justiinbiieberstorys

Jag vaknade på morgonen av att mobilen ringde, 'Selena Gomez' stod det på skärmen. ''Hallå?'' sa jag med mörk morgonröst, ''Godmorgon älskling, sovit gott?'' frågade Selena glatt, ''Ja, har dock jetlag efter att ha varit i Japan.'' sa jag halv surt. ''Aja, det går över'' skrattade hon, ''Men jag har biljetterna till kryssningen nu'' fortsatte hon, ''Okej, vart är det vi ska?'' frågade jag samtidigt som jag sträckte på mig, ''Hawaii'' svarade hon lätt. ''Ja okej. Men jag måste duscha nu, vi hörs sen, puss'' sa jag och la på sen.

Jag ställde mig upp från sängen och sträckte på mig och gick sen in i badrummet och tog en dusch. Jag steg ur duschen och satte handduken runt midjan och gick sen in på mitt rum igen. Jag torkade mig och ruffsade till håret med handduken. tog på mig kläder och tog min mobil och gick sedan ner. ''Godmorgon sömntuta'' sa mamma och kom och kramade mig och gav mig en mjuk puss på pannan. ''Selena har fixat biljetter till eran kryssning'' sa hon sen och jag nickade, ''Jag vet'' sa jag kort och suckade. ''Något som är fel?'' frågade mamma och satte sig brevid mig, ''Inget som är direkt fel, men jag vill göra något kul nu. Åka till Kanada, träffa Jaxon och Jazzy, och pappa. Träffa Ryan och Chaz. Träffa nya människor. Ha en skön semester bara. Vi ska vara på den kryssningen i 2 veckor.'' sa jag och suckade igen, mamma kollade oroande på mig och tog min hand. ''Älskar du fortfarade Selena?'' frågade hon, min blick for snabbt mot henne, kände hur ilskan pumpade, dock vet jag inte varför jag kände så, för jag vet inte hur jag känner för Selena, ''Jag vet inte. Jag vet inte hur jag känner'' sa jag och suckade efter att jag hade lugnat ner mig. ''Jag tycker du ska fundera på det, och sen berätta för Selena. Du spenderar så mycket pengar på henne, att du snart inte har något kvar själv. Hur mycket pengar har hon lagt på dig?'' sa mamma oroligt och klappade mig på kinden.

 

Mamma lämnade mig ensam i köket för att åka till affären. Jag satt och funderade på det mamma sa, och hon hade rätt. Jag spenderade mycket pengar på Selena, men vem bryr sig? Pengarna rullar ju ändå in så det gör ju inget. Fast, hon spenderar ingenting på mig.. Äsch jag vet inte.

Jag vaknade från mina tankar av att det knackade på dörren. Jag rlrde ig mot dörren och öppnade, det var den där söta tidningstjejen. ''Hej'' sa hon blygt, ''Hejsan'' sa jag och log samtidigt som jag tittade på henne, ''Här är tidningen'' sa hon och log, ''Tack så mycket, ...?'' menade jag för jag ville veta vad hon hette, ''Kylie'' sa hon och log och gick ner från trappan. Jag vinkade henne hejdå och hon vinkade tillbaka och gick sen till sin moped.

 

 

Jag var alltid lika nervör när jag skulle lämna tidningen här. Det var ju Justins hur. Alltså herregud.

Jag satte mig på moppen och kollade en sista gång upp mot dörren där jag precis stod, Justin stod kvar där och log. Skumt.

Jag körde ut från uppfarten och körde hemmåt igen. Det var läskigt mycket trafik idag, mer än vanligt kändes det som. Men det är ju L.A, så vad skulle jag förvänta mig egentligen?

Jag kom hem och såg att Joselyn's bil stod på uppfarten, 'great' tänkte jag. Jag ställde mopeden i garaget och tog av mig hjälmen och gick in. ''Jag är hemma nu.'' sa jag lamt och gäspade.

Jag gick upp för trappan och påväg in i mitt rum möttes jag av Joselyn's stora leénde. Hon kramade mig, sen började hon. ''Jag har biljetterna till kryssningen nu. Det är till Hawaii. Har du pratat med din mamma?'', ''Jadå, hon sa att det var okej sålänge jag var försiktig.'' sa jag och log medans jag ställde hjälmen i fotöljen som fanns i mitt rum. ''Fan vad gött!'' utbrast hon och slängde sig i sängen med världens största leénde. Jag kunde inte heller rå för att le ganska stort.

 

 

 

Joselyn hade stuckit hem och jag städade rummet lite, mest för att fördröja tiden.

Efter en stund så ringde min telefon, 'AustinBaby' stod det på skärmen, ''Hallå?'' svarade jag glatt, ''Det är Austin. Vad gör du?'' frågade han med en hes röst, ''Ingenting, hurså? Har nått hänt?'' frågade jag oroligt, ''Kan du komma ut, är utanför din tomt'' sa han och la på. Jag fick panikrusningar i hela kroppen. Vafan. Klockan var halv 1 på natten och jag skulle precis lägga mig.

Jag drog snabbt på mig mina gråa mjukisbyxor och en grå hoodie och snabbade mig försiktigt ner för trappan. Jag drog på mig ett par converse och sprang ut. *Var är du?* skickade jag iväg, när jag kände någon knacka mig på axeln. Där stod han, min fina kille. ''Hej'' sa jag och kramade honom hårt. ''Hur är det?'' frågade jag och tog hans hand. ''Egentligen är det jätte bra, jag ville bara träffa dig haha'' sa han och drog in mig i ett fast grepp och kysste mig mjukt. ''Följ med in istället. Det är kallt ute nu ju'' sa jag och pussade honom på kinden. ''Får jag det då?'' frågade han osäkert. ''Jadå, kom nu'' sa jag och drog i hans hand.

 

Vi kom in i hallen, då vi mötte mammas oroliga blick, ''Jaha, och vad ska detta se ut som då?'' frågade hon och kollade skeptiskt på mig och flyttade blicken sedan till Austin. ''Han sover här inatt'' sa jag och sen gick vi upp till mitt rum.

Jag tog av mina kläder och nu hade jag bara underkläder på mig. Jag la mig under täcket och kollade på Austin. Han ställde sin väska på golvet, och tog av sina kläder med och la sig sedan under täcket med mig. Han la sin arm om mig. ''Hy, din arm va små kall'' sa jag och skrattade lite, då var han påväg att ta bort den. Men jag tog ett löst grepp och hans hand och la tillbaka den, ''Den kan ligga där. Jag känner mig trygg såhär'' sa jag. Jag vände mig om så jag kunde se hans ansikte. Han fortsatte ha sin hand runt min midja. Jag tittade på honom och kysste honom sedan mjukt. ''Jag älskar dig'' sa jag, han besvarade mig med en puss på näsan, ''Jag älskar dig med'' sa han sen. Sen somnade vi.

Alarmet ringde. Jag vände mig sakta för att kolla på klockan, 06.00. Varför ska man behöva stiga upp så tidigt? ''Kylie, är du vaken?'' ropade mamma från nedanvåningen. Jag gäspade och sträckte på mig, ''Ja, jag är vaken. Nästan iallafall.'' Jag reste mig från sängen och ställde mig vid spegelen. Jag såg verkligen förskräcklig ut. Jag bestämde mig för att sätta upp håret i en tofs och drog på mig ett grått linne tillsammans med ett par blåa jeans.

 

 

Mitt rum såg lite ut som en målar ateljé, det var saker överallt. Tavlor och andra saker, skönt var det att jag snart skulle byta rum. Jag sträckte på mig en gång till och tog sedan på mig en kofta och gick ner till mamma. ''Godmorgon'' sa hon vänligt, ''Godmorgon.'' sa jag surt och trött. ''Sovit gott?'', jag nickade till svars.

Jag tog en macka och ett glas apelsin juice. ''Kan du ställa in glaset i diskmaskinen? Jag måste upp och packa ihop sakerna i väskan och borsta tänderna'' sa jag halvvägs uppe i trappan. Jag hörde hur mamma suckade och sprang sedan upp för hela trappan.

Jag plockade ihop alla böcker, la ner plånbok och nycklar i väskan och la mobilen i jeans fickan. Jag ställde väskan vid trappan och gick in i badrummet och borstade tänderna.

Precis när jag skulle spotta, ringde mobilen. Jag drog upp den snabbt, ''JOSELYN CONNOR'' stog det på skärmen. ''Hallå?'' sa jag med munnen full med tandkräm, ''Kommer du till bussen snart eller? Den kommer om ungefär 10 minuter.'' sa hon och lät irriterad. ''10 minuter är ju lång tid. Men ja, jag kommer alldeles strax.'' svarade jag och himlade med ögonen, ''Snabba dig'' sa hon innan hon la på.

Jag spottade ut tandkrämen och sköljde munnen lite snabbt innan jag sprang ut i hallen igen och tog väskan, sprang ner för trappan och ut i hallen. ''Ska du ha någon frukt med dig?'' fråga mamma från köket, ''Hinner inte, måste rusa. Hejdå'' sa jag och smällde igen dörren och sprang till bussen.

 

''Det tog ju lång tid.'' klaga Joselyn. ''Det fick ta den tiden det fick ta, jag är här nu iallafall'' sa jag och log och knuffade till henne. Hon skrattade till och knuffade mig med en gång.

Bussen kom och vi hoppade på. Vi gick längst bak och satte oss med Austin och Alex. Joselyn satte sig brevid Alex direkt och jag fick sätta mig brevid Austin, som vanligt. ''Hur är det med dig idag då?'' frågade Austin och små log. ''Jodå, lite stressad och så. Har inte hunnit plugga till provet. Men annars är det väl het okej. Hur är det själv?'' sa jag och log tillbaka. ''Det funkar. Har inte heller pluggat på provet så mycket, men det kommer säkert gå bra.'' svarade han och skakade på huvudet så håret la sig rätt vid ögonen igen.

 

Bussresan till skolan tog ungefär 20 minuter, vilket var ganska drygt. Man hade kunnat sova på den stunden. ''Vi är framme nu Kylie'' sa Austin och skakade till mig, ''Somnade jag?'' frågade jag förvånat, ''Ja, du gjorde det'' sa han och skrattade.

Vi hoppade av bussen och klev in på skolgården. Alex och Joselyn gick framför oss, och Alex hade tagit Joselyns hand. ''Söta dom är'' sa jag och log, och tittade sen försiktigt på Austin, som redan kollade på mig. ''Du vet, jag tycker verkligen om dig. Mer än vän'' sa Austin och andades ut. Jag kollade på honom och log, och tog hans hand. Vi gick in i skolan och såg då att Joselyn och Alex stog vid hennes skåp och myste vid varann. Austin busvisslade och skrattade till, sen gick vi vidare. Detta var en bra början på denna dagen.

 

 

Jag vaknade av ett gump, typ som när man kör i ett hål i vägen. Jag tittade yrvaket upp och kollade på klockan, den var 09.00. ''Jasså är du vaken nu?'' frågade mamma och jag gäspade till svars, ''Knappt,'' sa jag sen. ''Dax att stiga upp nu iallafall. Vi är hemma i L.A nu.'' sa hon och ställde sig upp och gick bort till köket som fanns i bussen. Jag ställde mig upp, och just då svängde bussen så jag slog huvudet i sängen över mig och trillade sen in min säng igen. Jag tog mig för bakhuvudet och ställde mig upp igen. ''Hur gick det?'' frågade Ryan, som sov ovanför mig. ''Det kändes'' sa jag och skrattade.

 

Bussen var parkerad och vi steg ut ur bussen. Det var fint väder, så jag och Ryan laddade några vattenballonger och kikade ut från bussdörren.

 

Jag kastade en som landade på Scooter och han vände sig surt om och tittade strängt på mig. ''Förlåt'' skrattade jag och sen gick jag och Ryan ut från bussen och följde med dom andra in i huset.

''Skönt att vara hemma'' sa jag och kastade mig i soffan. ''Det är det va? Du har semester i ungefär 1 månad nu Justin. Gör något vettigt och inte bara hänga med flickvännen nu va?'' skrattade Scooter, ''Hon har ett namn. Hon heter Selena, och det vet du. Och jag lär hänga med henne ganska mycket'' suckade jag och log lite halvt.

 

Klockan hade redan hunnit slå halv 11 på kvällen. Jag som tyckte vi precis kommit hit. Men det var flera timmar sen Scooter, Carin, Alfredo och Kenny stack. Jag måste ha somnat här på soffan. Jag log för mig själv.

''Justin, jag går och lägger mig nu. Stanna inte uppe förlänge och glöm inte att släcka tv:n'' ropade mamma, ''Nejdå! Godnatt, jag älskar dig'' svarade jag och vände huvudet sedan mot tv:n igen.

Jag reste mig från soffan och slog av det. Gick sedan till ändan av den och tog mina 2 resväskor som stog kvar och tog med dom upp. Jag satte mig i sängen med en duns, och tog upp min dator som låg i den ena resväskan. Gick snabbt in på twitter och knappade in ett tweet, ''feels good to b home in L.A again'' och fick genast många replys, retweets och allt det dära. Jag log för mig sjäv, för jag visste att jag var den lyckligaste i hela världen. Jag gick in på mina mentions och kikade, funderade även om jag skulle följa några. Tittade på några och följde några. Sedan la jag ner datorn på golvet och drog av mig tröjan och byxorna och tog på ett par baseball-shorts och la mig sedan i sängen. Jag kunde inte somna, så jag tog upp min mobil och gick in på twitter och twittrade lite. ''I can't sleep.'', ''i'm bored'', ''chuck norris is a beast, ''gnite twitter, and gnite to all the beautiful ladies out there ;)'' sedan somnade jag.

Alla dessa åren som gått har Kylie Jones försökt klättra upp på toppen till kändisskap. Hennes största dröm var att bli känd, kunna gå på röda mattan, vinna Grammys, awards, ja precis allt. Till skillnaden från hennes bästavän, Joselyn Connor, som var Youtube känd än sålänge. Hon har nått upp till Kylies drömmar. Joselyn var ganska självisk, för hon visste att hon sjöng bra. Men Kylie var minst lika bra, bara inte lika modig som Joselyn.

 

Att åka på en kryssning med Joselyn gjorde mig lite rädd och osäker. Jag var osäker på det mesta, men just att åka på en kryssning själv med henne gjorde mig rädd. För jag vet ju hur hon är när hon träffar nytt folk. Och alla känner ju igen henne. Bara tanken gav mig rysningar.

~

kommentera