Is this real love? - Chapter 8 -



Jag hade nu smsat Miley tre gånger och ringt henne en gång, men hon svarade inte. ''Mamma, varför svarar hon inte?'' och då svarade hon, ''Det var inget mamma.'' skrek jag sen. Jag kollade på smset, ''Hej Justin. Förlåt att jag inte har svarat, har haft mycket att göra. Men visst kan vi träffas :). Mötas på stranden? kram'' Hon ville alltså träffa mig. Jag ställde mig och kollade mig själv i spegelen. Jag fixade till frisyren lite och gick sen ut från sovrummet. ''Kenny, vi sticker till stranden'', ''Varför det?'' frågade Kenny och tittade undrande, ''Jag ska träffa Miley, vi ska typ prata lite om musik videon och så'' sa jag och log.

Vi gick ut till bilen och körde iväg till stranden. Det var inget folk där. Jag steg ur bilen och gick ut i sanden och upp på bryggan. Jag såg en tjej sitta borta på en bänk och pilla på sin mobil. Jag gick närmre och såg att det var Miley. ''Miley!'' ropade jag och vinkade, och kollade på mig och log och ställde sig upp och gick mot mig. Jag öppnade armarna och kramade om henne. ''Hur är det?'' sa hon och log, ''Det är bara bra, hur är det själv?'' sa jag och log tillbaka, ''Det är.. bra.'' sa hon osäkert och slutade le. ''Har det hänt nått?'' frågade jag, ''Alltså.. Det är jobbigt för mig att prata om.'' sa hon och jag såg hur hennes ögon blev blanka. ''Jag finns alltid här för dig om du vill prata!'' sa jag och kramade henne igen.

Efter en stund av pratande om musik videon och Miley blev på bättre humör, så gick vi en vända på stranden. Jag fick syn på en kiosk. ''Vill du ha glass?'' frågade jag och log stort, ''Ja, men jag har inga pengar,'' sa hon och log, och tittade sen lite snett ner på sin ficka, ''Det är lugnt, jag bjuder'' sa jag och skrattade. Jag tog hennes hand och vi sprang bort till kiosken.






''Vad vill du ha för nån?'' sa jag och pustade ut, ''Vet inte, jag tar den du tar'' sa hon och skrattade. Jag beställde två mjukglassar och gav den ena till Miley. Hon tittade konfunderande på den, men slickade sen på den, och log, ''Du har glass på näsan Justin'' sa hon och skrattade. Jag torkade bort glassen och skrattade till lite.

Efter en lång dag på stranden så tog jag med Miley hem till mig. ''Ska vi åka hem till mig? Så kan du typ träffa mitt crew och min mamma och sånt?'' sa jag och log, ''Visst.. Haha, det låter som vi har dejtat ett tag, och nu ska jag träffa dina föräldrar'' sa hon och skrattade, men hon hade rätt. Det lät faktist som det. Men det var ju inte så, så det lät väldigt fel. Men min mamma måste ju få veta vem det är som ska vara med i min musik videon.
Vi gick mot bilen och hoppade in i baksätet. ''Vi åker hem nu Kenny'' sa jag och klappade honom på axeln, ''Okej. Miley, har du snackat med din mamma eller pappa eller så?'' frågade han Miley och hon nickade.



När jag satt såhär i bilen med Justin, så var jag ganska nervös. Såhär kan vi ju inte göra, eller kan vi? Vi är ju inte tillsammans, han tog min hand innan, detta känns som en dröm. Men det kan inte vara såhär. Jag måste typ, berätta för Justin att jag har en kille. Mike. Även fast jag inte vill ha honom längre, men jag åste göra nått. ''Då var vi framme'' sa Justin när jag var mitt uppe i mina tankar. Jag tittade ut genom fönstret och såg huset. Det var enormt. ''Kom du då?'' frågade Justin och skrattade. Jag nickade bara.
Vi gick in på tomten och omg säger jag bara, det var en så stor trädgård så det finns inte. Den var enorm. ''Vill du gå in, eller vill du stå kvar här ute och gapa?'' skrattae han och drog mig i armen så vi gick in.

När vi var inne i huset, så var det enormt det med. Men jag kände mig lite lame att bara stå där och kolla. ''Hej, jag heter Pattie, och jag är Justins mamma. Du måste vara Miley? Justin har pratat mycket om dig'' sa hon halv lång kvinna. ''Ja, det är jag.'' sa jag och log, och kollade sen lite undrande på Justin, och han kollade på sin mamma med en generad blick. Pattie kom närmre mig och viskade i mitt öra, ''Han tycker du är speciell'' och då började jag rodna. Sen låtsades jag som ingenting utan gick med Justin in i vardagsrummet där det satt en massa folk. ''Allihopa, detta är Miley!'' sa Justin och la armen om mig och knuffade fram mig till dom, ''Jag är Scooter, Justins manager.'' sa han och log, ''Jag är Jermery, Justins pappa'', och så fortsatte det så tills jag hade hälsat på alla människorna. Jag struntade i det med Mike. Jag var ju ändå inte tillsammans med honom längre.

Klockan hade blivit halv 10 på kvällen nu, och det var tid för mig att gå hem. ''Jag måste gå hem nu. Tack för att jag fick träffa er! Det var verkligen jätte kul!'' sa jag och log och gick mot dörren, ''Hejdå!'' ropade alla från vardagsrummet. ''Vänta, Miley!'' ropade Kenny och kom sen halvspringandes, ''Vill du ha skjuss hem?'' frågade han. ''Nej, det behövs inte! Vill inte vara till så mycket besvär'' sa jag, ''Det är du inte! Men gå försiktigt hem då!'', ''Det ska jag göra!''. Precis när jag hade tatt på mig min jacka, log jag när jag tittade på ett foto som hängde i hallen, på när Justin var liten. ''Vart ska du?'' frågade Justin som kom ner från ovanvåningen. ''Ska gå hem'' sa jag och skrattade, ''Gå? Aldrig! Jag skjussar dig!'' sa han och log. ''Mamma, jag skjussar Miley hem'' ropade han, ''Justin, jag tackade nej till Kenny. Så jag kommer liksom tacka nej till dig med'' sa jag och log lite, ''Jag förbjuder dig att gå hem i detta mörket, så det så'' sa han och log och tog på in jacka och tog bil nycklarna.



Vi hoppade in i bilen och började köra. ''Så, vill du träffas nån mer gång?'' frågade jag sen, och kom sen på att det lät ganska fel, ''Bara som vänner'' la jag till sen med och log, ''Ja, visst. Det har varit jätte kul idag. Har inte skrattat så mycket på länge'' sa hon och log lite men tittade sen ledsamt ut genom fönstret. ''Miley, vad är det som har hänt?'' sa jag och kollade på henne, men vände blicken snabbt mot vägen igen. ''Det är så.. Att.. Jag hade en kille, som heter Mike. Vi hade varit tillsammans i ungefär ett år, ja, imorgon skulle vi varit tillsammans i ett år. Men han gjorde slut med mig för typ 2 veckor sen. Och sen nu igår så ringde han till mig, och berättade hur ledsen han var över att han gjorde slut och att han ville ha tillbaka mig'' sa hon. ''Men varför gjorde han slut med dig?'' frågade jag häpet, och undrande varför han gjorde slut med en sån vacker tjej. ''Han hade träffat en annan. Men det höll bara i 2 veckor, och så ville han ha tillbaka mig. Jag är typ, ett andra val för honom.'' sa hon och suckade. ''Vilket rövhål. En idiot är precis vad han är. Miley, var inte ledsen, du har det bättre utan honom!'' sa jag och log och tog hennes hand. Hon tittade på våra händer, och tittade upp på mig igen. Hon släppte mig hand, ''Justin, såhär kan ju inte vi heller hålla på. Jag menar, vi är bara vänner. Du har Selena ju, remember?'' sa hon och skrattade, ''Juste, bara vänner. Men vänner kan väl hålla händer, right?'' sa jag och blinkade. Hon skrattade lite.

''Här bor jag'' sa hon och pekade på ett stort tegelrött hus. ''Och du sa att mitt hus var stort'' sa jag och skrattade. Hon slog till mig lite på armen. ''Tack Justin, för du fick mig med ett leénde på läpparna. Du är bäst!'' sa hon och log, ''Och du är bäst! Du är, underbar att va med! Tack för du fick mig med ett leénde på läpparna!'' sa jag och kramade henne. ''Vi hörs! Vi kanske kan ses nån mer dag i veckan?'' sa jag när hon var ute ur bilen. Hon nickade till svars. Hon sa hejdå, och jag körde hemmåt.




Så, nu är jag tillbaka älskade läsare!
Det var ett tag sen sen sist, men nu är jag här igen! Jag lovar att uppdateringen blir bättre!

puss.



Is this real love? - Chapter 7 -

Klockan hade nu blivit 3 på eftermiddagen, och jag hade suttit vid datan sen 12. Jag hörde att mobilen ringde, och jag tänkte att det var Justin som ringde, så utan att kolla på skärmen, så svarade jag glatt ''Hej det är Miley'', ''Hej, det är Mike..'' och hela min värld stannade upp.

Tumblr_lte69ygr8e1qif4auo1_500_large
Jag fick inte fram några ord. Hur vågade han ringa mig? Hur fan kunde han ringa mig efter det han hade gjort mot mig? Jag kände hur en klump i halsen bildades och att tårarna i ögonen bara fylldes. Jag brukade inte reagera så här, men han var en kille jag verkligen älskade och ingen hade gjort så mot mig förut. Jag ville prata med honom, fråga varför han gjorde som han gjorde mot mig och seriöst ge honom en utskällning... Men jag fick inte fram några ord. "Miley, snälla prata med mig! Jag är så ledsen. Du förstår inte hur dåligt jag har mått!" Tankarna virvlade runt. "Du förstår nog inte hur dåligt jag har mått heller." Jag hörde en tung suck från Mike "Jo, jag förstår... Sötnos, snälla. Jag ber dig kan vi inte prata ut om det här?" Jag tänkte till. "Jag vet faktiskt inte, vad hände med... Den andra tjejen då?"
Han svarade mig snabbt med en lättnad på rösten "Åh, hon.. Nej det är slut mellan oss, det kan jag lova dig. Det var aldrig så mellan oss som det var mellan dig och mig! Miley jag älskar dig, jag vet att jag låter löjlig men tror du att det finns någon chans kvar för oss?" Jag visste inte vad jag skulle svara. Var jag något slags andrahands val eller? Nu när det var slut mellan dom så skulle han komma till mig? Never. "Jag tänker inte vara ditt andrahands val, okej? Du fattar inte Mike, du fattar inte hur dåligt jag har mått va? Jag älskade dig. Du betydde faktiskt någonting för mig! Men tydligen betydde inte jag någonting för dig? För då skulle du aldrig lämna mig för någon... Annan." Jag snyftade tyst och kände mig ledsen. Var han tvungen att ringa mig? Han suckade en gång till och svarade "Jag vet inte hur jag ska visa hur mycket du betyder för mig Miley! Jag skulle kunna döda mig själv för det jag gjorde mot dig. Snälla, ge mig en chans? Det är slut med henne. Tro mig!" Jag kom och tänka på allt roligt jag och Mike upplevt tillsammans, alla minnen... Men kunde jag verkligen ta tillbaka honom? "Mike, jag vet inte om jag vill ha tillbaka dig, antagligen inte. Men vi kanske kan ses på stan imorgon, ta en fika och försöka... Prata ut om det här eller något?" Han svarade mig genast med ett gladare tonläge "Ja, ja det låter toppen! Ska jag hämta dig runt 2?". "Nej, jag tror jag tar bussen in... Ska vi ses utanför Starbucks?" Han skrattade till lite "Starbucks, blir jättebra! Då ses vi där klockan 2? Puss." Jag la bara på, jag orkade inte ens säga hejdå till honom. Egentligen hade jag ingen som helst lust att träffa honom men han hade faktiskt rätt till att få förklara sig. Han ska förklara sig.
Jag sneglade mot klockan, den var nu halv 4. Jag la mig ner i min säng och blundade. Justin, ploppade upp i mitt huvud och jag låg och tänkte på honom hur länge som helst. Hans bruna ögon och perfekta leende... Jag log som en idiot för mig själv. Han var verkligen fin. Tänk att jag skulle få vara med i hans musikvideo, kyssa Justin...
Nej vad höll jag på med? Så här kan jag inte fortsätta tänka...

Okej, nu är det såhär att det här har jag Nelly skrivit. Johanna ville ha lite hjälp så självklart ställer jag upp ;) jag hade dock inte läst novellen innan så jag vet inte riktigt vad som har hänt och varför, så jag hoppas inte att jag rörde till det för er?(Kommentera vad ni tyckte) Sen blev det inte så långt heller beroende på det och för att jag är tröööött.
Nu ska jag inte sitta här och göra reklam eller något men några av er kanske känner igen mig från justinbieber.blogg.se ? o.o haha okej jag skämta.
Johanna - Tack för att du lät mig skriva! Säg till om du vill ha hjälp någon mer gång! Puss ♥

Is this real love? - Chapter 6-

Jag vaknade klockan 9 på morgonen av att mamma väckte mig, ''Jag vill inte gå upp'' sa jag surt och drog täcket över huvudet, ''Du måste gå upp! Justin, komigen nu.'' sa mamma tröttsamt och lämnade rummet. Precis när jag vände mig om och log nöjt så drog Kenny av mig täcket. ''MEN VAAAAAAAAAAAAAAAAAAA'' skrek jag och satte mig upp i sängen. ''Stig upp nu,'' sa Kenny och skrattade. Jag räckte ut tungan mot honom med en sur blick, men han skrattade bara mer. Jag vände mig mot nattduksbordet och sträckte mig efter min mobil. Jag hade ett missat samtal från Selena och ett sms av Miley. Jag brydde mig inte om att ringa upp Selena, jag kunde göra det sen istället. Jag öppnade smset och det stog såhär: ''Hej Justin! :D. Ville bara tacka ännu en gång att jag får vara med i din video. Det är en ära! Kram, så ses vi snart! ;).''
Jag log när jag läste det. ''Kenny, Miley skickade ett sms till mig.. Vad ska jag svara på detta?'' frågade jag och visade fram smset. ''Hmm. Typ, 'Hej Miley! Tack för att du vill vara med. Det ska bli kul! Vi hörs!' eller nått sånt?'' svarade han och höjde ögonbrynet. ''Det blir bra! Tack!'' sa jag och skickade iväg smset. Sen ringde jag till Selena.



''Mamma!! Jag hade världens konstigaste dröm inatt'' sa jag medans jag åt på min macka. ''Jasså, vadå?'' frågade mamma medans hon läste tidningen, ''Jag blev signad hos La Reid'' sa jag och skratta, ''Det blir du nog nån dag det med!'' sa mamma och tittade på mig medans hon log.
Jag åt upp min frukost och sprang sen upp på rummet. Jag tog mobilen och hoppades innerligt att Justin hade svarat. Jag menar, FUCKING JUSTIN BIEBER. Jag blev helt till mig men för att lugna mig, så satte jag mig vid datan. Efter typ fem minuter, så vibrerade mobilen. Justin stog det på skärmen. Jag öppnade meddelandet, och där stog ''Hej Miley! Tack för att du vill vara med :). Det ska bli kul! Vi hörs!''. Jag log lite halvt för mig själv och fortsatte sitta vid datorn.

Klockan hade nu blivit 3 på eftermiddagen, och jag hade suttit vid datan sen 12. Jag hörde att mobilen ringde, och jag tänkte att det var Justin som ringde, så utan att kolla på skärmen, så svarade jag glatt ''Hej det är Miley'', ''Hej, det är Mike..'' och hela min värld stannade upp.


______________________________________________________________________________



förlåt att det blev ett kort kapitel.. hade ingen fantasi idag. men jag ville få upp ett kapitel så snabbt som möjligt! :D.
kommer nog ett imorron :).

Is this real love? - Chapter 5-

Jag och Justin satte oss ner i soffan och började prata lite. ''Hur gammal är du förresten?'' frågade han sen. ''15'' sa jag och log. ''Okej. Tycker du om några sporter eller nått?'' sa han sen och log, ''Jag tycker om fotboll, har spelat det ganska mycket. Sen älskar jag hockey och basket'' sa jag och kände hur jag rodnade, medans Justin började le ännu mer, ''Sen spelar jag gitarr med, men det är väl kanske ingen sport så'' skrattade jag till och tittade på Justin. Han log väldigt stort och såg ut som ett litet barn som fick sin första julklapp. ''Du ska få spela lite för mig!'' sa han seriöst men log fortfarande, ''Alltså, ne.. Asså'' sa jag innan jag fick en gitarr i knäet. Mamma hade varit uppe och hämtat den. ''Vilken ska jag spela då?'' frågade jag nervöst, ''Vilken du vill'' sa Justin. Jag började spela på Pray, och sjöng och så. ''Du är helt fantastiskt duktig! Du har en stor talang!'' sa han och log och tog min hand. ''Vi ska ta dig till La Reid, han känner igen en talang när han ser den!''.

När vi var ute i bilen, påväg att gå in till det stora höghuset, så var jag nervös. ''Ta det lugnt, det kommer gå bra!'' sa Justin och tog min hand och log. Han släppte den igen och jag andades ut. Vi gick in i det enorma huset, och tog hissen upp till La Reid. Det fanns ingen hiss musik, så Kenny, som den stora mannen hette, började vissla. Jag stog och drömde mig bort till ett liv som jag alltid önskat mig, men som jag aldrig hade trott jag kunde få. Och nu står jag här i en hiss med Justin Bieber, håller på att åka upp så att La Reid ska få träffa mig. Det här var för bra för att vara sant. Jag skakade på huvudet och nep mig själv. ''Vad var det där bra för?'' frågade Justin och höjde ögonbrynet. ''Skulle se om jag drömde, men det gjorde jag inte'' sa jag och flinade med hela ansiktet.
Hissen stannade, vi gick ut ur den och mitt hjärta höll på att hoppa ut från bröstet på mig. ''Justin!'' hörde jag nån som ropade och jag tittade upp från golvet. Jag möttes av ett stort smile. ''Reid, det här är Miley Miller. Hon har en stor fet talang, och jag tror du skulle gilla henne'' sa Justin och la armen om Reid. Han vände snabbt blicken mot mig och 'hmmade' några gånger. ''Sjung nått'' fick han ur sig sen. Jag började sjunga på 'Forget you' med Cee-Lo Green. ''I see you driving 'round town with the boy I love, and I'm like, forget you!'' sjöng jag och sen tittade jag på honom igen. Han stog med öppnen mun. ''Tjejen, Miley hette du va?'' jag nickade, ''Du är helt Amazing'' vrålade han nästan i ansiktet på mig. Jag började le väldigt mycket, och vände mig om till mamma och hon såg över lycklig ut. Sen vände jag mig till Justin. ''Tack för att du tog hit mig här. Det känns helt amazing''. sa jag och kramade om honom hårt.




Jag drog in Mileys doft. Hon luktade underbart.

Vi gick in på Reid's kontor och Miley och hennes mamma fick skriva på massa papper. Reid skrev även in Miley på Island Records. ''Nu, är du officiellt en kändis'' sa jag och log. Jag såg att det rann en tår från Mileys kind, och torkade bort den. ''Gråt inte, detta blir kul'' sa jag och kollade in i hennes ögon. ''Är du säker?'' frågade hon osäkert, ''Ja, jag är helt säker'' sa jag och log.
När vi skulle ner till bilen igen, så stog det massor med fans nere vid ingången. Jag sneglade mot Miley, hon såg orolig ut, ''Tänk så säger dom nått..'' sa hon tyst, ''Det gör dom inte! Jag säger till dom då'' sa jag och log. Vi ställde oss i hissen och åkte ner.
Jag kände hur det vibrerade i fickan och jag plockade upp mobilen, Selena ringde. Men jag bestämde mig för att ignorera det.
När vi kom ut från hissen så andades Miley ut, dessutom enorma andetag. ''Du har stora lugnor, då kan du sjunga och hålla ton länge'' sa jag och log, mest för att lugna henne.
Vi gick mot utgången och när alla tjejerna såg mig började dom skrika. Miley suckade till och öppnade dörren och gick igenom den stora folkmassan. Jag och Kenny hade problem att komma ut from den stora klumpen av folk, men när vi väl kom därifrån, så sprang vi till Miley och hennes mamma som redan stog vid bilen.

Vi var havvägs hemma hos Miley nu, och det hade varit tyst och pinsamt hela vägen hem. ''Såååå.. Vill du vara med i musikvideon?'' frågade jag, även fast hon redan tackat ja. ''Ja. Det sa jag ju innan'' sa hon och skrattade. ''Vad heter låten förresten?'' fortsatte hon sen, ''Mistletoe'' sa jag och log, ''Men då...'' sa hon innan jag avbröt henne, ''Ja, vi kommer stå under en mistel'' sa jag och skrattade och hon såg väldigt förvirrad ut.

När vi kom fram till hennes hus, så öppnade hon dörren och gick ut, och precis när hon skulle stänga skrek jag ''MILEY!'' hon öppnade dörren igen, ''Ja?'', ''Kan jag få ditt nummer? Så kan vi höras av?'' sa jag och log. ''Visst,'' sa hon och gav mig sitt nummer. ''Vi hörs!'' sa hon och stängde igen dörren. Jag suckade till och bara log. ''Tänk inte ens tanken Justin,'' sa Kenny sen medans han kollade i backspegelen. ''Vad?'' frågade jag förvånat, ''Du får inte bli kär i henne. Och kyssen i musikvideon är bara en kyss, den kommer inte betyda nått. Right?'' frågade han halv strängt, ''Nej..'' sa jag kort.

!!

Jag är jätte ledsen för att jag inte har skrivit på länge!
Har haft mycket i skolan, hade prov förra veckan, och hade ett prov idag, och ska ha ytterligare ett prov på onsdag! Men jag lovar er, jag skriver när jag får tid!

Håller på med kapitel 5 just nu!

puss

Is this real love? - Chapter 4-

Jag gick runt och grunnade på var jag skulle kunna hitta henne. ''Scooter, hur ska vi kunna hitta henne? Jag kan ju inte bara helt random skicka ett DM till henne på twitter och säg typ så, 'Hej, Jag är Justin Bieber. Och jag skulle jätte gärna vilja veta vad du bor. Jag vill att du ska vara med i min musikvideo, men jag vill helst träffa dig först'? Eller kan jag det?'' fortsatte jag och började få runt i cirklar. ''Justin, ta det lugnt. Vi åker helt enkelt till polisen och ber dom att hitta hennes namn. Så funkar det nog,'' sa Scooter, men jag lyssnade inte. Jag fortsatte bara att gå runt, runt i cirklar. ''Jag kan vara din tjej i din video'' sa Jazmyn och började skratta och sprang sen och kramade mig. Jag tog upp henne i min famn. ''Du kan vara min lillasyster i min video'' sa jag och började le och kramade henne hårt.
Efter att ha myst med Jazzy, så ringde min mobil. ''Justin?'' svarade jag samtidigt som jag gäspade till lite, ''Hej älskling, det är Selena!'' sa hon med världens finaste röst. ''Tänkte bara höra hur det var'' sa hon sen efter några sekunder, ''Det är bara bra! Men du, jag måste rusa nu, måste jobba. Vi hörs sen, älskar dig. puss!'' sa jag och sen la jag på. ''Scooter, vi sticker till polisen nu'' ropade jag på honom. Vi gick ner till parkeringen och hoppade in i bilen. ''Nu kör vi'' sa jag och klickade hans hand.




Jag kunde fortfarande inte fatta att jag fick vara med i tidningen. Jag satt och tänkte på det hela tiden. Rätt som det var, så ringde min mobil, jag tog upp den utan att kolla på skärmen. ''Miley?'' svarade jag lite halvt nochalant, ''Det är Mike.'' sa han dystert, ''Hej sötnos. Jag har saknat din röst!'' sa jag glatt, men märkte snabbt att det var nått som var fel, ''Har det hänt nått?'' frågade jag lite halvt oroligt, ''Miley, vi måste prata'' sa han sen, ''Vad menar du?'' frågade jag nervöst, ''Jag.. jag.. Jag har träffat en annan tjej. Som jag gillar väldigt mycket. Ta inte detta fel, jag tycker fortfarande om dig, men inte riktigt på samma sätt. Men vi kan väl vara vänner?'' jag kunde verkligen inte ta in dom orden han sa. Dom sårade djupt. Jag klickade samtalet utan att säga hejdå eller nånting. Jag bara klickade på röd lur. Jag kände hur tårarna började rinna ner för kinderna på mig och jag satte mig ner på golvet med en duns. Jag kunde inte inte fatta, att människan jag älskar, har lämnat mig.

Jag ställde mig upp och torkade bort tårarna, och försökte inbilla mig att Mike ändå inte var nån bra kille, och det kändes faktiskt bättre.
Jag kollade  ut ur fönstret, och såg att det körde ovanligt många bilar förbi huset. Och ovanligt många polisbilar. Några av dom stannade utanför huset, och mitt hjärta började dunka ännu snabbare.  ''Miley, kom ner lite!'' ropade mamma nere ifrån, och hon lät förvånad, uppspelt och jätte glad. ''Kommer'' skrek jag tillbaka och sprang ner för trappan. När jag kom ner, så möttes jag av mammas stora leénde. Jag gick fram och ställde mig brevid henne, och mötte honom. ''Hej, det är du som är Miley va?'' frågade Justin Bieber. ''Ja..'' stammade jag fram, jag var väldigt chockad just nu. ''Justin, kom in och sätt dig'' sa mamma och pekade mot vardagsrummet. Han klev in i huset och gick in och satte sig i soffan. ''Du har inte en aning varför jag är här va?'' frågade han och flashade med sitt leénde, jag skakade osäkert på huvudet och började le lite halvt.''Jag vill att du ska vara med i min nya musikvideo'' sa han och log stort. Jag blev alldeles till mig, och började le storsint. ''Ser ut som vi har en tjej på kroken'' sa den stora mannen, som jag kände igen, ifrån Elle photoshooten.







...

Jag har inte haft tid att skriva ett kapitel idag. kom hem vid 5 idag.
Men jag lovar på mitt liv att jag skriver ett imorgon!

puss på er alla! :).

Is this real love? - Chapter 3-



Jag gick runt inne på hotell rummet och var väldigt nervös inför musikvideon. Mest eftersom jag inte har någon tjej till videon. Jag gick och la mig och tittade på tv. ''JUSTIN!!'' hörde jag Kenny skrika. Jag ställde mig upp snabbt från sängen och sprang ut till vardagsrummet. ''Vad?!'' frågade jag ivrigt. ''Miley Miller, tjejen på twitter. Jag träffade henne idag.'' sa han anfått, ''VA?! VAR ÄR HON NU?!'' frågade jag ännu ivrigare, ''Du behöver inte skrika. Jag vet inte var hon är nu. Men jag var ju på den här Elle photoshooten, så tyckte jag att jag kände igen henne.'' sa han lugnt. ''Men.. Då betyder det att hon kommer vara i tidiningen, as bra ju!'' sa jag och log. Jag kände hur glädjen spred sig. Nu kanske jag skulle kunna få tag på henne med.




När jag kom hem på kvällen, så var jag väldigt trött. Jag gick upp till min data och gick in på min mail. Där hade jag fått bilderna skickade. Jag brydde mig inte så mycket att kolla på dom, så jag klickade bara ner filerna och stängde datan. Jag gick och la mig i sängen och somnade direkt.

''Gumman, du får stiga upp nu. Du får gå till skolan idag.'' skrek mamma nereifrån och jag suckade medans jag satte mig upp i sängen. Jag ställde mig upp och sträckte på mig och sen gick jag in i garderoben och tog nya kläder på mig. Jag tog min mobil från nattuksbordet och min väska från golvet. Det skulle ändå kännas bra att gå till skolan idag.




''Gumman, innan du sticker till skolan. Den nya Elle tidningen kommer idag, bara så du vet!'' skrek mamma från köket, ''Okej'' skrek jag omedvetet att jag ens fick vara med i den.
När jag kom till skolan fick jag massor med blickar på mig. Dom var inga hat blickar, mer undrande blickar. ''Nu när du är kändis borde du väl vara hemskolad'' kom Eddie fram till mig och sa samtidigt som han skrattade, ''Vafan pratar du om?'' frågade jag irriterat. Han visade tidningen och jag förstod, min intervju och mina bilder hade kommit med. Jag var fan på första sidan.

Efter att halva skoldagen hade gått, och jag hade fått minst tusen blickar till, så gick jag hem. Jag orkade verkligen inte vara i skolan om det skulle vara såhär.
''Mamma, jag är hemma nu.'' skrek jag när jag kom in genom dörren. ''Vad gör du hemma nu?'' frågade mamma undrande, ''Jag ville inte få fler blickar än dom jag fick idag, typ, så jag gick hem.'' sa jag surt och gick upp på mitt rum. Jag satte igång lite musik, och började dansa runt på rummet samtidigt som jag städade. Tillslut var mitt rum skinande rent och jag blev stolt. Jag satte mig ner på golvet och kollade om jag hade nått kul under sängen. Jag drog fram en gammal affisch... På Justin Bieber.





''JUSTIN, JAG HAR TIDNINGEN DÄR HON TJEJEN ÄR MED!'' skrek Kenny när han kom springandes med Elle tidningen i handen. Miley Miller var på framsidan av tidningen, och hon var väldigt vacker.




''Det är hon va? Hon på twitter?'' frågade Kenny nyfiket, ''Ja, det är hon'' sa jag förtrollat. Jag började bläddra i tidningen och hittade bilder på henne och en intervju. Jag började läsa intervjun, det stog om vad hon gillade. En fråga jag fastnade för var 'Gillar du Justin Bieber?' och hon svarade att jag var helt okej. Jag kände mig helt fylld av lycka. Jag hade hittat tjejen som skulle vara med i min musikvideo. En vacker, naturlig tjej. Längre ner i intervjun så förstod jag att hon egentligen var min typ. Hon hade humor, och hon verkade vara jordnära. Hon fick mig ett leénde på läpparna även fast jag aldrig hade pratat med henne.

Jag fortsatte bläddra och hittade två av dom vackraste bilderna jag någonsin sett. Den ena satt hon vid ett piano, och den andra såg ut som en helt vanlig modell bild. Hon var så naturlig och på nått sätt så smälte hon in i bilden och passade väldigt bra in. Hon var perfekt. Det kunde inte bli bättre. Hon var verkligen den tjejen jag behövde till min musik video. Jag behövde bara hitta henne med nu.




RSS 2.0