if we're meant to be, we will meet again! chapter 45
Tillbaka blick från förra:
Jag antar att jag lyste upp som en sol, för jag kände mig riktigt glad inombords.
- JAA!! halvskrek jag och hade ett leénde som var bredare än mitt huvud
- Bra, då fixar det sig!
- Omg, Tack så jätte mycket!
- Tack själv!
Jag och Justin gick ut från studion och gick till bilen. Och jag var lyckligare än någonsin.
Nu ska jag bara ringa Lina med!
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi gick och satte oss i bilen och jag var gladare än någonsin. Jag gick med ett brett leénde hela tiden, och allting hoppade upp och ner inom mig! Justin tittade på mig och skrattade och sen kramade han om mig
- Sa ju att du skulle klara detta!
- Jaaaaaaaaaaaa, sa jag och log i hela jag, Men jag måste ringa Lina nu. Så jag kommer strax tillbaka!
Jag gick ifrån bilen och bort en liten bit. Jag slog in hennes nummer och väntade. Precis när jag skulle lägga på så svarade någon, men det var inte Lina
- Det här är Linas telefon assisten när hon är och spelar in. Vad kan jag hjälpa dig med?
- Ehm.. Jag är Linas bästavän, och jag hade behövt att snacka med Lina nu.
- Ja, hon är ändå klar nu, vänta lite
Det tog typ tio minuter, men vad gör man inte för sin bästavän?
- Aaa nu är jag här
- Hej Lina.. Du jag skulle bara berätta, att jag blivit signad av självaste Soulja Boy, hur awesome är inte det?! Jag kan inte fatta det, helt seriöst. När han sa att han kunde signa mig om jag ville, alltså jag trodde jag skulle tuppa av
- Va? Seriöst? Fan vad awesome! Du kommer gå jätte långt! Jag kommer stötta dig i vått och tort!
- Jag älskar dig Lina! Och glöm inte det!
- Jag älskar dig med! Men du, jag måste rusa, ska spela in om typ fem minuter. Men jag ringer dig när jag är hemma sen!
- Okej, hejdå!
Jag la på och gick bort till bilen. Justin stog inte utanför, så jag antog att han satt inuti. Jag gick till bilen och hoppade in, och mycket riktigt så där satt han och hade sina pilotbrillor på. Han tittade på mig när jag hoppade in i framsätet och log och sen körde vi hem. Jag var så lycklig.
Linas perspektiv:
Allting är fan bäst just nu. Jag är på inspelning med min underbara kille och hans underbara band. Min bästa vän, min syster, mitt allt, håller på att bli sångerska! Inget kan fan bli bättre!
Alla dessa inspelningar är helt underbara. Alla är jätte snälla och ja. Allt är underbart!
Mitt i mitt tänkade kom någon och höll för ögonen på mig och jag blev jätte rädd
- Guess who?
- Ehm.. Jag har ingen aning
- Vänd dig om?
Jag vände mig om och det knöt sig i magen.
- CODY? Wtf, rör mig en gång till och jag..
- Du gör vadå? Komigen.. Jag vet att du fortfarande älskar mig
- VAKTER!!!
Vakterna kom och tog tag i Cody. Sen kom Carlos springandes och omfamnade mig.
- Du kom så går vi in i fikrummet.
- Okej, har det hänt nått?
- Ja, alltså.. Det är bättre om du kommer med!
- Okej..
Vi gick in i fika rummet och där satt alla, och dom såg ganska, oroliga ut.. Eller inte oroliga, mer ledsna.
- Så vad är det?
- Jo, alltså vi ska flytta serien till en annan stad
- Okej, långt härifrån eller?
- Ja, ganska..
- VA? Vart?
- Ohio....
--------------------------------------------------------------------------------------------------
;oooo
Vad kommer hända nu?
Kommentera! :)
Kommentarer
Trackback
