justiinbiieberstorys

Jag gick ut till vardagsrummet, och tydligen så visste dom andra redan att det började tpy om 3 timmar, för dom hade redan tatt saker som dom behövde med sig.

- Ska vi sticka då? frågade Justin och log
- Ja! sa vi andra i kör

Vi hade en limo vi åkte dit i, och där vi kom dit, jag svär, det var helt underbart. En underbar känsla.
När vi hade kommit in på området, backstage så såg jag henne, Christina Grimmie.



-----------------------------------------------------------------------------------------------



Jag fick världens panik, eller inte panik, men jag blev helt hispig och riktigt glad. Jag hade verkligen sett fram emot att träffa henne.
Jag gick fram till henne och var lite smått nervös.

- Hej! sa jag med världens största leénde
- Hej du! Johanna va?
- Ja, hur visste du mitt namn? sa jag och hade nog hakan nere i marken
- Jo alltså, jag har hört om dig, sa hon och små skrattade lite
- Haha okej. Men du, följ med och säg hej till mina vänner
- Sure, varför inte?

Vi gick bort till dom andra

- Hej! sa Christina och log
- Hej! Johanna har snackat sjukt mycket om dig!
- Haha, aa, det har jag.. Bara för att jag älskar din röst osv. sa jag
- Haha det är lugnt.

Vi gick till scenen och gjorde oss klara. Christina skulle uppträda före mig. Hon gick upp och började sjunga, jag var helt stum. Hon var riktigt duktig.
Hon gick ner från scenen med världens största leénde.

- Nu är det din tur, sa hon och log
- Japps, here we go. sa jag och gick upp på scenen


Linas perspektiv:


Johanna gick upp på scenen nu, och allt gick jätte bra.
Jag vände mig bort från scenen och skulle gå bort till Carlos, när alla började skrika, jag vände mig om och alla stog och kollade nedanför scenen. Jag var tvungen att gå dit och kolla, när jag var påväg dit, så såg jag att Carlos ståg där och Justin var halvt förtvivlad. Vad har hänt här egentligen?
Carlos fick syn på mig

- Kom inte hit nu
- Jo, det tänker jag göra ändå
- NEEEJ!!

Det sista skrek han, och då var jag redan framme. Jag såg, någon ligga på marken, och Justin satt brevid och höll... Johanna i handen? Vad i?!

- Johanna trilla ner från scenen, klumpigt, svar ja. Men det värsta är att hon slog i huvudet och bröt ett ben
- OOOOOOOOOMMMMMMMMMGGGGGGGGGGG. Är hon vaken? snyftade jag
- Nej, honm ska åka till sjukhuset

Precis när han had esagt sjukhuset, så kom Soulja

- Yoo, var är min lilla stjärna?
- Påväg till sjukhuset, sa jag och skakade lite
- WHATA HECK?! skrek han till
- Ja, sa jag till honom igen och sen tog Carlos mig i handen och gich bort till bilen

Vi mötte Christina påvägen till bilen

- Var är Johanna? sa hon och log nästan lika mycket som innan
- Hon är påväg till sjukhuset, sa jag och började gråta igen, och sen sa jag, Eller hon är nog redan där
- Vad?! Varför det?!
- Hon snubblade på en sladd på scenen och trillade ner
- OMG, ska ni till sjukhuset nu? Isåfall, är det lugnt om jag hänger med?
- Sure, kom

Vi satte oss i bilen och körde till sjukhuset. När vi kom in i entrén såg vi Justin och Kenny. Jag sprang bort till Justin och kramade om honom

- Var är hon?
- I ett röntgenrum, vi skulle gå upp i vänterummet när ni hade kommit. Vi kommer få svaret sen om en stund.
- Okey, kom så åker vi upp till vänterummet då

Vi gick in i hissen och ställde oss. Ingen hiss-musik, så Kenny började vissla. Alla började små skratta lite, men tog sig samman när vi kom upp till vänterummet.
Vi gick och satte oss, och jag var tvungen att ringa Johannas mamma. Det tog inte lång tid efter att jag hade lagt på som hon kom.
Vi satt och väntade i säkert 1-2 timmar innan någon doktor kom

- Hej, så alla ni är här för Johanna?
- Ja, sa vi alla i kör
- Okej, det ligger till såhär att Johanna har fått hjärnskakning, inte så stor, men det är ju en hjärnskakning iallafall, och så har hon brutit sitt ben och fått en spucken arm. Hon ska inte göra någonting när det handlar om att stå på scenen, på iallafall, 2-3 månader, beroende på hur hon har läkt också vidare. Hon måste vila mycket.
Hon kan inte stå på scen förräns hennes hjärnskakning är borta iallafall.

Vi andra satt bara och lyssnade på doktorn, som säkert snackade i 10 minuter, eller ja, det kändes som det iallafall.
Precis när doktorn hade snackat klart, klämde Justin ur sig

- Får vi gå in till henne?
- Ja visst, men ni får inte vara så stojiga

Vi gick in i rummet där hon låg, och jag kunde inte hålla mig för gråt. Justin gick fram till henne och tog hennes hand, och jag tog hennes andra hand på andra sidan. Jag kunde knappt se något för tårarna i ögonen. Men när jag såg att Johanna tittade upp, och små log lite, kramade jag om henne så hårt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Efter där kom Justin och kramade om henne och sen kom hennes mamma. Kenny, Carlos & Christina var inte långt efter sen.
Vi satt och snackade med henne, till doktorn kom in i rummet och bad oss lämna.
Vi gick ut och satte oss. Det tog ungefär en kvart innan doktorn kom ut från rummet och vi fick gå in igen.
När jag tittade på Johanna såg jag att hon hade gråtit.

- Varför gråter du? frågade jag när jag satte mig på stolen brevid sjuksängen
- Dels för att jag har ont i hela kroppen, och dels för att jag inte får stå på scen på jätte länge..
- Men du dör ju inte, eller hur?
- Nej, men ändå.

Jag och Carlos gick ut från sjukrummet och sen såg jag han, osm jag inte ville se.... CODY.
Nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej, detta fick fan inte vara sant, vafan gör han här?

- Carlos, kan vi gå någon annan stand?
- Men han är säkert inte här för att stalka dig!

Men jo, det var han

- Lina! Jag har försökt ringa dig jätte länge, varför svarar du inte mig? sa han och ryckte tag i min arm och försökte krama mig, men jag knuffade undan honom
- För att jag inte vill ha dig, jag har sakt att jag försöker undvika dig, right?
- Ja, men ändå. Lina du måste förstå att jag fortfarande älskar dig!
- Eeey, Lina är min tjej, min älskling, låt henne va! sa Carlos argsint

Precis då kom Justin och Christina ut från Johannas sjukrum. Justin tittade på Cody, jag visste att Justin inte tyckte om Cody, så detta skulle nog inte sluta så bra.

- Jaha, och vad gör du här? frågade Justin surt
- Jag skulle hämta Lina, men det går inte så bra.. Lina, följ bara med här nu, sa Cody och tog min hand
- NEJ JAG VILL INTE!!! skrek jag, och då kom Kenny
- Eeey, du där. Cody, right? Stick här ifrån, detta är ett sjukhus, ingen samlingsplats. Och om du försöker ta kontakt med Lina, en ända gång till, så blir det inte kul för dig pysen. Stick nu

Cody tittade på Kenny med rädsla i ögonen och sen gick han.
Jag vände mig mot Carlos och kramade om honom, och  sen skulle jag vända mig till Justin, men jag såg inte honom någonstans. Jag gick mot fönstret och tittade ner, bara för skoj skull. När jag tittade ut, så stog Justin där, och kramade om någon. Jag försökte tittade nogare, sen såg jag vem det var. Det var Selena.
Jag kände riktigt hur ilskan poppade upp och jag gick raka vägen till hissen, och Christina följde med.

- Så, vart ska vi?
- Vi ska ner till entrén och snacka vett i Justin, sa jag och log lite grann

Christina bara tittade på mig och ryckte på axlarna.
När hissen kom ner och vi gick ut från den, så såg Christina att Justin och Selena kramades och förstog då, varför vi skulle snacka vett i honom.
Vi gick bort till dörren och satte oss vid fotöljerna och jag ringde Justin.

- Justin?
- Hej Justin, det är jag, jag undrar bara om du kan komma in, till entrén
- Ja visst, jag kommer med direkten.

Och visst kom han in. Han tittade mot fotöljerna och jag antog att han såg missnöjet i våra ögon.

- Vad gjorde du där ute? frågade Christina
- Tog lite luft
- Med? la jag till
- Mig själv?
- Justin, du suger på att ljuga, sa jag
- Ehm, what?
- Ja, du hörde precis vad jag sa

Jag ställde mig upp, och ställde mig framför dörren, och lät Justin gå ut först. Fram hoppande från sidan kom Selena, men sen tittade hon in på mig och Christina. Hon såg jätte orolig ut.

- Christina, detta är inte som du tror!
- Som om.. What the fuck håller du på med? VAAAAFAAAAAAN. skrek Christina
- Jag vet, alltså förlåt, men jag och Justin älskar fortfarande varann

Jag tittade på Justin, och han tittade frågande på Selena, och sen tittade han på mig och skakade på huvudet. 

- Nej, Selena, jag älskar inte dig, inte mer än kompis.

Hon tittade på Justin

- Jajajaja, vi säger då med.

Kenny kom nergående till oss och tittade på Justin med sorgsna ögon

- Justin, nej, detta är inte rätt. Du får inte göra såhär mot Johanna, när hon ligger inne på sjukhuset?
- Nej, men...

Justin hann inte säga mer innan Johanna kom, i en rullstol visserligen, men ändå.
Hon satt först och log, sen när hon tittade upp på Justin, förändrades hennes blick. Hon blev först helt svart i ögonen och sen började hon gråta.
Hon ställde sig upp, och ställde sig närmare Justin och viskade till honom, jag hörde det såhär:

- Justin, du lovade att detta aldrig skulle hända igen. Du bröt löftet.  Jag gav dig en chans, inte fler. Det är över nu.

Hon gick tillbaka till rullstolen och satte sig och sa till hennes mamma att köra henne.
Jag tittade på Justin, han hade tårar i ögonen. Jag gick förbi honom och klappade han på axeln och sen tog jag Carlos i handen och gick till Johannas mammas bil. Christina följde med med.


---------------------------------------------------------------------------------------------------


Jahapp.. detta var ju inte så bra..



Jadåååååååå. här kom ett nytt kapitell :) Kanske lite ledsamt, men aja..


Kommentera! :D <3.