eller mindre ovänner. Hon tror inte att jag vill se henne igen. Fuck this.
Jag kollade ut genom fönstret och såg hur planet lyfte. Jag tog upp mig mobil, och då fick jag ett sms av henne. ''När du kommer hem, kollade under din kudde. Det ligger en grej till dig där. Justin, jag älskar dig. xx Miley''. Jag stoppade undan mobilen, ''Vi sticker hem nu.'' sa jag kort och började gå ut från flygplatsen.
Nere vid bilen, så stog redan security, och mamma satt i bilen så jag kunde bara hoppade in. Jag satte mig bak hos henne. ''Hur gick det?'' frågade hon, ''Dåligt, hon tror att jag aldrig vill se henne igen. Men mamma, jag älskar henne'' sa jag och tårarna började rinna.
Bilresan hem kändes som den tog en timme. Men när vi väl var framme, rusade jag upp till mitt rum och fram till kudden. Där låg ett paket och ett brev, det stog såhär i brevet:
Jag började gråta när jag läste brevet. Det var så fint, och det kändes som hon menade det. Jag tog fram paketet och kände att det var något hårt däri. Jag öppnade det, och såg att det var ett in ramat foto på mig och henne.
Jag log när jag såg fotot.
Jag böjde mig ner och kollade under sängen, och där låg en påse, precis som det stog i brevet. Jag tog upp den och öppnade den. Där i låg det en nalle som det stog 'I love you' på magen, sen låg där ett foto till, ett pack med 50 plektrum, ett presentkort från Urban outfitters, ett presentkort på SUPRA, och ett paket med 7 kepsar. Jag visste inte vad jag skulle göra. Hade hon köpt såhär mycket grejer till mig, för att visa att hon älskade mig? Jag skickade snabbt iväg ett sms, ''Varför gav du mig så mycket? Det var jätte fint, men var det inte lite väl för mycket? xoxo Justin''. ''Därför du förkänar det, du jobbar alltid så hårt. Du jag tyckte du skulle ha det! iloveu. xoxo Miley''
2 månader senare.
Jag och Miley hade inte setts på två månader. Jag tog upp mobilen för att ringa henne och såg att hon ringde mig istället. ''Hej det är Juuuuuuuuuuuuustin'' sa jag glatt, ''Oj, då måste jag ringt fel.'' sa Miley med en tillgjord röst. ''Vem söker du frun?'' spelade jag med, ''Justin Drew Bieber. Mitt namn är Miley'' sa hon och skrattade. ''Gud vad jag har saknat ditt skratt'' sa jag ocg log för mig själv, ''Har du inte saknat mig?'' frågade hon och lät häpen, ''KLART JAG HAR'' nästan skrek jag, ''Vänd dig om då'' sa hon och klickade mig. Jag vände mig om, och där stog hon, vacker som hon var. Jag rusade mot henne och kramade om henne. Lyfte upp henne i famnen och snurrade runt. ''Fan vad jag har saknat dina kramar Justin!'' sa hon och snyftade, ''Och jag har saknat dina!'' sa jag och skrattade och kysste henne. Hon slet sig loss och kollade häpet på mig, ''Gjorde jag fel?'' frågade jag försiktigt, ''Nej, men Selena?'' frågade hon, ''Jag och hon har ingenting tillsammans längre'' sa jag och log. Jag tog hennes hand och kramade om henne igen.
Det kändes rättså konstigt att träffa henne igen, även fast jag är lättad. ''Vad ska vi göra tycker du?'' frågade jag och log mot henne, ''Jag har åkt flygplan i 7 timmar, så jag vill gärna sova eller titta på tv eller något'' sa hon och fnissade. Vi gick upp på mitt rum, efter att Miley hade kramat mamma och alla andra. Hon slängde sig i sängen men satte sig snabbt upp igen. ''Du.. Jag kommer strax'' sa hon och snabbade sig ut från rummet.
Hon kom upp efter en halvtimme igen, med 5 feta väskor. ''Ska du bo här?'' frågade jag och skrattade, ''Alltså.. aa'' sa hon och släppte väskorna på golvet. ''Jag pratade med din mamma innan jag kom hit, och hon sa att det var okej.'' sa hon, ''Vad sa dina föräldrar?'' frågade jag häpet, ''Dom vet.. typ ingenting'' sa hon tyst och skrattade. Jag gav henne en blick, som om hon var galen.
Hon la sig under täcket och jag la mig brevid och kollade på tv. Efter en stund hörde jag djupa och tunga andningar. Jag slog en liten blick på henne, och såg att hon sov. Så söt.
Jag gick in på toan och plockade ihop mina grejer i en necessär, och då kände jag att tårarna började rinna. Jag torkade bort en efter en, men dom bara fortsatte komma. Jag satte mig ner på golvet och tog händerna framför ansiktet. ''Är du säker på att allt är bra?'' sa Justin och satte sig brevid mig. Han la armen om mig och kramade mig hårt och länge. ''Justin, jag vill inte åka'' snyftade jag, ''Du behöver inte, inte om du inte vill'' sa han. ''Men mamma och pappa kommer aldrig gå med på det'' sa jag och kollade ner i golvet. ''Ska vi inte bara försöka hålla kontakten?'' frågade han sen. ''Jo, det är väl en bra idé.
-
Vi var på flyplatsen nu, och jag var påväg att lämna den jag älskar. ''Justin, jag klarar inte detta. Ohio är alldeles för långt bort. Jag vill inte. Jag vet att mamma och pappa har sålt huset här i L.A, men jag tänker inte flytta till Ohio. Jag vill bo kvar med dig'' sa jag och stannade. Jag tänkte inte gå ett enda steg närmre den där gaten.
''Du måste'' sa Justin och såg ledsen ut. Han försökte dra mig i handen för att jag skulle följa med, men jag gick inte med på det. ''Jag ringer mamma och säger att jag stannar'' sa jag och tog upp telefonen, men rätt som det var, så lyfte någon upp mig. ''KENNY, SLÄPP NER MIG'' skrek jag hysteriskt. ''Du måste åka'' sa Justin och bad Kenny ställa ner mig igen. ''Du vill inte ha mig här, eller hur? Du vill aldrig se mig igen. Fint. Ha ett bra liv då, Bieber.'' sa jag och tog min väska och sprang fram till damen så hon fick klicka av biljetten. Jag vände mig om och kollade på Justins håll, han stog där, med sorgsna ögon och kollade på mig. Han mimade på läpparna, 'I love you'. Jag kollade bort från honom och tårkade bort en tår. Sen steg jag på planet.
Jag följde henne med blicken till jag inte kunde se henne mer. Jag kände hur det brände bakom ögonlocken, och hur det rann en tår ner för kinden. Tjejen jag älskar åkte iväg. Och vi är mer eller mindre ovänner. Hon tror inte att jag vill se henne igen. Fuck this.
Jag kollade ut genom fönstret och såg hur planet lyfte. Jag tog upp mig mobil, och då fick jag ett sms av henne. ''När du kommer hem, kollade under din kudde. Det ligger en grej till dig där. Justin, jag älskar dig. xx Miley''. Jag stoppade undan mobilen, ''Vi sticker hem nu.'' sa jag kort och började gå ut från flygplatsen.
Nere vid bilen, så stog redan security, och mamma satt i bilen så jag kunde bara hoppade in. Jag satte mig bak hos henne. ''Hur gick det?'' frågade hon, ''Dåligt, hon tror att jag aldrig vill se henne igen. Men mamma, jag älskar henne'' sa jag och tårarna började rinna.
Bilresan hem kändes som den tog en timme. Men när vi väl var framme, rusade jag upp till mitt rum och fram till kudden. Där låg ett paket och ett brev, det stog såhär i brevet:
Käraste och finaste Justin.
Du ska veta att du betyder allt för mig, och jag hade aldrig klarat mig utan dig. Du är verkligen världens bästavän, och jag älskar dig, till döden skiljer oss åt.
Jag vet att jag har gjort många dumma saker medans jag har varit hos dig, och jag är ledsen för det. Men ändå, så har du alltid varit där för mig, och inte blivit arg på mig. Inte så länge iallafall.. Max en timme ;).
Men det är inte det som räknas, det som räknas är att du alltid finns där för mig. Och även fast allt det där hände i högstadiet, så älskar jag dig ändå. Jag älskade dig sen dagen vi träffades.
Jag är så glad att jag fick träffa dig igen. Och att vi kunde bygga upp våray förhållande på nytt.
Även fast vi bråkade osv, så vill jag att du ska veta att du betyder allt för mig, och du är en ängel.
Jag älskar dig Justin.
Du är mitt allt. Det som får mig att leva dagen, du är luften jag andas, du är mitt liv.
Jag är kär i dig Justin Drew Bieber.
xoxo Miley.
P.s, det ligger även en påse under din säng ;).
Du ska veta att du betyder allt för mig, och jag hade aldrig klarat mig utan dig. Du är verkligen världens bästavän, och jag älskar dig, till döden skiljer oss åt.
Jag vet att jag har gjort många dumma saker medans jag har varit hos dig, och jag är ledsen för det. Men ändå, så har du alltid varit där för mig, och inte blivit arg på mig. Inte så länge iallafall.. Max en timme ;).
Men det är inte det som räknas, det som räknas är att du alltid finns där för mig. Och även fast allt det där hände i högstadiet, så älskar jag dig ändå. Jag älskade dig sen dagen vi träffades.
Jag är så glad att jag fick träffa dig igen. Och att vi kunde bygga upp våray förhållande på nytt.
Även fast vi bråkade osv, så vill jag att du ska veta att du betyder allt för mig, och du är en ängel.
Jag älskar dig Justin.
Du är mitt allt. Det som får mig att leva dagen, du är luften jag andas, du är mitt liv.
Jag är kär i dig Justin Drew Bieber.
xoxo Miley.
P.s, det ligger även en påse under din säng ;).
Jag började gråta när jag läste brevet. Det var så fint, och det kändes som hon menade det. Jag tog fram paketet och kände att det var något hårt däri. Jag öppnade det, och såg att det var ett in ramat foto på mig och henne.
Jag log när jag såg fotot.
Jag böjde mig ner och kollade under sängen, och där låg en påse, precis som det stog i brevet. Jag tog upp den och öppnade den. Där i låg det en nalle som det stog 'I love you' på magen, sen låg där ett foto till, ett pack med 50 plektrum, ett presentkort från Urban outfitters, ett presentkort på SUPRA, och ett paket med 7 kepsar. Jag visste inte vad jag skulle göra. Hade hon köpt såhär mycket grejer till mig, för att visa att hon älskade mig? Jag skickade snabbt iväg ett sms, ''Varför gav du mig så mycket? Det var jätte fint, men var det inte lite väl för mycket? xoxo Justin''. ''Därför du förkänar det, du jobbar alltid så hårt. Du jag tyckte du skulle ha det! iloveu. xoxo Miley''
2 månader senare.
Jag och Miley hade inte setts på två månader. Jag tog upp mobilen för att ringa henne och såg att hon ringde mig istället. ''Hej det är Juuuuuuuuuuuuustin'' sa jag glatt, ''Oj, då måste jag ringt fel.'' sa Miley med en tillgjord röst. ''Vem söker du frun?'' spelade jag med, ''Justin Drew Bieber. Mitt namn är Miley'' sa hon och skrattade. ''Gud vad jag har saknat ditt skratt'' sa jag ocg log för mig själv, ''Har du inte saknat mig?'' frågade hon och lät häpen, ''KLART JAG HAR'' nästan skrek jag, ''Vänd dig om då'' sa hon och klickade mig. Jag vände mig om, och där stog hon, vacker som hon var. Jag rusade mot henne och kramade om henne. Lyfte upp henne i famnen och snurrade runt. ''Fan vad jag har saknat dina kramar Justin!'' sa hon och snyftade, ''Och jag har saknat dina!'' sa jag och skrattade och kysste henne. Hon slet sig loss och kollade häpet på mig, ''Gjorde jag fel?'' frågade jag försiktigt, ''Nej, men Selena?'' frågade hon, ''Jag och hon har ingenting tillsammans längre'' sa jag och log. Jag tog hennes hand och kramade om henne igen.
Det kändes rättså konstigt att träffa henne igen, även fast jag är lättad. ''Vad ska vi göra tycker du?'' frågade jag och log mot henne, ''Jag har åkt flygplan i 7 timmar, så jag vill gärna sova eller titta på tv eller något'' sa hon och fnissade. Vi gick upp på mitt rum, efter att Miley hade kramat mamma och alla andra. Hon slängde sig i sängen men satte sig snabbt upp igen. ''Du.. Jag kommer strax'' sa hon och snabbade sig ut från rummet.
Hon kom upp efter en halvtimme igen, med 5 feta väskor. ''Ska du bo här?'' frågade jag och skrattade, ''Alltså.. aa'' sa hon och släppte väskorna på golvet. ''Jag pratade med din mamma innan jag kom hit, och hon sa att det var okej.'' sa hon, ''Vad sa dina föräldrar?'' frågade jag häpet, ''Dom vet.. typ ingenting'' sa hon tyst och skrattade. Jag gav henne en blick, som om hon var galen.
Hon la sig under täcket och jag la mig brevid och kollade på tv. Efter en stund hörde jag djupa och tunga andningar. Jag slog en liten blick på henne, och såg att hon sov. Så söt.
Liar or Lover? del 2 - Is this real love? - Chapter 14 -
''Jag tror inte på dig.'' sa jag, ''Jag kan inte tro på dig. Det går inte Justin. Du är så jävla elak och falsk mot mig. Och jag orkar inte med att ha en kille som det.'' fortsatte jag, ''Du pekar ut fel och brister på mig, ingen är felfri'' skrek jag till sist. Justin kramade om mig och jag hörde honom snyfta, ''Du kanske inte tror på det, men det är sant.'' sa han. Jag ryckte mig loss från hans grepp och gick ut på balkongen. Klockan hade nu blivit halv 9. Solen sken rakt in i sovrummet.
''Justin, Selena är här nu'' skrek Pattie nereifrån. Jag vände mig om och kollade undrande på Justin och himlade med ögonen. ''Det är inte som du tror'' sa Justin och la handen på min axel. ''Nej, det är aldrig som jag tror'' sa jag och tog mitt block och gick iväg. Justin suckade och gick ner.
Selena formligen slängde sig i mina armar och kysste mig. ''Jag har saknat dig så mycket!'' sa hon och kramade mig igen. Precis då kom Miley ner. Hon låtsades som ingenting, ''Ah, du måste vara Miley. Justin pratade jätte mycket om dig!'' sa Selena och släppte taget om mig och gick till Miley. Miley log mot henne och dom gick iväg och pratade. ''Tror du det blir nya 'Tjej ligan'?'' frågade Scooter och blinkade mot mig. ''Njae, eller. Jag vet inte.'' sa jag och suckade.
''Selena, skulle vi gå till stranden nudå?'' frågade jag efter att dom hade snackat och tagit bilder. ''Ja.. Vill du följa med Miley?'' vände sig Selena om mot Miley igen och log. ''Visst. Om ingen har emot det..'' sa Miley och kikade på mig, ''Absolut inte!'' sa Selena och tog hennes hand och så gick dom ut. ''Detta kommer bli en lång dag.
Vi gick vid en sjö, och då kom det massor med paparazzis. Miley gick bakom mig och Selena. Jag och Selena gick hand i hand, men jag kollade bak på Miley och tyckte synd om henne att den enda hon kunde gå med, var hennes mobil, ''Kom här'' sa jag och räckte henne min hand. Hon kollade osäkert på den först, men tog den sen. Miley gick fortfarande och smsade, och jag blev väldigt nyfiken på med vem.
''Vem smsar du med?'' frågade jag sen, ''Ingen särskild'' sa hon och fake log och la ner mobilen. Hon släppte mig hand och gick iväg och tog upp mobilen mot örat. Jag hörde henne säg typ, 'Men det är lugnt, vi kan ses snart. Puss' eller nått sånt. Hon kom tillbaka och log igen, ''Ska vi fortsätta då?''
När vi kom hem så gick både Selena och Miley upp på mitt rum. Och jag stannade kvar där nere. Antog att dom ville sitta och snacka lite själva.
''Justin är såååå snygg'' sa Selena och skrattade. ''Visst är han. Önskade han var min'', sa jag och suckade medans jag tog ner håret från knuten jag hade uppsatt. ''Han har sagt att han önskade att du var hans med. Han tycker om dig, väldigt mycket Miley!'' sa Selena menande. ''Hur ska jag kunna tro på det? Så många gånger som han har sårat mig?'' frågade jag henne.
Jag och Selena träffades första gången idag, och är redan som syskon, som bästavänner. ''Du är så sjukt underbar, Selena. Du är som en syster för mig!'' sa jag sen och kramade henne. ''Aww. Du med Miley!'' sa hon och log. Jag la mig i sängen och kollade upp i taket. ''Ska vi ta några foton?'' frågade hon sen, ''Ja'' sa jag och log stort.
Vi tog ett par bilder, men det var bara några som blev bra. En la vi upp på twitter.
Under bilden på TwitPic skrev jag som text, ''Bestie, @SelenaGomez <3.''
Vi fortsatte dagen med att sitta vid datorn och göra silly videor och sånt. ''Mja, det kanske är lite dax för mig att gå ner till Justin och prata lite. Det var ju egentligen därför jag är här'' sa hon och skrattade. ''Gör så. Men säg till innan du åker, jag vill säga hejdå'' sa jag och log. Hon lämnade rummet och jag tog fram kameran, och kopplade in den i datan.
Jag la upp en bild till på TwitPic, och under den skrev jag, ''Liar or Lover?''
-
''Justin, Selena är här nu'' skrek Pattie nereifrån. Jag vände mig om och kollade undrande på Justin och himlade med ögonen. ''Det är inte som du tror'' sa Justin och la handen på min axel. ''Nej, det är aldrig som jag tror'' sa jag och tog mitt block och gick iväg. Justin suckade och gick ner.
Selena formligen slängde sig i mina armar och kysste mig. ''Jag har saknat dig så mycket!'' sa hon och kramade mig igen. Precis då kom Miley ner. Hon låtsades som ingenting, ''Ah, du måste vara Miley. Justin pratade jätte mycket om dig!'' sa Selena och släppte taget om mig och gick till Miley. Miley log mot henne och dom gick iväg och pratade. ''Tror du det blir nya 'Tjej ligan'?'' frågade Scooter och blinkade mot mig. ''Njae, eller. Jag vet inte.'' sa jag och suckade.
''Selena, skulle vi gå till stranden nudå?'' frågade jag efter att dom hade snackat och tagit bilder. ''Ja.. Vill du följa med Miley?'' vände sig Selena om mot Miley igen och log. ''Visst. Om ingen har emot det..'' sa Miley och kikade på mig, ''Absolut inte!'' sa Selena och tog hennes hand och så gick dom ut. ''Detta kommer bli en lång dag.
Vi gick vid en sjö, och då kom det massor med paparazzis. Miley gick bakom mig och Selena. Jag och Selena gick hand i hand, men jag kollade bak på Miley och tyckte synd om henne att den enda hon kunde gå med, var hennes mobil, ''Kom här'' sa jag och räckte henne min hand. Hon kollade osäkert på den först, men tog den sen. Miley gick fortfarande och smsade, och jag blev väldigt nyfiken på med vem.
''Vem smsar du med?'' frågade jag sen, ''Ingen särskild'' sa hon och fake log och la ner mobilen. Hon släppte mig hand och gick iväg och tog upp mobilen mot örat. Jag hörde henne säg typ, 'Men det är lugnt, vi kan ses snart. Puss' eller nått sånt. Hon kom tillbaka och log igen, ''Ska vi fortsätta då?''
-
När vi kom hem så gick både Selena och Miley upp på mitt rum. Och jag stannade kvar där nere. Antog att dom ville sitta och snacka lite själva.
''Justin är såååå snygg'' sa Selena och skrattade. ''Visst är han. Önskade han var min'', sa jag och suckade medans jag tog ner håret från knuten jag hade uppsatt. ''Han har sagt att han önskade att du var hans med. Han tycker om dig, väldigt mycket Miley!'' sa Selena menande. ''Hur ska jag kunna tro på det? Så många gånger som han har sårat mig?'' frågade jag henne.
Jag och Selena träffades första gången idag, och är redan som syskon, som bästavänner. ''Du är så sjukt underbar, Selena. Du är som en syster för mig!'' sa jag sen och kramade henne. ''Aww. Du med Miley!'' sa hon och log. Jag la mig i sängen och kollade upp i taket. ''Ska vi ta några foton?'' frågade hon sen, ''Ja'' sa jag och log stort.
Vi tog ett par bilder, men det var bara några som blev bra. En la vi upp på twitter.
Under bilden på TwitPic skrev jag som text, ''Bestie, @SelenaGomez <3.''
Vi fortsatte dagen med att sitta vid datorn och göra silly videor och sånt. ''Mja, det kanske är lite dax för mig att gå ner till Justin och prata lite. Det var ju egentligen därför jag är här'' sa hon och skrattade. ''Gör så. Men säg till innan du åker, jag vill säga hejdå'' sa jag och log. Hon lämnade rummet och jag tog fram kameran, och kopplade in den i datan.
Jag la upp en bild till på TwitPic, och under den skrev jag, ''Liar or Lover?''
Liar or Lover? del 1 - Is this real love? - Chapter 14 -
Jag låg och kollade på Miley medans hon sov. Hon var så vacker.
Jag kollade på min mobil efter en stund, och såg att jag hade fått ett sms från Selena. Jag kollade i det, ''Justin, jag saknar dig. Skulle vi inte kunna försöka, vara tillsammans igen? Jag vet att du säkert inte vill. Men.. Om vi skulle kunna försöka?'', shit. Det säger hon nu. Jag log av tanken av att hon saknade mig, för jag saknade henne med. ''Alltså, jag vet inte Selena. Jag har Miley nu. Och jag tycker om henne jätte mycket'' skickade jag iväg. ''Men, du älskar mig?'' skickade hon tillbaka. Och när jag tänkte efter, så var det faktist sant. ''Kan du ses nu, eller är du i Texas?'', ''Nix, jag är i LA. Vilket hotell bor du på?'' frågade hon sen, ''Jag är ju hemma i huset. '' svarade jag kort, ''Okej, jag bor på Wilsons. Kan vi ses imorgon?'' frågade hon sen, ''Ja, det ska nog gå'' svarade jag och låste sen mobilen.
''Men nej Scooter. Jag älskar inte henne. Hon betyder inget. Hon är bara en bra skådespelare.'' hörde jag Justin halvviska till Scooter. Jag kollade på klockan, den visade halv 8 på morgonen. Jag tog på mig en morgonrock och smög fram till dörren. ''Är du helt säker?'' frågade Scooter, ''Jag är helt säker. Miley betyder ingenting. Hon är bara här för att spela in videon. Sen åker hon hem. Vi behöver inte oroa oss längre.'' sa Justin och han såg ut att mena det. Själv stog jag med tårarna i ögonen och och halvgapade. Scooter hostade till och nickade bort mot mig, Justin vände sig om och såg halvt förskräckt ut. Jag sprang in på rummet och låste dörren. ''Miley öppna'' skrek han och bankade på dörren. ''Är du helt säker att du inte älskar henne?'' frågade Scooter nonchalant och suckade medans han gick ut ur rummet. ''Miley?'' ropade han samtidigt som han bankade på dörren igen. Jag hörde hur han gled ner för dörren. Jag tog fram min mobil och skrev till honom. ''Varför bryr du dig? Jag betyder ju inget ändå?'', ''Det är klart att du betyder för mig. Du betyder allt för mig!'' sa han så jag knappt kunde höra det igenom dörren. ''Varför sa du då att jag betydde ingenting, och att det skulle bli skönt att bli av med mig?'' sa jag sen med gråten i halsen. ''Scooter ville inte att du skulle vara med i videon. Men jag ville det. Så, aa.'' sa han sen. ''Pfftt,'' suckade jag. Jag låste upp dörren för att gå ut från rummet men Justin tog tag i armen på mig, ''Du tror mig inte?'' suckade han, ''Nej. Det gör jag inte.'' sa jag och kände en tår rinna ner från ögat. ''Men det är iallafall sant.'', ''Men du tycker ju inte om mig?'' sa jag sen och kollade ner i golvet, för jag kunde inte titta på honom. Han tog sina händer om mina kinder och lyfte huvudet så jag var tvungen att titta på honom. ''Nej, jag tycker inte om dig. Jag älskar dig.''
del 2 kommer senare ikväll :).
Jag kollade på min mobil efter en stund, och såg att jag hade fått ett sms från Selena. Jag kollade i det, ''Justin, jag saknar dig. Skulle vi inte kunna försöka, vara tillsammans igen? Jag vet att du säkert inte vill. Men.. Om vi skulle kunna försöka?'', shit. Det säger hon nu. Jag log av tanken av att hon saknade mig, för jag saknade henne med. ''Alltså, jag vet inte Selena. Jag har Miley nu. Och jag tycker om henne jätte mycket'' skickade jag iväg. ''Men, du älskar mig?'' skickade hon tillbaka. Och när jag tänkte efter, så var det faktist sant. ''Kan du ses nu, eller är du i Texas?'', ''Nix, jag är i LA. Vilket hotell bor du på?'' frågade hon sen, ''Jag är ju hemma i huset. '' svarade jag kort, ''Okej, jag bor på Wilsons. Kan vi ses imorgon?'' frågade hon sen, ''Ja, det ska nog gå'' svarade jag och låste sen mobilen.
''Men nej Scooter. Jag älskar inte henne. Hon betyder inget. Hon är bara en bra skådespelare.'' hörde jag Justin halvviska till Scooter. Jag kollade på klockan, den visade halv 8 på morgonen. Jag tog på mig en morgonrock och smög fram till dörren. ''Är du helt säker?'' frågade Scooter, ''Jag är helt säker. Miley betyder ingenting. Hon är bara här för att spela in videon. Sen åker hon hem. Vi behöver inte oroa oss längre.'' sa Justin och han såg ut att mena det. Själv stog jag med tårarna i ögonen och och halvgapade. Scooter hostade till och nickade bort mot mig, Justin vände sig om och såg halvt förskräckt ut. Jag sprang in på rummet och låste dörren. ''Miley öppna'' skrek han och bankade på dörren. ''Är du helt säker att du inte älskar henne?'' frågade Scooter nonchalant och suckade medans han gick ut ur rummet. ''Miley?'' ropade han samtidigt som han bankade på dörren igen. Jag hörde hur han gled ner för dörren. Jag tog fram min mobil och skrev till honom. ''Varför bryr du dig? Jag betyder ju inget ändå?'', ''Det är klart att du betyder för mig. Du betyder allt för mig!'' sa han så jag knappt kunde höra det igenom dörren. ''Varför sa du då att jag betydde ingenting, och att det skulle bli skönt att bli av med mig?'' sa jag sen med gråten i halsen. ''Scooter ville inte att du skulle vara med i videon. Men jag ville det. Så, aa.'' sa han sen. ''Pfftt,'' suckade jag. Jag låste upp dörren för att gå ut från rummet men Justin tog tag i armen på mig, ''Du tror mig inte?'' suckade han, ''Nej. Det gör jag inte.'' sa jag och kände en tår rinna ner från ögat. ''Men det är iallafall sant.'', ''Men du tycker ju inte om mig?'' sa jag sen och kollade ner i golvet, för jag kunde inte titta på honom. Han tog sina händer om mina kinder och lyfte huvudet så jag var tvungen att titta på honom. ''Nej, jag tycker inte om dig. Jag älskar dig.''
del 2 kommer senare ikväll :).
Yup.
Okej. Jag känner att jag suger just nu.
Jag la aldrig upp ett kapitel i måndags, och jag ber så mycket om ursäkt för det!
Jag ska försöka skriva ett ikväll.. Men om det inte blir långt, blir ni väldigt sura då? :/.
Ber om ursäkt en gång till för att jag inte har skrivit nått! :(.
!
Förlåt att jag inte har uppdaterat på länge. Har mycket läxoe just nu.. Och jag har ju betyg nu men, så jag försöker liksom jobba extra hårt.
Men jag ska försöka klämma in ett kapitel nu ikväll :).
kram
Men jag ska försöka klämma in ett kapitel nu ikväll :).
kram