if we're meant to be, we will meet again! chapter 11

Tillbaka blick från förra:


Jag gick upp till Lina och väckte henne. Och sen berättade jag att jag trodde jag fått känslor för Justin...




-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Linas perspektiv:


Jag kan inte fatta vad Johanna precis sa, sa hon verkligen att hon hade fått känslor för JUSTIN?! Chaz då? Nu måste jag fråga ut henne

- Johanna, du sa att du hade fått vadå?
- Känslor för Justin, tror jag. Han är ju så snäll och söt.
- Men Chaz då?
- Men jag vet. Jag har bara ingen aning om vad jag ska göra!

Vi satt och snackade om det en stund och sen helt plötsligt skrek bara Johanna rätt ut

- GUD JAG VET INTE VAD JAG SKA GÖRA!! och sen slängde hon sig med anisktet i kudden
- Johanna, ta det lugnt. Det kanske blir bättre sen när han har åkt, du kanske inser att han ändå inte är rätt?
- Men, då kan ju inte Chaz heller vara rätt? För han och Ryan åker ju hem till Canade om typ en och en halv vecka eller nåt? Mitt liv suger, allt suger! JAG HATAR KÄRLEK.

När Johanna hade sagt det sista, insåg jag hur dåligt hon verkligen mådde. Hon sprang ut från rummet och ner till hallen och drog på sig skorna. Jag följde efter henne men hon hann  att springa ut innan jag ens hade kommit ner riktigt. Alla tre killarna kom springandes mot mig

- Vad händer? frågade dom alla tre och såg ut som fågelholkar
- Hon mår inte så bra, sa jag och tittade ut genom fönstret, hon var påväg till stranden, det var jag säker på
- Men varför följer vi inte efter då? frågade Chaz och tittade nu också ut genom fönstret
- För hon vill väl antagligen vara ifred? svarade jag irriterat

Jag hörde hur dörren smälldes igen och tittade ut, där sprang Justin efter henne. Fan, nu kommer det bli kalabalik som aldrig förr

- Men du sa ju att vi inte skulle följa efter henne? VARFÖR SPRINGER JUSTIN DÅ EFTER HENNE? skrek han
- JAG HAR INTE DEN BLEKASTE ANING VARFÖR HAN SPRINGER EFTER HENNE, JAG ÄR INTE HAN?
- Han ska fan inte springa efter min tjej, om inte jag springer, springer ingen

Fan, nu blev det helst plötsligt ännu värre. Gud, vad ska jag göra,

- CHAZ!!! skrek jag efter han
- MEN VAD ÄR DET? JAG MÅSTE SPRINGA EFTER?!
- NEJ, DOM KOMMER TILLBAKA SNART!
- MEN VAFAN, JAG VILL JU TRÖSTA HENNE NÄR HON ÄR LEDSEN OCH NÄR HON INTE MÅR BRA?



Justins perspektiv:



Jag vet att jag kommer få sota för detta, förr eller senare. Och att Chaz antagligen kommer döda mig, men jag måste göra detta. Jag vill trösta henne, och jag vill veta vad det är som är fel.
Jag hörde Chaz skrika till Lina om nått att han skulle trösta henne när Johanna var ledsen, så han kommer med dit.
Jag sprang snabbare, och sen såg jag henne. Hon stog ute i vattnet, och vattnet var upp till knäna. Jag gick mot henne och gick ut i vattnet och ställde mig brevid henne, hon tittade på mig och antagligen ville hon att jag skulle gå

- Hej, sa hon sen
- Hej. Varför stack du? frågade jag
- För jag orkar verkligen inte med detta. Allt suger
- Chaz är med påväg så du vet, sa jag igen

Hon såg så ledsen ut, och jag ville inte att vi skulle så i vattnet. Så jag tog hennes hand och gick upp från vattnet. Hon tittade först på handen och sen upp på mig. Vi gick upp på bryggan och satte oss där. Hon berättade allt som hade hänt och massa annat med. Men när hon precis skulle berätta det som lät viktigast, så kom Chaz

- JOHANNA!! skrek han
- Hej Chaz, sa hon och halv log
- Varför stack du bara? frågade han
- För jag behövde vara ensam..
- Ensam? MED JUSTIN?! skrek han
- MEN TA DET LUGNT, JAG SPRANG HIT FÖR JAG INTE MÅR BRA, JAG ÄR HÄR VARJE GÅNG JAG INTE MÅR BRA. skrek Johanna tillbaka på han
- VEM FAN ÄR DET SOM SKA TA DET LUGNT NU? skrek han

Johannas perspektiv:

Det var fan droppen. Ute på kanten på bryggan, så vattnet som var där ute nedanför typ, var det jätte djupt och jag bottnar inte. Plus att jag är rädd för djupt vatten, men jag ska springa dig och hoppa ner i vattnet.
Chaz hade ett grep om min arm och tittade på mig med tårar i ögonen, jag slet mig loss från greppet och började springa ut mot kanten, jag tittade bak och såg att dom sprang efter mig, antagligen fattade dom vad jag skulle göra. Jag sprang och har tio sekunder att välja om jag ska hoppa, innan jag hann att bestämma mig var jag redan i vattnet. Jag fick världens panik för jag var under vattnet men jag simmade upp till ytan och simmade bara längre och längre ut. Jag tittade upp mot dom och dom stog där, och tittade på mig, men sen fick Justin nog. Han hoppade i vattnet med och simmade efter mig. Jag försökte simma snabbare, men det gick inte. Jag fick ingen luft och hade inget att ta tag i. Tillslut kom Justin fram till mig och simmade med mig in till kanten och drog upp mig till stranden. Jag låg bara där och tittade på Justin och Chaz som stog och skrek på mig. Men jag hörde inget. Hade antagligen vatten i öronen eller nått.
Jag reste mig upp och började gå hemåt men dom fortsatte bara skrika efter mig, sen såg jag Lina komma springandes. Chaz hade antagligen ringt henne. Sen kollade jag ut mot vägen och där stog en limo.
ÅHNEJ, han får inte åka än. NEJ.
Jag tittade upp mot Lina och hon viskade

- Gå fram till honom, och gör det som känns bäst att göra. Hans väskor ligger i den bilen och detta är ett hejdå. Men kom ihåg, ni kommer träffas igen
- Jag vill inte säg hejdå
- Ni kommer hålla kontakten och ni kommer ju ses igen? Gå fram till honom

Jag tittade mot bilen igen, och Justin var påväg till den. Nu eller aldrig Johanna, du måste göra nått.

- JUSTIN! skrek jag efter honom och sprang till honom

Han vände sig om snabbt och omfamnade mig. Jag kollade in i hans ögon och vi var ungefär en cm ifrån hans ansikte. Ska jag, eller ska jag inte? Jag vände mig om och tittade på Lina, hon nickade. Jag vände mig igen och tittade på honom igen, och jag gjorde det. Jag kysste honom.
Sedan viskade jag i hans öra

- Glöm mig inte, smsa mig och ring mig så ofta du kan! Lova
- Jag lovar! Och du, jag måste berätta detta för dig. Jag älskar dig..


Det sista ordet, jag blev helt varm inuti och jag stog visst bara och log.

- Det jag skulle berätta för dig innan Chaz kom, var att jag älskar dig! Men det kändes fel att säg det när han med var där. Men Justin, jag älskar dig med!


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Ooh wiie :). Men hur kommer Chaz reagera?!


Kommentera!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0